En vandring runt Fårö och Bästeträsk

Lördagen den 14:e augusti

Är tillbaka på Gotland igen mindre än två månader sedan jag senast vandrade på ön. Har ju numera hur mycket tid som helst sedan jag fick avgångspension från Volvo Personvagnar AB. Satt fast i en föreställning att en resa per år räckte men kom på att jag nu kan göra hur många resor jag vill, bara ekonomin begränsar mig! Alltså bestämde jag mig för att göra en ny vandring, nu i augusti.

I Visby var det mycket varmt med 28°C i skuggan när jag anlände, så det blev ingen vandring i staden för att se på Medeltidsveckan som pågick. Satt i skuggan vid terminalen och väntade på bussen och pratade med en dam som också skulle till Fårösund. Busschauffören visade sig vara samma man jag reste med från Fårösund till Visby i juni efter min tidigare vandring, så det blev en trevlig pratstund innan avresan som var den sedvanliga sightseeingen, denna gång bl.a. till Valleviken.

I Fårösund åt jag en försenad lunch i "Änglabodi" och handlade sedan mat på ICA. Bytte till lite lättare kläder i parken nära färjeläget och åkte sedan över sundet till Broa där jag direkt tog av norrut längs stranden. Det fanns en liten stig som gick ganska nära stranden men efter ett tag så vek jag av inåt land och fortsatte på en liten väg genom tallskog eftersom stranden var igenväxt. Vid Ajnestadar fanns rester av diverse militära anläggningar och jag stannade vid en liten vät där jag kunde fräscha upp mig lite eftersom jag var rätt så svettig p.g.a. värmen. Det var mindre växter som blommade än vad jag väntat mig, men såg bl.a. kustgentiana i knopp, gråbinka och dvärgarun. Fortsatte sedan längs stranden till Hagarbajnsriv där jag i södra delen av Eneviken fann en torr plats för tältet en bit från stranden, som var ganska fuktig.

Det var varmt och skönt och inte så mycket myggor surrade runt mig då jag åt middag. Drack sedan en kopp kaffe och en liten whisky innan det var dags för mig att krypa in i tältet eftersom det hade varit en lång och varm dag och jag kände mig lite trött.

Söndagen den 15:e augusti

Vaknade klockan sju av solen som värmde upp tältet. Hade sovit lite oroligt eftersom det varit varmt och fuktigt under natten. Åt frukost och fortsatte därefter längs Sandvikens fuktiga strand. Det fanns inte stättor vid alla staket så det blev att lyfta över ryggsäcken. I vikens norra del blev det ordentligt blött eftersom en liten bäck rann ut men strax innan Lansaholm blev det torrare med hällmark att vandra på. Följde fårstigar som slingrade sig mellan enebuskarna.
Nådde Tvemänningen och vid stranden stannade jag och badade vid hällarna och satt sedan och njöt i solen och värmen och soltorkade. Det blåste en ljum vind från sjön och livet kändes underbart! Längre norrut innanför ön Aurgrunn var det en stenöken med väldigt lite grönt och på vissa ställen var det lite svårt att gå med full packning bland stenarna. Vid Stutsviken fanns ett litet raukfält och från udden gick en väg österut in i tallskogen där jag stannade i skuggan och tog en fika.
Fick vatten av ett par vid stugorna vid Stutsviken och därefter gick vandringen vidare mellan Marpesträsk och Strandakersviken med fina betade strandängar och här och var lite skog och små träsk med ag. Här måste det vara ett botaniskt paradis under den tidiga sommaren med alla blommor som måste växa i de torra och fuktiga biotoperna.
Nådde sjön Farnavik och vid stranden åt jag en lättare lunch, man kan inte äta mycket när man vandrar. Vattnet såg klart och fint ut och jag såg mycket småfisk nära stranden. Gick åter ut på havsstranden och passerade Gamla hamns raukar och fotograferade den kända rauken "Hunden" eller "Kaffepannan" som den också kallas. Vid Lauters fiskeläge lånade jag ett dass och med dörren öppen hade man den finaste utsikten över stranden mot Lauterhorn! Gick sedan längs landsvägen förbi Lauters, stranden såg fuktig och igenväxt ut så den undvek jag.
Det var inte mycket som blommade i vägkanten, mest cikoria, vildmorot och röllika. Nådde den sydligaste delen av Digerhuvuds raukområde som är Gotlands och därmed Sveriges största. Gick dels vid vägen eller där terrängen så tillät längs stranden ovanför raukarna. Ganska mycket turister som åkte bil eller cyklade och stannade vid p-platserna som fanns vid vägen.
Kom fram till Helgumannens fiskeläge som alltid är så trevligt att komma till och känna lukten av tjära och se de fina bodarna. Strax norr om fiskeläget fanns en liten brunn där kunde jag fylla på mina vattenflaskor och sedan gick jag in i tallskogen och slog upp tältet utanför reservatet som inte tillåter tältning. Fann en fin plats bland tulkört, jordtistlar och fröställningar av purpurknipprot.
Efter middagen när jag satt och filosoferade märkte jag att det var alldeles tyst i skogen. Saknade fågelsången som fyller luften i juni, har ju aldrig varit på ön i augusti, förutom en vecka 1981 då jag bodde i en stuga nära Ireviken.
Det var mycket varmt trots att solen nästan gått ner men plötsligt under kvällen vände vinden och ökade. Det brukar tyda på att en front kommer in. SMHI har lovat regn i morgon. Ligger på en bra plats, inga träd över tältet och vatten har jag ju vid Helgumannen ett par hundra meter bort om det skulle bli långvarigt.

Måndagen den 16:e augusti

Regnet väckte mig klockan sju, somnade om och sov till nio. Låg en stund till och lyssnade på de lokala nyheterna som lovade bättre väder under eftermiddagen. Lät ju bra! Efter frukosten gick jag ner till parkeringen vid Helgumannen och slängde soporna. Det var redan mycket turister, bl.a. en buss med letter. Fyllde på mina vattenflaskor vid brunnen och gick landsvägen mot Langhammars vars gårdar ligger fint med utsikt över sjön. Tittade också på tröskvandringen vid landsvägen.
Efter 400 meter vek jag av på en mindre väg åt norr för att slippa landsvägen eller gå bland stenarna vid stranden. Vägen gick genom betesmark och avslutades vid en muromgärdad åker ett par hundra meter söder om parkeringen innan raukfältet. Fotograferade några blommor, solvändor, gulsporre och axveronika. Fick sedan gå runt de liggande enebuskarna som växte där. Framme vid Langhammars raukfält stannade jag och tog ett par foton på raukarna där turister klättrade eller promenerade bland dem. Väl uppe igen på den lilla vägen började det regna och i fjärran hördes åskan mullra. Platån var beväxt med enebuskar som kröp efter marken och det var svårt att komma ner till stranden. Nådde till slut Langhammarshammarens östra sida och regnet ökade som väl var inte i styrka. Jag kunde dock se att det inte skulle gå att få upp tältet på den steniga marken utan fortsatte söderut och kom in i tallskogen och efter femhundra meter hittade jag ett ställe att slå upp tältet på. Precis när jag fått upp tältet och packat in ryggsäcken i absiden började det regna ordentligt och åskan började mullra på nära håll. Tycker om åska, särskilt när man ligger torr och har det skönt i ett tält. Undrade var det fina vädret var som utlovades i morse?
Fick äta en lite lättare måltid i tältet och sedan ligga och filosofera medan regnet smattrade på tältduken. Det blev ingen lång vandring idag, tycker inte om att vandra i regn och jag har ju faktiskt inte så bråttom. Efter några timmar slutade det regna och vinden ökade, så om det inte kommer mer regn så borde tältet vara torrt i morgon.

Tisdagen den 17:e augusti

Redan halv åtta var jag klar att vandra vidare. Vaknade tidigt eftersom jag sovit många timmar under natten. Luften var mycket fuktig och det var mulet och grått. Fick gå tillbaka trehundra meter eftersom jag missat en liten väg jag skulle vikit av på. Tur var väl det, för jag såg nu att längs den vägen hade jag inte hittat någon bra plats för tältet i den steniga tallskogen. Kom ner till fina hagmarker i den sydvästra delen av Tälleviken. På sina ställen var körvägen översvämmad och jag fick gå omvägar för att slippa gå i för djupt vatten. Lite senare kom jag in i en fin tallskog och kunde gå torrskodd. Vid Kurungsmyr blev det betade hagmarker igen och innan Norsholmen fanns en väg som gick upphöjd över den sanka strandängen. Kom fram till en liten bro vid Ajkesån och stannade där och tvättade mig riktigt i sötvatten. Man känner sig inte lika fräsch efter att ha tvättat sig i bräckt vatten.
Nådde strax därefter fram till ett stugområde vid Bohakasandet och från där och till ICA i Eke gick det på vägar, först grusväg och därefter asfalt. Efter jag handlat fick jag gå tillbaka landsvägen till Norderstrand och då hade solen börjat skina riktigt skönt samtidigt som det blåste från sjön. Gick i tallskogen en bit från stranden fram till Fifang och sedan i vägkanten för på sandstranden ville jag inte gå, det är jobbigt med en tung ryggsäck. Det var inget speciellt att titta på efter vägen till Skär, skog och åkrar, ganska tråkigt faktiskt. Tog av mot Skärsändan och framme vid stranden stannade jag och åt lunch i lä bakom en stenmur.
Sedan var det bara att gå sandstranden fyra kilometer ner till Fårö fyr. Det tog ett tag innan jag kom på hur och var jag skulle gå för att inte sjunka ner i sanden. Oftast var det bäst att gå precis vid vattenbrynet där sanden var som hårdast. Trodde jag skulle vara ensam på min strandvandring men det var faktiskt ganska mycket folk som solade i lä vid sanddynerna eller andra som gick eller cyklade! Hela tiden blåste det kraftigt så det brusade högt från sjön. Nådde slutet på stranden och kom in i tallskog. Strax innan fyren växte det spetsfingerört på en gräsklädd äng som tros ha kommit dit efter att en last av säd lagts upp där från ett förlist ryskt fartyg i början av 1800-talet.
Passerade Fårö fyr och efter tvåhundra meter satte jag upp tältet i en glänta med utsikt mot havet. Det var ganska tidigt på dagen men platsen var så fin att jag bestämde mig för att stanna. Behövde sköta om kängorna och vädra mina kläder eftersom det varit så fuktigt de senaste dagarna. SMHI hade lovat regn under eftermiddagen men istället blev vädret bara bättre och bättre. Tvärtemot vad de lovade igår!
Efter en fika gick jag ner till stranden och botaniserade men det var inte mycket att se förutom martornet som blommade fint. Det blev några bra kort på den vackra blomman. När kvällen kom åt jag middag och sedan gick jag ner till stranden och tvättade mig och badade. Satt sedan och njöt av tillvaron och tittade på vågorna som skummade mot stenstranden. När jag skulle sova så satte jag in öronproppar för vågornas brus var för högt för att kunna somna.

Onsdagen den 18:e augusti

Låg och drog mig i tältet och lyssnande till vågorna och nyheterna på radion innan jag gick upp och gjorde den vanliga morgonritualen med frukost etc. Gick därefter längs den lilla skogsvägen och nådde fram till Skalasandsvik. Bestämde mig för att inte gå sandstranden utan gick norrut till Holm. Längs vägen i tallskogen växte rikligt med vild palsternacka och det kändes konstigt att inte längre höra vågornas brus som jag gjort under det senaste dygnet. Vid Holm gick jag en liten markväg i kanten av naturreservatet där det var fruktansvärt mycket myggor som flög runt mig. Den lilla vägen gick genom med tall-och ljungbeväxta sanddyner där också den lilla linnéan slingrade sig.
Nådde den västra delen av Skalasandsviken och packade upp tältet så att det torkade ordentligt och gick sedan ner till sjön och tvättade mig och tog ett dopp. Fortsatte sedan längs vägen mot Ava där det på kartan vid Orguehauen fanns en höjd som såg mystisk ut. Vad jag kunde se var det en konisk sanddyn, någon kalkklippa såg jag inte. Nådde Ava och gick in på en gårdsplan och tittade på Avaeken som med sina 600 år verkligen var imponerande, det tyckte Linné också när han besökte Fårö 1741. En bit från eken fanns också en avarönn, eller fagerrönn som den numera heter. Den tros vara en hybrid mellan oxel och rönn. När man vandrar på Fårö så ser man olika hybrider av rönn och oxel, vanligast är finnoxel som ser ut som rönn men med ett stort ändblad.
Återigen så undvek jag sandstranden så det blev att vandra på landsvägen norr om Sudersand och förbi naturreservatet Ullahau till Vinor och därefter ner till stranden öster om Stora Gåsamora. Där fanns en fin väg som gick en bit från den steniga stranden där vitkindad gås fanns att se. Tänkte stanna och äta lunch men på tänkbara ställen var det mycket släke som luktade väldigt illa så där ville jag inte stanna. Det tog en stund innan jag fann ett fint ställe vid Hammarsändan i skuggan av några sjöbodar.
Vid Stora Gåsamora fanns fint betade hagar och ängar och den lilla vägen var populär, det märktes på alla cyklister och ryttare jag mötte. På sina ställen fanns också höga stenmurar som jag beundrade, inte dåligt att bygga så rakt med kallmurning. En kalkugn fanns att se vid Alnäsaudden och även ett litet fiskeläge. Från Lilla Hoburg blev det landsvägen eftersom udden vid Haganäs inte såg vandringsvänlig ut. Det var ganska mycket trafik så det var viktigt att hålla så långt till vänster som möjligt. Vatten fylldes på vid Fårö kyrka och sedan bar det av längs vägen mot Hammars. Det var mycket hus så jag undvek att gå längs stranden den första kilometern.
Nära stranden öster om Hammars fanns det ännu finare stenmurar att titta på och hagar som var välbetade. Nu var det dags att finna en plats för natten och på en liten platå med utsikt över sjön slog jag upp tältet. Det blåste lite så det var inte så mycket mygg som störde när jag åt middag. Efter maten botaniserade jag men det var inget nytt att se. Det hade varit en varm dag så jag kröp in i tältet ganska tidigt och somnade nästan genast.

Torsdagen den 19:e augusti

Morgonen var väldigt grå och de lokala nyheterna lovade regn under dagen. Låg och vilade i tältet, sov lite och åt lite, det regnade då och då. Hade ju ingen brådska så jag stannade kvar i och vid tältet.
Hade en spåtistel utanför tältet och den var utslagen då det regnade. Trodde den skulle dra ihop sig vid regn men det stämde inte. Funderade också på vilken tid som var den bästa att vandra på Gotland och jag tror att juni är bäst med sin intensiva blomning av orkidéer och andra växter. Juli och augusti är varmare men det är också risk för riklig nederbörd med åska.
Vid tolvtiden ökade vinden och det klarnade upp lite, och vid tvåtiden rev jag tältet och fortsatte vandringen söderut. Norr om Brajdur, vid ett litet hus, var stranden blockerad av nedfallna stenblock så jag drog mig inåt land. Strax nådde jag den store "regissörens" hus och fann där en stig genom tallskogen och ner till stranden. Nyfiken som jag var gick jag tillbaka och tittade på "regissörens" hus från stranden och när jag stod och beundrade det så sa en metallisk röst via högtalare att avlägsna mig från platsen eftersom den var privat. Förvånad lämnade jag huset!
Fortsatte på den steniga stranden som var vacker i sin sterilitet och ödslighet. Här och var fanns det mindre raukar och av den militära närvaron syntes inte ett spår. Såg ganska många anläggningar när jag vandrade här 2003. Fyra tranor lyfte trumpetande från en muromgärdad åker med mycket vallmo bland havren och flög vidare till en myr.
Nådde Hyluvik och där fann jag ingen plats att övernatta på. Gick vägen en kilometer norrut och vid en mindre väg fann jag en plats, där militären rivit sina anläggningar, en bra plats att tillbringa natten på. Åt middag vid åttatiden och genast när solen gick ner kom det kraftig kondens på tält och gräs. Vinden avtog och med det kom myggen, så jag kröp in i tältet. Lyssnade på vädret och nyheterna och somnade sedan.

Fredagen den 20:e augusti

Det var mycket kondens i gräset och på tältet vid åttatiden trots att solen sken. Sov en timma till men det var fortfarande väldigt vått i gräset när jag satt och åt frukost. Rev tältet som var nästan torrt och hade nog inte gått mer än 300 meter när det började regna ordentligt. Satte regnskydd på ryggsäcken och jacka på mig själv och ställde mig under en tall och väntade. Hade sett att det var en skur så därför gick jag inte vidare. Om tältet varit uppe så hade det tagit ganska lång tid att få det torrt.
När det slutat regna efter ca. tjugo minuter gick jag ner till Hyluvik och via en liten väg över strandängarna nådde jag Engelska kyrkogården. I kyrkogården ligger ett tjugotal engelska sjömän som miste livet i kolera när den engelska och franska flottan låg utanför Fårösund under Krimkriget 1853 - 1856. Nära platsen kan man också se en fin lambgift. Pratade med två kvinnor och de berättade att något regn hade de inte råkat ut för. Lokal skur över mig alltså!
Fortsatte söderut mot Ryssudden och stannade för att se på fikonträdet som växer där, inhägnat bakom både mur och stängsel som skydd mot de betande fåren. Det har funnits där sedan tidigt 1960-tal och är troligtvis inte planterat och fikon bar det också. Två cyklande tyskar som också stannat där kunde jag tipsa om vilken väg de kunde ta för att komma till Fårö kyrka, dvs. samma väg jag gått dagarna innan. Stannade vid Häjderiv och tvättade mig och badade i det långgrunda vattnet.
Nådde därefter Broa och tog färjan över sundet till Fårösund där jag handlade mat för de återstående dagarna samt fyllde på vattenförrådet. Irrade sedan runt lite på regementsområdet innan jag via landsvägen nådde Romdals och gick ner till stranden vid träsket Hyle. Efter några sommarstugor var jag tvungen att tränga mig igenom en ganska tät skog innan jag kom till Rausteviken där jag stannade vid ett par stugor och fikade i solen. Funderade under tiden jag satt där hur jag skulle komma förbi kalkstensupplaget jag såg vid Strå på andra sidan viken.
Det visade sig inte vara några som helst problem, bara att följa stängslet och på en liten väg nådde jag viken innanför Grönudden. Sedan följde en trevlig promenad på en liten grusväg genom tallskog upp till de militära anläggningarna vid Hau rävlar. Tittade på de konstruktioner man gjort med taggtråd och spjutliknande stolpar för att hindra soldater att nå bunkern. Vid Buckhällar träffade jag två äldre par som med husbilar stannat en bit från stranden. Fick ett glas med "gotlandsdricke" att svalka mig med, smakade riktigt gott. Har bara druckit det en gång tidigare. Deras dukade middagsbord såg väldigt läckert ut, det kurrade lite i min mage.
Hade hoppats hitta en plats för natten vid Vialmsudd men på det gamla skjutfältet fann jag inget bra ställe. Det var dessutom ganska igenväxt, särskilt strandängen norr om Vialm. Fick fortsätta till Nackvikens östra del för att finna en hyfsad plats. Tältet stod under träd så jag hoppades att det inte skulle regna under natten eftersom det är svårt att få tältet torrt då. Åt middag och promenerade sedan en stund vid stranden bland vajande grusslok för att undvika myggen, men de fanns där också! Återstod bara att vara i tältet tills det var dags att sova.

Lördagen den 21:a augusti

Vaknade till en gråmulen morgon med lätta regnskurar. Låg kvar i tältet till tio då solen bröt igenom. Som väl var blåste det lite så det var inte mycket mygg då jag åt frukost. Satt länge och åt och njöt av solen som värmde skönt, har ju två dagar på mig innan jag skall avsluta min vandring i Fårösund.
Jag gick bara en halvtimma innan jag stannade och badade vid Nackviken där det fanns fina klipphällar. Satt länge och tittade ut över havet medan jag torkade. Kändes skönt att därefter fortsätta vandringen fram till Ar. Gick till Bästeträsk och fyllde mina vattenflaskor, tror inte det är farligt att dricka vattnet där. Hemma vid Västkusten brukar jag dricka vatten i sjöar om det inte är för mycket bebyggelse vid dem. Vid Faludden hade man en fin vy med Falholmen i bakgrunden. Såg i kikaren att två människor tagit sig dit ut och promenerade på ön. Nådde Gamla hamn och tog en fika på en kalkhäll och gick sedan längs den steniga stranden.
Passerade några sjöbodar vid Saxriv och därefter var det stenstranden i ett par kilometer. Det var som att vandra i en stenöken med enbart lite stinknäva och grusslok som klarade av att växa där. Där det fanns tallar bildades det mjölonmattor med lite fibblor och en och annan fröställning av purpurknipprot. Stannade och pustade ut vid Saxriv och tittade på klockan, den var redan över tre. Funderade en stund och tittade på kartan. Bestämde mig för att stanna vid Saxriv för natten. Slog upp tältet i skogsbrynet i lä för västanvinden som blåste ganska friskt. Tittade jag västerut så såg jag Hallshuk med sitt pittoreska fiskeläge. En fin plats att tillbringa natten på.
Drack lite kaffe och åt några kex innan jag gick ner till stranden och tvättade mig ordentligt. Torkade som vanligt på en klippa. Det började mulna från väster så det blir förmodligen ingen röd och fin solnedgång i kväll. Låg sedan vid tältet och filosoferade samt planerade för morgondagen, lite olika alternativ beroende på vädret. Tiden gick snabbt och vid sju åt jag middag och promenerade sedan på stranden. Låg sedan på liggunderlaget och njöt av den milda kvällen innan det var dags att sova.

Söndagen den 22:a augusti

Det hade återigen varit en varm natt i tältet. Jag har bara legat i sovsäcken en natt under vandringen. Har legat på en öppen säck och använt den som täcke utan att dra upp dragkedjan. Var ute vid midnatt och det var en stjärnklar natt med en ljummen vind. Lyssnade på SMHI klockan åtta som sa att det skulle bli regnskurar under dagen, ev. med åskinslag. Visst såg det väldigt mörkt ut nu på morgonen åt väster, men solen glimtade till då och då. Låg kvar en stund till och lyssnade på radion innan jag bestämde mig för att gå upp.
Efter frukost började jag gå vägen söderut och några hundra meter innan Bläse började det regna. Stannade under en hästkastanj vid en vacker mangårdsbyggnad tills det värsta regnet dragit förbi. Tittade lite på Bläse Kalkbruksmuseum, som var stängt, med sina kalkugnar och kalklador och en liten smalspårig industrijärnväg som jag bestämde mig för att följa upp till kalkbrottet. På järnvägen var det också möjligt att resa upp till kalkbrottet med ett par turer om dagen under säsongen. Det blev en trevlig vandring på banvallen och vid skärningar växte rikligt med salmbär som jag smakade på. Inte så där goda, lite fadda i smaken. Sylten kanske är godare. Får prova saffranspannkaka med salmbärssylt någon gång, har helt enkelt inte blivit av vid mina besök på Gotland.
När jag kom fram till brottet gick jag fram till några bänkar vid stranden och tvättade mig samt badade i sötvattnet. Det var skönt för det bräckta vattnet gör att man inte känner sig riktigt fräsch, speciellt inte håret som känns fett. Efter badet så fikade jag i solen som tittade fram igen. Gick sedan norrut längs kalkbrottet till Gajsthajd där jag vek av åt öster. Vid sidan av den lilla vägen blommade rikligt med liten sandlilja bland solvändor och backtimjan. Det måste vara många intressanta växter att se här under våren och sommaren. Jag hoppas att området vid Bästeträsk med sin fina natur blir en nationalpark och inget kalbrott!
Fortsatte söderut vid Kölningsträsk på alvarmark med mycket tall och här och var där det var lite fuktigare växte flockarun. När jag närmade mig Burgbackar började det regna igen, denna gång ganska rejält. Stannade under en tall och satte på regnskyddet på ryggsäcken och väntade tills det värsta regnet upphört. Nådde Lickedarve och började gå landsvägen till Fleringe kyrka. Stannade i stigluckan och efter ett besök i kyrkan packade jag upp stormköket och lagade till en lunch på kaffe och smörgåsar. Det var riktigt trevligt att sitta i stigluckan och äta! Tyvärr var vattnet vid kyrkan inget vidare men jag hade ju redan vatten.
Efter måltiden fortsatte jag norrut till Skymnings och vid Nors tog jag av mot Bästeträsk. Nådde stranden men det var ingen bra plats att tälta på eftersom det var ganska fuktigt. Fyllde på vatten i sjön och gick sedan tillbaka till Skymnings och tog en grusväg österut. Det lär vara samma väg som Linné red på när han var här på besök 1741.
Den lilla vägen gick genom välbetade hagar med tall och vid några militära förråd vek jag av åt sydost. Funderade på att stanna vid förråden men tyckte det var ett tråkigt ställe att övernatta på. Det visade sig vara väldigt svårt att hitta en plats för tältet p.g.a. att det var väldigt lite jord för pinnarna eller väldigt ojämn mark. Längs vägen vid Ojnaremyr växte det rikligt med idegran men annars var det bara tall och gran. När jag var cirka en och en halv kilometer från länsväg 148 fann jag äntligen en plats på en liten äng. Klockan var halv åtta så det var verkligen hög tid att slå upp tältet. Åt sedan middag i den nedåtgående solen.
En liten bit från mitt tält hade ett tyskt par slagit läger och vi pratade med varandra och satt sedan under kvällen och drack några öl och umgicks. Kvällen var stjärnklar och fullmånen lyste så starkt att det blev skuggor. Var lite rund under fötterna när jag vid midnatt gick tillbaka till mitt tält och somnade med en gång!

Måndagen den 23:e augusti

Låg och sov till klockan tio och hade tur att få skugga av en stor tall eftersom solen sken från en nästan klarblå himmel. Idag skulle jag endast ta mig till Fårösund och ta in på hotell. Åt frukost och låg länge och hade det gott i halvskuggan. Tältet var i stort sett torrt så det skulle jag inte behöva torka på hotellet. Började vandra och när jag kom till det tyska paret tackade jag för en trevlig kväll.
Det blev en varm vandring förmodligen p.g.a. alkoholen jag druckit kvällen innan. Alkohol och vandring är ingen bra kombination. Men en liten whisky kan man ta efter middagen! Framme vid länsvägen gick jag mot Fårösund på den gamla vägen en kilometer innan det blev den nya landsvägen igen. Vid Bunge kyrka mötte jag det tyska paret jag träffade vid fikonträdet och de var nöjda med vägvalet jag gett dem och så fick de se Ingmar Bergmans hus som de ville!
Nådde "Änglabodi" som är Fårösunds hotells reception och kunde checka in med en gång. Det kändes lite konstigt att komma in i ett rum efter tio dagar i naturen. Efter en härlig dusch packade jag upp ryggsäcken och "luftade" mina saker. Vill inte ha något som är fuktigt och möglar eller luktar illa.
Åt lunch på "Änglabodi" och drack två öl, skulle ju inte gå mera med packning! Strövade sedan runt i Fårösund som jag känner rätt väl efter min vistelse här i juni. Gick tillbaka till hotellet och lade mig på sängen och sov några timmar. Vid sextiden gick jag ner till hamnen och satt och tittade på båtarna innan det var dags för middag och några öl. Att därefter ligga i en säng och titta på TV och sedan sova i en säng kändes skönt efter min vandring.

Min sensommarvandring blev mycket trevlig trots lite regn och att det var lite svårt att hitta en bra plats att slå upp tältet på. Det sistnämnda beror på att mitt tält inte är självstagande som ett kupoltält utan det behövs att minst fyra tältpinnar måste ner i jorden, som var lite tunn på sina ställen. Blomningen var mindre än vad jag väntat, men inget kan ju överträffa försommaren med sin intensiva blomning.
Jag träffade många trevliga människor, både svenska och utländska, främst från Tyskland som cyklade. De var lite förvånade att det var så många ställen som stängt för säsongen. Europa har ju semester ända in i september. Tror att säsongen måste förlängas ett par veckor till om man vill ha turister från Europa.

När jag satt på bussen till Visby på tisdagen kändes det lite vemodigt att lämna Gotland. Längtar redan till nästa år då det kanske är aktuellt igen att besöka ön. Har ju vandrat runt Gotland tidigare men det skulle ju vara möjligt att välja ut ett par sträckor som var speciellt vackra, som mellan Kapellshamn och Visby, Ljugarn till Katthammarsvik, samt Sudret. Och varför inte Fårö igen?
Om det blir av så får det bli i juni, eller maj, en månad jag aldrig varit på Gotland. Det är en stor skillnad på att vara här i juni eller augusti, i juni är det en skir grönska med orkidéer i blom medan det i augusti är lite mer överblommat men varmare och en behaglig temperatur på vattnet i Östersjön. Tror nog att juni är den bästa månaden för gotlandsvandringar! Men att vandra i mitten av maj verkar spännande. Får se om jag gör det 2011, om inte våren blir sen!

Göteborg måndag den 25 oktober 2010
/text och foto: Roger Gahnertz