Privab Visbys utflyktsguide


A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

Privab Visby

Skarphällsgatan 13
621 41 Visby
Tel: 0498-24 71 10
Hemsida

Från hamnen / flygplatsen



Aktiviteter

Aktiviteter karta
Aktiviteter databas
Dagens evenemang

Bra att veta

Apotek
Bankomat
Bibliotek
Gymnastikhallar
Köpcentra
Lasarett
Polis
Rastplatser
Samhälle
Skola
Systembolag
Vårdcentraler

Nyheter

Radio Gotland
Aftonbladet
Dagens Nyheter
Expressen
Svenska Dagbladet
Tyskarnas roll i Visbys historia är omtvistad. Somliga menar att det är de som har gjort så gott som allting medan andra påstår nästan motsatsen. De flesta verkar dock någorlunda överens om att det är Artlenburgprivilegiet 1161 som är grunden till att så många tyskar bosatte sig och bedrev handel med Visby som utgångspunkt.

I detta privilegiebrev står häpnadsväckande saker, som "efter en genom den Ondes anstiftan länge rådande osämja mellan tyskar och gutar, har vi återställt den forna endräkten och sämjan", varför: "Inom hela vårt maktområde skall gutarna ha orubblig fred". Gutarna tillförsäkras vidare kroppslig säkerhet genom ett antal drakoniska straff för de tyskar som förgrep sig, att deras egendom skulle bibehållas om de dog och de får alldeles samma rättigheter som de inhemska köpmännen i tillämpningsområdet.

- Hur i hela fridens namn har Liknatte (se också Riddaren i Stenkyrka) från Stenkyrka på Gotland lyckats förhandla till sig sådana förmåner?

Innan vi funderar på den frågan skall tilläggas att det i privilegiebrevet också står att gutarna "i tacksamt utbyte erbjuder oss detsamma, att de innerligt älskar oss och vårt land och flitigare besöker vår hamn i Lübeck". Ibland läser man att detta villkor ingick i en stort upplagd plan att ta över handeln i Östersjön, men det behöver du inte tro på.

Vem var Henrik Lejonet
Henrik Lejonet, 1129-1195, var hertig över Sachsen (1139-1180) och Bayern (1156-1180), en av medeltidens störste härskare (en hertig var under äldre medeltid kungens högste ämbetsman i ett större landområde, vid medeltidens slut var de självständiga furstar).

I uppslagsverken sägs att Henrik Lejonet koloniserade de vendiska kustländerna. Vad betyder det egentligen? Det låter som att Henrik lät befolka dessa kustländer, men så var långt ifrån fallet. Venderna var som bekant ett västslavisk folk som bl a bebodde norra Tyskland och det var dessa som i det närmaste utrotades eller germaniserades under medeltiden - det var bl a vad Henrik Lejonet gjorde.

Från gutarnas synpunkt bör detta "koloniserande", vilket skedde 1160, av de vendiska kustländerna inte ha varit särskilt tilltalande. De var sen hedenhös naturliga handelsländer för Gotland, varför Henrik Lejonet rimligen borde ha utgjort ett hot med gutarnas handel.

Vad hände egentligen
Nu skall vi citera hela ingressen till Artlenburgprivilegiet:

"Må alla Kristtrogna veta, nu och i framtiden, hur vi, av kärlek till freden och vördnad för den kristna tron, men främst i betraktande av den eviga vedergällningen, efter en genom den Ondes anstiftan länge rådande osämja mellan tyskar och gutar, har vi återställt den forna endräkten och sämjan, hur vi, med bistånd av den Heliga andes nåd, genom en evig och orubblig fred har stävjat mångahanda oskick, som kommit genom de båda folkens osämja, såsom hat, ovänskap, mandråp, och därefter välvilligt mottagit gutarna i vår försonings nåd."

I många, många historieböcker kan du läsa att gutarna var ett fredsälskande folk som hellre vädjade till vågen än till vapnen. Men vad kan det tänkas betyda det där om "men främst i betraktande av den eviga vedergällningen", och i slutet: "välvilligt mottagit gutarna i vår försonings nåd"?

Åtminstone undertecknad förefaller det som att gutarna hade ställt sig på vendernas sida, för handelns skull, när Henrik Lejonet "koloniserade" kustländerna. Men eftersom all handel alltid är av godo, tullar alltid av ondo, så måste denna fråga lösas när länderna nu bytt herre (det står förstås också att gutarna hade gett tyskar på skallen, se Gairhielm, kanske, men det vet jag inte om jag vågar skriva).

Liknatte från Stenkyrka hade alltså en tämligen trygg förhandlingsposition. Gutarna var stora handelsmän, de hade en egen handelsgård i Novgorod (hulmgardi, nämns i Gutasagan) och man skulle kunna säga att de behärskade handeln i Östersjön ännu i mitten av 1100-talet.

Vem var Liknatte
Om jag har svarat på vem Henrik Lejonet var så bör jag kanske säga några ord om Liknatte. Egentligen vet vi inte vem han var. Han kan ha varit ett befullmäktigad ombud för republiken Gotland men han gott också ha haft en ställning som man i dag skulle ha kallat president.

För att göra allting lite mer konkret skall vi säga att du kan kika på Liknattes gravsten framme vid koret i den medeltida kyrkan i Stenkyrka. Det är troligtvis han som ligger. Det här vet ingen skolunge på Gotland eftersom de har fullt upp med att hålla reda på hjältekonungar och andra våldsamma överdrifter från fastlandets aldrig sinande propaganda. I den vanliga informationen om kyrkan står att Licnatus var från en gård vid namn Stenstuge men för att också gutar skall förstå vilken gård som avses så talar vi om att det är Stainstu. Stenstugu står det på vägskyltarna också men vilka som bestämt detta vet jag inte.

Slutligen
- Men nå, vad anser jag om tyskarnas roll i Visby historia?

- Åh, det är för svårt. Men det är inget problem för mig att kalla Visby en tysk stad om vi kallar t ex Stockholm och Riga gotländska städer.

/text och foto Bernt Enderborg

Utflykt

Badplatser
Fiskelägen
Fornborgar
Gravfält
Hamnar
Insjöar
Kyrkor
Kämpgravar
Medeltida hus
Museer
Naturreservat
Några platser
Raukfält
Stenrösen
Skeppssättn.
Ängar
Öar

Ställen

Fårö
Visby

Annat

Artiklar
Bildstenar
Fauna
Flora
Geologi
Historia
Mytologi
Målningar
Runor
Sagor
Skulptur
Slipskåror

Årtalshistoria
Sök med ett ord

Visby placera märke

Väg högerklick
Sök gata i Visby


Gotlandsguiden

Behöver du en guide till bussen eller gruppen?

- Kontakta Annika Lindh.

Gotland på mobilen

Nu kan du nå alla utflyktsmål också på en sida som anpassats till mobilsurf, se

www.guteinfo.com/mobil/

Vi utvecklar och förbättrar denna sida oavbrutet.
131 579 774 sidor sen 9/2-2010 | Copyright © 2024 Buffert 4, tel 0498-27 88 50