Privab Visbys utflyktsguideA B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö |
||||
Privab VisbySkarphällsgatan 13621 41 Visby Tel: 0498-24 71 10 Hemsida Från hamnen / flygplatsen AktiviteterAktiviteter kartaAktiviteter databas Dagens evenemang Bra att vetaApotekBankomat Bibliotek Gymnastikhallar Köpcentra Lasarett Polis Rastplatser Samhälle Skola Systembolag Vårdcentraler NyheterRadio GotlandAftonbladet Dagens Nyheter Expressen Svenska Dagbladet |
Hur gamla är svärdslipningsstenarnaUngefär 4.000 slipskåror finns observerade på Gotland. Vi skall visa en del bilder först och därefter fundera lite grann.
Jag vet förresten inte om skårorna på bild 1 och 2 är medräknade bland de 4.000 ty de återfinns i jordfast häll på botten av en bäck ute i skogen ungefärligen mitt på Gotland. En bild till: En skåra till, båda bilder är från samma ställe. Under högsommaren är vattenståndet nuförtin lägre, förstås, men slipskårorna är bra mycket äldre än alla utdikningar - det har dikats ut enorma arealer, gigantiska myrar - varför man gott kan fråga sig om dessa skåror någonsin har varit över ytan före nutid. Här är en sten som ligger i bäcken, som du kan hitta om du åker till Tjaukle och följer bäcken tillräckligt långt. Också den här stenen ligger i bäcken vid Tjaukle, fast jag vet inte om man kan kalla stället för Tjaukle när man har gått så långt att man hittar den. Här är ytterligare skåror på ungefär samma ställe, dessa direkt i berget. Som du ser har vattnet sprängt sönder en del av den vänstra skåran, kanske har det rent av funnits flera skåror just där. De vanligaste teoriernaHur gamla slipskårorna är antas vanligen ha att göra med vad som åstadkommits i eller med dem.På Gotland hade jag aldrig hört uttrycket slipskåror förrän på 70-talet då två forskare grälade om dem. Vi säger och har alltid sagt att det är svärdslipningsstenar. När du frågar en gute var du kan få se en sån här sten så fråga efter en svärdslipningssten, inte en slipskåresten för det vet folk inte vad det är. Om det är fråga om svärdslipning så har förstås stenarna tillkommit under hela järnålder, dvs från århundraden före Kristus till ganska modern tid (det är just ingenting som skiljer vikingatidens verktyg från sådana i början av 1800-talet). Ett svärd behöver vidare inte bara vara ett vapen utan kan lika gärna sitta på någon annan mojäng, ett verktyg av något slag eller så. En annan teori utsäger att skårorna har tillkommit då folk på stenåldern har märkt upp vad månen eller andra himlakroppar har haft för sig vid en viss tidpunkt på året, astronomiska observationer helt enkelt. Det har utförts statistiska beräkningar på skårornas riktningar och det är en fullt aktningsvärd teori att skårorna har fyllt just detta syfte, t ex Nationalencyk... den där... menar detta. I så fall är skårorna från stenåldern. En annan teori som placerar skårorna i stenåldern kan vara att det som har slipats i skårorna inte är något av järn utan helt enkelt stenyxor. Det måste ha hittats tusentals slipade stenyxor på Gotland, kanske tiotusentals. Kanske är det så attDet finns inget begripligt skäl att utesluta någon av teorierna. Det kan visst vara så att folk på stenåldern har funderat över månens upp- och nedgång och samtidigt slipat stenyxor. En rolig sak som förekommer är att det finns forskare som sysselsätter sig med forntida religion och kan berätta vilken smörja som helst från isländska sagor och därtill dra slutsatser som skulle få Aristoteles att slå sig för pannan och tvärt motsätter sig att gutarna hade religiösa eller astronomiska syften med de slipade skårorna.Man kan gott tänka sig att en stenåldersmänniska hade 10-15 stenyxor samtidigt som han eller hon slipade då andan föll på (det är en teori med många år på nacken). Och vad finns som hindrar att denna slipning gjordes efter någon metod av något slag? Att det är fråga om kalendrar från stenåldern hävdar t ex Gannholm. Inte heller är det något som hindrar att folk under järnåldern slipat svärd och annat. Det finns folk som i praktiska försök har åstadkommit liknande skåror, och det har därtill påståtts att man funnit spår av järn i någon skåra. Dessutom säger vi svärdslipningsstenar varför om de är så pass nya som från vikingatiden så är det helt sonika just precis så. Men kanske är en kombinationsteori lösningen. Det finns skåror från stenåldern, somliga slipade i särskilt utvalda riktningar, och det finns skåror från vikingatiden och längre fram där flitigt folk vässat saker och ting. Vi har skrivit tidigare om svärdslipningsstenarna, här, eftersom det finns massor av svärdslipningsstenar på Gotland och de är min själ intressanta saker. Om du vill se svärdslipningsstenar i naturen så är Tjaukle ett bra ställe att göra detta. Du får visserligen promenera en duktig bit längs bäcken men å andra sidan är området outsägligt skönt. Du kommer att hitta alla stenar ovan utom de två översta. - Ta med picnic, filt och din älskade. /text och foto Bernt Enderborg |
|