Levide kyrka

Långhuset byggdes på tidigt 1200-tal och anslöts då till det absidförsedda koret, som är från 1100-talet. Tornet restes i mitten av 1200-talet, och det har kanske sina randiga, se tornet på Dalhem kyrka och Medeltidens borgar.



Kalkmålningar 1400-tal; S:t Christopher på bilden ovan, namnet betyder Kristusbäraren - han är bl a alla vägfarandes skyddshelgon. Liljan i Levide är tilltalande.



Dopfunten är ett gotländskt arbete på vars cuppa det står: "Gud Til aere oc Kircken Til Prydelse Af. H. Peder Brianth oc Ane Mortens. D. 1662.".



Processionskrucifixet är från 1300-talet och har väl under värdiga former och ihärdigt mässande burits runt bl a på åkrarna i trakten.



Epitafiet över kyrkoherden Petrus Briant, som dog 1688, är målat av Andreas Hamborger påföljande år. Kyrkoherden är nog den som sett till att den nya dopfunten, se ovan, förfärdigades till kyrkan; det finns en bevarad fot till en långt äldre dopfunt, ända från 1100-talet, och som indirekt låter meddela att det har funnits en tidigare träkyrka på platsen för dagens kyrka - det antas att dopfunten har stått i långhuset men något sådant av sten var inte tillfinnandes då den förfärdigades.



Interiör, och korportalen, sägs vara influerade av Visby Domkyrka, fast det är svårt att tro när man står i kyrkan ehuru passionsfrisen förefaller sentida och pelarna ser annorlunda ut. Märk att långhuset är treskeppigt.



Platsen för kyrkans skyddshelgon Per och Pål, båda bl a martyrer i Rom på 60-talet, är utomordentligt vacker; det finns ett likadant hörn på norrsidan av långhuset men man har tagit bort altaret, där Jungfru Maria stod, och ersatt det med en predikstol.

Erland Lagerlöf och Bengt Stolt säger i Sveriges kyrkor, Konsthistoriskt inventarium, Levide kyrka, Gotab 1996, s 21: "Apostlarna Petrus och Paulus var säkerligen kyrkans skyddshelgon, eftersom deras namn förekommer på kyrkans klocka och de framställdes stående på invigningskors i absiden på ömse sidor om altaret. "



Absidens inredning, och så ser det inte heller ut i domkyrkan. Altartavlan som visar den sista måltiden är från 1600-talet, se Kniven i Levide.

En tidigare kyrka i Levide socken

I Mallgårds Ceders Bråten i nordöstra Levide finns platsen för en tidigare påbörjad kyrka, träkyrka i så fall, se Gaitkörku. I ovannämnda litteratur säger författarna: "Det är ovisst hur det härmed förhåller sig. Traditionen kan ha rätt, men innan någon utgrävning utförts på platsen är detta omöjligt att avgöra."

Kanske kan det vara roligt att känna till att också för När socken finns en liknande tradition om en tidigare kyrka, som i så fall låg någon km öster om dagens kyrka.

/text och foto Bernt Enderborg