Kastaler - guide

Vad är en kastal

På Gotland finns det kastaler lite här och var, fler än på andra håll i Norden, men riktigt vad de har använts till under tidernas oförtrutna gång påstås vara oklart. Lite vet vi dock, kanske mer än du tror, se Kräklingbo kastal.

När byggdes kastaler

Den vanliga tidsbestämningen till 1100-talet förefaller dock osäker, måhända är de flesta kastaler på Gotland äldre än så, ty Hamra kastal är anno 2018 tidsfäst till år 1050, eller tidigare, enligt Christian Hoffman på Arendus som säger att "14C-analyserna stödjer den dateringen". Det var alltså tvättäkta vikingar som byggde kastalen i Hamra. Och det styrker lite grann teorin om att Gotlands försvar i dessa tider hänger samman med i vilken grad ön var organiserad, se Kastaler och organisation (det kanske är uppenbart att detta hänger samman men du kan alltså gå och kika på det när du vill).

Dateringen till tusentalet ställer emellertid till oreda i allehanda dateringar. Jag vill minnas att någon någonstans i litteraturen säger på tal om Akebäck kyrka att någon byggnadsdel inte kan vara äldre än från mitten av 1100-talet eftersom gutarna inte kände till murandets ädla konst.

- Det gjorde dom visst det!

Vad betyder kastal

Wikipedia säger att ordet kastal kommer från kastell, ett ord som trasslat sig hit från latinet och i slutändan betyder, och vad det för övrigt är, en liten borg.

Det är lätt att ta sig runt och kika på kastalerna, se länkarna nedan, där det finns vägbeskrivningar till de kastaler vi har gjort egna sidor om.

Bevarade kastaler

Den mest renoverade är nog Kruttornet i Visby, exempellöst omskriven och omhuldad, inträde och allting, men bra mycket häftigare är den naturligt bevarande kastalen vid Lärbro kyrka, vilken används bl a som redskapsförråd som om ingenting har hänt sen vikingatiden.

Också kastalen i Sundre får väl sägas vara välbevarad. Den står på en backe bredvid kyrkan, bilden till höger, och är av alldeles samma storlek som kärntornet i slottet Tre kronor i Stockholm - det är emellertid inte Gotlands största kastal.

Ruinerade kastaler

Den i särklass vackrast belägna är kastalen i Fröjel som står och bevakar den vikingatida hamnen uppe på en backe bredvid kyrkan, där finns det luft och havsutsikt som räcker till alla och envar varför vi rekommenderar detta som ett utmärkt utflyktsmål; närmaste badplats är Gustavs.

Den största är Hamra kastal.

Med tanke på dess placering är måhända kastalen i Västergarn den historiskt intressantaste, ty den ligger inbyggd i en vikingatida stadsvall, Västergarnsvallen, se också Vikingarnas Västergarn, dvs kastalen är äldre än dagens kyrka i Västergarn.

Kastalen i Lau är till- och ombyggd till prästgård, varför också den ligger alldeles bredvid kyrkan, som i sin tur torde ha ett av Gotlands vackraste kyrkorum, väl besökansvärt; missa inte krucifixet, Nordens största.

Kastalen i Öja som ligger på en åkerlapp bredvid kyrkan är en ruin men hyfsat välbevarad och fantasieggande i alla fall.

Kastalen i Gothem som står alldeles framför kyrkan, och till sist skall vi nämna kastalen i Gammelgarn som har renoverats och också den står alldeles bredvid kyrkan (obs gammalt kort på den orenoverade kastalen).

Kastal som fortfarande används

Till höger ser du kastalen alldeles bredvid Lärbro kyrka. Den är från vikingatiden, 1000-talet, och används i dag bl a som redskapsskjul, miniutställningar och annat sånt.

Kastalen hade t ex över ett halvt millenium på nacken när Kolmodin promenerade i trakterna och skrev Den blomstertid nu kommer. För skoj skulle kan vi skriva att den är minst 200 år äldre än allting i Stockholm och 500 år äldre än allting i Göteborg, fast det är inte så mycket att skryta med om man kikar ut i världen men trots detta rätt häftigt i alla fall.

Murar, gräshögar och ombyggda till kyrkor

Det finns ett gäng kastaler till, men dessa ser mest ut som gräshögar eller några murar på marken, se t ex kastalerna i Ardre och Ala, varför de kanhända inte är så mycket att se, däremot bör väl kyrkan i såväl Bunge som Norrlanda nämnas, ty de är helt sonika ombyggda kastaler, se Medeltidens borgar.

Lite till

Gotlands kastaler används ibland i fantasirika resonemang om öns sociala hierarki, aristokrati och annat sånt, särskilt vid Stockholms Universitet. Det vore t ex korrekt att utifrån en uppsats dra slutsatsen att socknen Stenkyrka har fått sitt namn av en storgård vid namn Stenkyrka, som hette Stenkyrka före det fanns en stenkyrka i Stenkyrka.

Vänligen bortse från sånt ty stödet för dessa slutsatser är klent.

/text och foto Bernt Enderborg