Privab Visbys utflyktsguide


A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

Privab Visby

Skarphällsgatan 13
621 41 Visby
Tel: 0498-24 71 10
Hemsida

Från hamnen / flygplatsen



Aktiviteter

Aktiviteter karta
Aktiviteter databas
Dagens evenemang

Bra att veta

Apotek
Bankomat
Bibliotek
Gymnastikhallar
Köpcentra
Lasarett
Polis
Rastplatser
Samhälle
Skola
Systembolag
Vårdcentraler

Nyheter

Radio Gotland
Aftonbladet
Dagens Nyheter
Expressen
Svenska Dagbladet
Awair Strabains grav är ett stenröse i Alva socken med en kant av stora stenar, en cirkel som har en diameter av cirka 20 meter. Mycket av stenröset är dessvärre krossat och ivägkört av flitiga byggare för åratal sen. En liten del av röset är utgrävt.

Gutarnas krönika säger i ett stycke att: "Siþan sentu gutar sendumen manga tjl suiarikis En engin þaira fic friþ gart fyr þan awair strabain af alfha socn hann gierþi fyrsti friþ wiþr suja kunung". Översatt står det alltså att: "Sedan sände gutarna många sändebud till sveariket, men ingen fick fred gjord före Awair Strabain av Alva socken - han gjorde första freden med svea konung".

När avtalets ingick vet vi inte säkert men någon gång under vikingatiden brukar det antas - det finns förslag ända från 500-talet e.Kr. till 1100-talet. Vad som är rimligt är inte gott att veta, men här och var kan man läsa att det är först på 1000-talet som man kan börja tala om något som liknar sveariket. Det avtal som ingicks förutsätter nämligen att sveakungen kunde hävda sin makt över Mälarområdet och därmed ha möjlighet att ingå ett sådant avtal som gjordes.

En och annan kan tänkas hoppa till när jag definierar den möjliga tiden för avtalets ingående utifrån vad svearna hade för möjligheter. Men Gotland är en långt äldre stat än sveariket varför gutarna kunde åtaga sig statsrättsliga förpliktelser långt innan sveariket kan ha varit något som intresserade någon överhuvudtaget.


Awair Strabain, säger krönikan (Gutasagan), var en vis och mångkunnig man (hann war senieldr. Oc fiel kunnungur) och han begärde ett belopp motsvarande tre mansbot för att överhuvudtaget resa till sveariket och försöka göra frid.

Många som skriver om Strabains avtal förutsätter att det fanns en svearike som hade kapacitet nog för att skydda Gotland mot andra makter. Det finns förstås inget stöd för ett sådant antagande, eller åtminstone har aldrig undertecknad lyckats hitta något sådant, allt man hittar om det mäktiga sveariket är påståenden baserade på stora gravfält, våldsamt överdrivna tolkningar av Birkas betydelse och det myckna runstensristandet.

Hur skall man läsa skyddsavtalet
Vår krönika nedtecknad i början av 1200-talet säger: "hegnan oc hielp sculdi kunungur gutum at waita. En þair wiþr þorftin. oc kallaþin. sendimen al oc kunungr oc ierl samulaiþ a gutnal þing senda. Oc latta þar taka scatt sinn. þair sendibuþar aighu friþ lysa gutum alla steþi til sykia yfir haf sum upsala kunungi til hoyrir. Oc so þair sum þan wegin aigu hinget sykia".

Officiellt översätts detta textavsnitt det så här: "Skydd och hjälp skulle kungen ge gutarna, när det behövdes och påkallades. Sändebud skall kungen och även jarlen sända till gutnaltinget (gutarnas allting), för att där mottaga skatten. Dessa sändebud skola lysa frid för gutarna att fritt fara till alla platser över Uppsala kungs hav och detsamma gäller för alla dem, som söka sig hit till Gotland."

Hur författare genom tiderna lyckats få detta betyda att svearna skulle skydda gutarna i deras eget land går inte att begripa. Krönikan säger visserligen senare i texten att gutarna frivilligt hade gått under svea konung, men som skäl anges inte alls något skydd utan anledningen var att gutarna skulle fritt och säkert kunna besöka varje handelsplats i sveariket.

I slutet av 1200-talet omförhandlades avtalet. Gutarna åtog sig då också att följa med i sveakungens ledungsflotta, men det berodde inte alls på någon ytterligare underkastelse utan på att gutarna hade tagit sig en biskop och därför var förpliktigade att följa med på korståg.

Gutarna ställde dock som villkor för att följa med i ledungsflottan att krigståget var riktat mot hedniska länder, de hade ingen som helst förpliktelse att följa med till kristna länder, och därtill, nu kommer det intressanta, följde de inte med i ledungen om de fruktade ett fientligt anfall mot sitt land.

Sistnämnda villkor måste väl vara ganska onödig om det var sveakungen som skulle skydda Gotland.


Innan Awair Strabain reste till sveariket för att försöka komma överens med Upsala konung om handelsrättigheter så hade redan Gutarnas Landsråd (lanz raþj, ungefär regering) fastställt vad det fick kosta: "Siextighi marca silfs vm arr huert" (sextio mark silver om år vart). Punkt.

- Vad var det gutarna betalade för?

Det sägs i texten att dessa 60 mark är gutarnas skatt (þet ier scattr guta). Det kan inte ha varit något slags militärt skydd, det finns inget som helst stöd för det i texten och senare avtal mellan svear och gutar utesluter den möjligheten totalt. Och då återstår det som sägs redan i första stycket ovan, nämligen handelsrättigheterna.

Awair Strabain träffade förresten ett avtal om sin egen betalning för uppdraget. För att han skulle ge sig iväg så gammal på en sådan vådafärd, begärde han tre mansbot - en för sig själv, en för sin fru och en för sin son - vilket motsvarar hälften av gutarnas årliga skatt på 60 mark silver till Upsala konung.

Det är när Awair tar så bra betalt som det sägs att "hann war senieldr. Oc fiel kunnungur so sum saghur af ganga"- han var vis och mångkunnig så som sagorna berättar.

Awair Strabains uppdrag att framförhandla handelsfred på Mälaren, vilket han utförde till full belåtenhet, har av storsvenska författare förvanskats till någon sorts gutarnas underkastelse av sveariket samt ett slags svenskt militärt skyddsavtal av Gotland. Det är för sorgligt.

Ett besök vid Awairs grav är en skön stund. Passa också på att besöka Hulte kruppar i Hemse och se runalmanackan i Hemse medeltida kyrka. Kyrkan är lätt att hitta, den passeras på väg til Alva, och ner till änget Hulte kruppar står en skylt "Änge" en bit efter kyrkan.

Visst kan man undra varför det inte står "Stad" i stället för Visby på vägskyltarna på Gotland. Men det gäller väl att förstöra så mycket kultur man kan innan folk vaknar - ortsnamn är förstås också kultur. Utomordentligt tråkig vägskylt till Hulte kruppar.

/text och foto Bernt Enderborg

Utflykt

Badplatser
Fiskelägen
Fornborgar
Gravfält
Hamnar
Insjöar
Kyrkor
Kämpgravar
Medeltida hus
Museer
Naturreservat
Några platser
Raukfält
Stenrösen
Skeppssättn.
Ängar
Öar

Ställen

Fårö
Visby

Annat

Artiklar
Bildstenar
Fauna
Flora
Geologi
Historia
Mytologi
Målningar
Runor
Sagor
Skulptur
Slipskåror

Årtalshistoria
Sök med ett ord

Visby placera märke

Väg högerklick
Sök gata i Visby


Gotlandsguiden

Behöver du en guide till bussen eller gruppen?

- Kontakta Annika Lindh.

Gotland på mobilen

Nu kan du nå alla utflyktsmål också på en sida som anpassats till mobilsurf, se

www.guteinfo.com/mobil/

Vi utvecklar och förbättrar denna sida oavbrutet.
130 975 886 sidor sen 9/2-2010 | Copyright © 2024 Buffert 4, tel 0498-27 88 50