Radions utflyktsguide


A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

Aktiviteter

Aktiviteter karta
Aktiviteter databas



Nyheter

Radio Gotland
Aftonbladet
Dagens Nyheter
Expressen
Svenska Dagbladet


Radio Gotland ansvarar inte för materialet på denna sida utan utflyktsguiden består av material och funktioner från Guteinfo.
Det bronsålderstida stenröset vid Ullviar är 24 meter i diameter, 3,5 meter högt och ett av Gotlands 400 storrösen från bronsåldern.

Ullviar i Eskelhem

Ullviar är nog inte själva röset utan ett platsen, ty det ligger lämningar efter huskroppar på platsen, kämpgravar, någon skeppssättning och ett par hundra gravar alldeles i närheten, dvs i gränstrakterna mellan socknarna Tofta och Eskelhem. Och som du ser på bilden ovan är det i nutiden en alldeles förnämligt skön hage där lamm är nyfikna men ingalunda farliga (ifall du inte får syn på en sån här). Du ser kanten av röset till höger på bilden ovan.

För skoj kan vi väl också tillägga att på fastlandet (Sverige) säger man "får" om djurrasen lamm. Min älskade syster säger att: "På Gotland säger vi lamm och lammungar, och den som inte begriper det är en fårskalle."

Ullviar

Ett bronsåldersröse är anno 2010 vid pass 3.000 år gammalt. Och som sagt, det finns ovanligt många sådana på Gotland, omkring 400 störrösen, och de förefaller därtill vara arkitektur allihop, se röset vid Kauparve.

Ullviar

En samtida skeppssättning ligger alldeles vid ingången till den hage där stenröset återfinns - stenröset syns mitt i bild om du kikar efter. Det finns också gravfält och huslämningar i närheten, minnen från bronsåldern fram till järnåldern, rätt gott om dem till och med.

Ullviar

En av gåtorna med detta fornlämningsområde är dess namn - Ullviar. Det finns nämligen i de isländska sagorna, knappt omnämnd sägs det, en gud vid namn Ull, fornnordisk kallas han. Och det är ju tur i och för sig, att de isländska sagorna nämner Ull, ty eljest skulle ingen människa i hela världen aldrig någonsin ha hört talas om honom. Tja, utom möjligen i Uppland förstås, där de har hittat en kultplats helgad åt honom: kultplats (obs dock Hule hällar).

- Visst kan man fråga sig varför de bygger en kultplats på 400-talet i Uppland åt vår bronsåldersgud?

Den andra delen i ordet "Ullviar" är också knepig, ty varenda historieintresserad svensk vet att ett "vi" är en kultplats. "Viar" är förstås plural, dvs Ullviar betyder den fornordiska guden Ulls kultplatser.

Men informationsskylten om Eskelhem, som står strax bredvid den makalösa kyrkan, se t ex Världsalltet, ger måhända en bättre förklaring på namnet Ullviar ty den meddelar att senare tiders forskning visat att namnet har skrivits Ulfvide; det står i Storskiftesakten år 1761, säger Ingemar Olsson på sidan 136 i boken Gotländska ortnamn (ISBN 91-85716-73-1). Namnet kanske inte alls innehåller ett "vi" utan "vidhe" som är ett ord för skog. Möjligen betyder alltså Ullviar helt sonika "Ulfs skog", säger skylten, men det skulle förstås lika gärna kunna betyda "Vargskogen".

Strunt samma! Ullviar är i alla fall en skön hage med utomordentliga lämningar ända sen bronsåldern. De är lätta att se, det är ett skönt område att promenera och samtliga spekulanter i fornnordisk religion bör rimligen få tankar.

/text och foto Bernt Enderborg

Utflykt

Badplatser
Bildstenar
Fiskelägen
Fornborgar
Gravfält
Hamnar
Historia
Insjöar/träsk
Kyrkor
Kämpgravar
Medeltida hus
Museer
Mytologi
Målningar
Naturreservat
Några platser
Ringmuren
Raukfält
Runor
Sagor
Slipskåror
Stenrösen
Skeppssättningar
Skulptur
Ängar
Öar

Lite annat

Årtalshistoria
Sök med ett ord


Öppettider






Visby placera märke

Väg från Radio Gotland

131 579 212 sidor sen 9/2-2010 | Copyright © 2024 Buffert 4, tel 0498-27 88 50