Öja utflyktsguideA B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö |
||||
ÖjaAlla vägbeskrivning till alla utflyktsmål utgår från kyrkan.Från hamnen / flygplatsen FöretagFöretag i ÖjaSockenlänkarGotlands största portalFornfynd Öja Kyrkans kontaktuppgifter Öja skola AktiviteterAktiviteter kartaAktiviteter databas Dagens evenemang Bra att vetaApotekBankomat Bibliotek Gymnastikhallar Köpcentra Lasarett Polis Rastplatser Samhälle Skola Systembolag Vårdcentraler NyheterRadio GotlandAftonbladet Dagens Nyheter Expressen Svenska Dagbladet Fler guiderAlla andra socknarFöretagsguider Gamla systemet |
Stadens blomstringGutarna dominerade handeln på Östersjön fram till medeltidens början, de hade träffat ett handelsavtal med svearna och var tillförsäkrade handelsfred på Mälaren, Svea konungs hav, vilket kostade en liten slant, de hade avtal med tyskarna om tullfrihet, en handelsgård i Novgorod fanns och farmännens kontakter med Arabvärlden verifieras årligen i form av nyfunna skatter (minst 70% av allt funnet silver därifrån har hittats på gotland). Man har beräknat antalet hamnar på den Gutniska kusten till ett 40-tal, det var därför det hette Gutniska kusten.
Vid den här tiden lyckades de företagsamma tyskarna att etablera sig längs Östersjökusten, Lübeck anläggs t ex 1159. Givetvis tog de sig till Gotland, där handeln var väl utvecklad åt såväl öst som väst, och de slog sig ner i Visby. De lärde sig utnyttja gutarnas handelsvägar och de bildade samarbetsgrupper, s.k. Hansor = väpnade skaror. Genom skicklig organisation och medveten politik växer Visby under hand med såväl gutar som inflyttade tyskar, redan 1190 invigdes den första tyska kyrkan i Visby. Man kan väl också anta att tyskarna hade bra kontakter på hemmamarknaden, även om gutarna enligt träffade handelsavtal åtnjöt tullfrihet, och förmodligen lyckades det dem att överta varutransporterna till och från Tyskland, vars marknad utan vidare bör ha varit tillräcklig för att sluka samtliga gutniska exportartiklar - kanske var det en av anledningarna till att hamnen vid Paviken i Västergarn övergavs, allt kunde säljas i Visby. Men Visby låg fortfarande under Gutnaltinget. Vid mitten av 1200-talet hade dock den tyska befolkningen i Visby blivit lika stor som den gutniska, den ledande delen av befolkningen vill säga, och år 1260 delades Visby i ett tyskt och ett gutniskt samhälle. Kruttornet, kastalen vi Almedalen byggdes på 1100-talet, sjömuren nere i Almedalen började förmodligen uppföras i början av 1200-talet som skydd mot faror från havet och vid mitten av 1200-talet påbörjade så landmuren, dvs den mur som ringar in Visby och som uppfördes av obekant anledning. I Gutasagan finns ett avsnitt om att Gutarna redan tidigare av egen fri vilja gick under den svenske kungen mot handelsfred för en billig slant – det tål förresten att sägas att Birka var gutarnas stad mitt i Svea rike. Men ställningen för gutarna tycks ha varit så gott som helt fri, bl a fick kungen var så god att skicka bemyndigade ombud till Gotland om han överhuvudtaget skulle ha någon skatt – och det gör ju svearna fortfarande, Skattemyndigheten kallas det. Under blomstringsperioden, slutet av 1200-talet, var Visby en av Nordeuropas största städer med en befolkning mellan 6000 och 8000 tusen människor, minst hälften tyskar. /text Bernt Enderborg, illustration Lotta Ingelse |
|
||
131 002 352 sen 9/2-2010 | Copyright © 2024 Buffert 4, tel 0498-27 88 50 |