Radions utflyktsguideA B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö |
||
AktiviteterAktiviteter kartaAktiviteter databas NyheterRadio GotlandAftonbladet Dagens Nyheter Expressen Svenska Dagbladet
Radio Gotland ansvarar inte för materialet på denna sida utan
utflyktsguiden består av material och funktioner från Guteinfo.
|
Ormicas bynahus på S:t OlofsholmS:t Olofsholm heter så för att det har varit en holme och Olof den helige flydde till Ryssland i början av 1000-talet varvid han mellanlandade på Acrgarn, som S:t Olofsholm hette på den tiden, se Gutasagan, och där låg han länge. Bilden ovan visar vad man har kunnat se av kyrkan fram till 2013, en del av en kyrkan ingår med en vägg i byggnaden som tjänat bl a magasin under senare århundraden.
2013 påbörjade Dan Carlsson en utgrävning av platsen som ingår i hans projekt om vikingatida hamnar; utgrävningen pågick också under 2014, bilderna på denna sida är från detta år. Platsen ingår som ovan nämnts i vår historia via Gutasagan ty Ormica en rik man från Hejnum antog kristendomen enligt hans lära; såväl Carlsson själv som Länsstyrelsen och Svenska kyrkan skriver att S:t Olof hade något med kristnandet av Gotland att göra, men det är fel, se sidan S:t Olof själv, och se också vad Strelow sa på 1600-talet eftersom det är grunden för påståenden om tvångskristnande. Kristendomen kom till Gotland och antogs allmänt enligt Gutasagan i tre steg: 1) Medan gutarna ännu var hedningar såg köpmännen kristna seder i kristna länder och förde hem präster, se Marias altare och Den första kyrkan, som brändes ner = bråk. 2) Därefter bygger Botair sin kyrka i Vi, se Peters kyrka, också här blir det bråk. 3) Men när gutarna hade sett kristna mäns seder och lärda mäns kunskaper så antogs kristendomen allmänt, dvs som statsreligion på Gotland, se Kristendomen. Det är först nu Gutasagan berättar att Olof den helige kom flyende från Norge, något som skulle ha skett år 1029, la sig i Acrgarn och mötte Ormica och andra rika gutarna. Undertecknad har till dags dato inte sett ett enda vettigt argument till varför detta inte skulle stämma. Däremot finns det tonvis av bortförklarande spekulationer. 2013- och 2014-års utgrävningar medförde att man kunde konstatera en 1300-talskyrka lika stor som andra sockenkyrkor på Gotland vid den tiden, 30x13 meter, men också en äldre byggnad om 10x7 meter. Ett mynt från mitten av 1000-talet hittades alldeles utanför södra långsidan, minst 1.000 andra, där har också en begravd människa påträffats som daterats till sen vikingatid/tidig medeltid. Det är förmodligen så att Gutasagan stiger fram i dagsljuset på S:t Olofsholm. På bilden ser du ruinerna efter både Acrgarns kyrka och Ormicas bynahus. Vill du veta riktigt mycket om utgrävningen, så se Arendus Rapport 2014:7. Och här finns en artikel av Sven-Erik Pernler som sammanfattar kunskaperna om S:t Olofsholm före utgrävningarna. Vi får nog anledning att återkomma på denna sida när slutrapporten över årets grävning kommer, ty Dan Carlsson säger i Radio Gotland att historien om S:t Olofsholm behöver skrivas om. Ps. Vi skall tillägga att många forskare bemödar sig för att tala om att Olovskulten var ganska sen på Gotland. Det tror inte jag, och inte heller gör jag som andra och glömmer att gutarna hade byggt en kyrka åt S:t Olof i Novgorod redan på 1000-talet, se Oddgair dog i Holmgård från runstenen U 687. Ormicas bynahus tillägnades nog också S:t Olof så småningom. Ds. /text och foto Bernt Enderborg |