Östergarn Strands utflyktsguideA B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö |
||||
Östergarn Strand ABÖstergarn Sandviken623 68 Katthammarsvik Tel: 0498- 523 95 Hemsida Från hamnen / flygplatsen AktiviteterAktiviteter kartaAktiviteter databas Dagens evenemang Bra att vetaApotekBankomat Bibliotek Gymnastikhallar Köpcentra Lasarett Polis Rastplatser Samhälle Skola Systembolag Vårdcentraler NyheterRadio GotlandAftonbladet Dagens Nyheter Expressen Svenska Dagbladet |
Klinte kyrkaKoret och långhuset på Klinte kyrka är från 1300-talet, då även tornet höjdes.
Tornets nedre del från en kärnkyrka från tidigt 1200-tal med romansk portal i växlande röd och grå kalksten: Det första man ser när man går in i kyrkan är den gamla insidan på dörren till det som en gång i världens sägs ha varit kvinnornas ingång, den norra sidan. Det skulle vara roligt att veta hur gammal dörren är, på utsidan sitter lite järnsmide som inte heller ser ut att vara gjort igår. Som vanligt när man kikar in i en gotländsk kyrka öppnar sig ett stort, skönt rum. Det du ser i taket kallas tältvalv, och i långhuset med de samtida ornamentala målningarna i taket är de två men bara ett i vardera torn och kor. Förutom ornamenten finns det numera inte många medeltida målningar kvar i kyrkan. På bilden ovan av tornets norrvägg ser du vad skickligt folk knackat fram under vitputsen, men vad det skall föreställa utom någon slags byggnad är inte gott att veta. Det ser ut att vara en massa cirklar, kanhända dem Jesus ritade på marken efter att ha låtit meddela att den som är utan synd kunde ju kasta första stenen på den kvinna som tagits på bar gärning vid äktenskapsbrott; denna enkla regel har dock aldrig riktigt slagit igenom. En scen i filmen Forrest Gump kan kanske nämnas i detta sammanhang; jag hoppas att du har sett den, om inte, så gör det. Forrest och Jenny besöker i vuxen ålder Jennys föräldrahem. Hennes far som förgripit sig på henne är död sen länge men de ohyggliga sår i själen som detta efterlämnat får Jenny att börja kasta sten på huset och bryta ihop. Och det Forrest säger är svårt att inte hålla med om, ungefär: - Ibland tycks det inte finnas tillräckligt med stenar. I koret visas Marie kröning och så finns där en tom mandorla, måhända har Jesus i all majestät en gång suttit där, och sen ser man världsdomaren med ett svärd och en lilja i munnen samt en ängel som står och håller i ett kors strax bredvid. Och det skulle inte förvåna mig om man kan tolka den rikliga ornamenteringen som ett livsträd. I ringkammaren finns några livliga fartygsristningar, den på bilden är bäst. Det finns ristningar av olika slag, klotter och sånt, men det är svårt att se vad allt föreställer. Triumfkrucifixet som alltså är ett krucifix som hänger i triumfbågen är från 1400-talet. För den som kikar lite närmare ser Jesus obehagligt död ut. Emellertid visar ett av bildfälten på krucifixet att han återuppstår, kanhända i Egypten. De andra bildfälten visar när han ber i Getsemane, fältet över visar den kalk han ber att få slippa och i det tredje ser man ett par fötter försvinna bland molnen på himlafärd. I spetsarna på krucifixet finns symbolerna för evangelisterna: Johannes en örn, Lukas en tjur, Markus ett lejon medan Matteus som ibland är en bevingad man har flugit sin kos från nedre spetsen. Glasmålningarna överst i östfönstret är från 1300-talet. För dem som inte är vana med sådana är de en stor sevärdhet men på Gotland är vi otroligt bortskämda med bevarade glasmålningar från medeltiden, se t ex dem i Lye eller dem i Lojsta. Altaruppsats och dopfunt från 1600-talet. Korbänken bakom dopfunten är i och för sig lite intressant, den är nog från 1645, men den gigantiska altaruppsatsen från 1643 som har Gustav IV namn överst och visar ett gäng guldkillar som spisar den första nattvarden förefaller mig i stort sett bara i vägen för östfönstret, men dessa altaruppsatser har väl också ett värde av något slag kantänka. Vidare finns i kyrkan några intressanta epitafier och därtill en särskilt intressant gravsten, men allt detta får jag skriva om någon annan gång. /text och foto Bernt Enderborg |
|