Östergarn utflyktsguideA B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö |
||||
ÖstergarnAlla vägbeskrivning till alla utflyktsmål utgår från kyrkan.Från hamnen / flygplatsen FöretagFöretag i ÖstergarnSockenlänkarGotlands största portalExkursion Grogarnsberget Fornfynd Östergarn Kyrkans kontaktuppgifter Östergarn bibliotek Östergarns Idrottsklubb AktiviteterAktiviteter kartaAktiviteter databas Dagens evenemang Bra att vetaApotekBankomat Bibliotek Gymnastikhallar Köpcentra Lasarett Polis Rastplatser Samhälle Skola Systembolag Vårdcentraler NyheterRadio GotlandAftonbladet Dagens Nyheter Expressen Svenska Dagbladet Fler guiderAlla andra socknarFöretagsguider Gamla systemet |
Runor i Guldrupe kyrktornBilden ovan visar inte den medeltida kyrkan i Guldrupe sköna socken utan en bild från 1100-talet på dopfunten i Eke kyrka av mäster Sigraf, se Stenmästarna. På bilden ses en av de tre vise männen komma ridande men också två tornhuvar med "lågpyramidalisk form", som den store undersökaren av Gotlands medeltida kyrkor Roosval kallar formen i Fornvännen 1938.
Och det råkar vara ungefär så som Guldrupe kyrka ser ut ännu i dag; annars är det mestadels gotiskt spetsiga tornhuvar som sträcker ut mot höjderna utom de som i senare tid vanställts av "experter", som t ex Västerhejde, Lokrume boddu, Grötlingbo och S:ta Maria i Visby. Guldrupe kyrka har dock kvar sin tornhuv, nog inte bräderna utanpå men resten. Tornhuven i Guldrupe är i och för sig vacker och intressant men det finns något ännu intressantare på balkarna som bär upp huven. Det finns nämligen ännu kvar runor, förmodligen från byggnadstiden i början av 1200-talet, som visar hur balkarna ska sitta. Runan på bilden är nog ett "W" och betyder månne att balken ska infogas på västra sidan (jag är inte bra på runor). Det står på balkarna bl a sånt som: "austr: nor..." = öster norr och "austr:supr" (au:su..) = öster söder. Men det är inte enbart runor som pekar ut vädersträcken för hur balkarna ska sitta utan det finns annat också, litteraturen (Erik Bohrn, Fornvännen 1938), säger att det också står "skiiri" och "statiri" men vad det kan betyda har man inte kommit på än. Också runliknande tecken är återfinnandes - dessa visar var hjärtstocken ska stå. - Snyggt! För den kronologiskt intresserade kan vi tala om att tornet på Guldrupe kyrka byggdes före ringmuren i Visby, som somliga fortfarande tror är Gotlands största sevärdhet. En varning också. Brädan till höger visar den klena stege som leder upp till bjälklaget. Det är ingalunda envar givet att klättra upp där. Och inte heller är tornet öppet för allmänheten, dörren är låst och det är nog bra, men vill du prompt se runorna så kontakta kyrkan. Och vill du bara se hart när vikingatida träkonstruktioner så är måhända Garda kyrkas takstol att rekommendera, även om en stege också där är inblandad. Till sist ska jag visa vad som oftast kallas ljusinsläpp, det är mörkt i tornet, men som envar kan se så är det en regelrätt skottglugg; du ser gluggen på helhetsbilderna av kyrkans södra sida, där den är finns eftersom kyrkans ingångar ligger i detta väderstreck. Det har hävdats att alla torn på Gotlands medeltida kyrkor i själva verket är försvarstorn. Och så torde alltså fallet vara också i Guldrupe helt enkelt därför att kyrkklockor ännu inte kommit i bruk när tornet uppfördes och ljusinsläppet är som synes en skottglugg. Förutom kyrkornas torn finns därtill också fristående försvarstorn på en del ställen, dvs kastaler. Hur försvaret kan ha utvecklats i samklang med Gotlands organisation spekulerar jag om på en sida om en fornborg i Kräklingbo, se Kastaler och försvarsorganisation. Och för skoj skull kan vi säga att Visby ringmur brukar skryta med 29 marktorn (över 50 om man räknar med sadeltornen). På landet står det nästan fyra gånger så många marktorn. /text och foto Bernt Enderborg |
|
||
131 009 543 sen 9/2-2010 | Copyright © 2024 Buffert 4, tel 0498-27 88 50 |