PayEx utflyktsguideA B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö |
||||
PayExS:t Hansplan 1621 88 Visby Tel: 0498 - 20 20 00 Hemsida Från hamnen / flygplatsen AktiviteterAktiviteter kartaAktiviteter databas Dagens evenemang Bra att vetaApotekBankomat Bibliotek Gymnastikhallar Köpcentra Lasarett Polis Rastplatser Samhälle Skola Systembolag Vårdcentraler NyheterRadio GotlandAftonbladet Dagens Nyheter Expressen Svenska Dagbladet |
Diftonger, gutamål, gotländskaNågot som måhända är utmärkande för det gotländska språket, gutamålet/gutniska, är diftonger. Först av allt skall här sägas att jag inte vet hur utbrett användandet av diftonger är i Sveriges olika munarter, det är förmodligen vanligare än vad man tror, men vi gutar har ju vårt sällsamma uttal varför en sida om diftonger kanhända kan vara förnöjsam.
Forskare säger att det är olika ålder på gutarnas diftonger. Det finns urgamla som alltid hängt med oss, och så sägs att det finns nyare varianter eftersom stavning i gamla dokument, t ex Gutasagan, inte tycks ge stöd för alla diftonger som används i dag av folk som dagligen talar ett mera urspungligt språk än exempelvis folk i Visby eller Tommy Wahlgren. Ett kärt exempel är vägskylten i socknen När, där man talar tämligen ursprungligt, på vilken det står "Djaupdy". Det finns ingen i När som säger Djaupdy, förutom möjligen som förklaring till turister, utan alla säger "Djaupdöi". Det första om ordet är att vi säger inte "Jaupdöi" utan d:et skall höras: Djaupdöi. Det andra är att diftongen "öi" till skillnad från diftongen "au" i ordet är vad som sägs vara en nyare diftong. Den kortaste motiveringen till att "öi" anses vara modärnare är helt enkelt att bokstaven "ö" var okänd för de som skrev t ex Gutasagan i början av 1200-talet. För övrigt är vägskyltsnamnen på Gotland oftast en bedrövelse att se, ännu värre att höra. När någon turist frågar vägen till "Juupdy" eller "Råma" skulle vi gärna tala om den, bara vi förstod. Men vad gäller "y:et i stavningen på vägskyltens Djaupdy så kan man säga att det har sina randiga - någon bokstav "ö" fanns helt enkelt inte fordom. Det kanske kan vara nåt att tänka på för den som säger att Gotland är en vacker ö varför de skall hyra en stuga i socknen Öja. - Öhhh... Va? En vaddå, var då? Gutamål och rikssvenska En och annan funderar att man borde se till att gutamål stavas enhetligt, dvs stavningsregler, så att man lättare kunde skriva "rätt". Men det är nog svårt att genomföra, ty alla gutar uttalar väl emellanåt ordet stövlar såväl "styvlar" som "stöivlar". Vilket är rättstavat? Eller skall kanske gutamålsordet "styvlar" i själva verket uttalas "stöivlar" trots stavningen? Skall vi hänga på rikssvenska och stava "stöivlar" för då kan en rikssvensktalande människa med dagens uttal av bokstäver förstå vad som står, eller skall vi helt sonika ignorera sånt? Nu skall jag inte skriva mer om diftonger, föutom att hänvisa till Gutamålsgillets sida stavingsrekommendationer, och be dig uttala det rikssvenska ordet "hus" på såväl tyska som engelska och därtill citera forskaren Herbert Gustavson i "Boken om Gotland": "Vi se således att det inte bara är det lilla gutniska språkområdet som har diftonger utan även de stora germanska kulturspråken - så diftonger är inget att blygas för, såsom de göra som vilja ha Koparve i st. f. Kauparve, Hugreps i st. f. Hugraifs, Lera i st. f. Laire." - Tänkvärt. Vi har skojat lite med rikssvenskans uttal av vokaler på sidan om Gaitn ei Vängge (näsonger). Och nu skall jag låta bli att skriva vilket svenskt mål som jag egentligen tycker är en dialekt för då är jag bara ofin säger en av mina fastländska kusiner. Förresten skall jag ta och ge dig en länk till sidan som nämner språkminnesmärket som är "det första uttrycket icke endast för Nordens utan för hela den germanska kulturens självständighet och kraft" - hära. - Tycker du att gutar talar dialekt? - Åhå. - Strängt taget borde ni sluta med sånt för att göra er förstådda, det är viktigt, allra helst som det finns "ett adekvat inhemskt vokabulär att tillgå". - Rajt. - Naj, nå far jag släute me skreivereiar u ei ställe ga u veise ofar häur man gär ban. Hollaboj! /text och foto Bernt Enderborg |
|