Ödins utflyktsguideA B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö |
||||
Ödins Förlag ABTranhusgatan 29621 55 Visby Tel: 0498-24 93 18 Hemsida Från hamnen / flygplatsen AktiviteterAktiviteter kartaAktiviteter databas Dagens evenemang Bra att vetaApotekBankomat Bibliotek Gymnastikhallar Köpcentra Lasarett Polis Rastplatser Samhälle Skola Systembolag Vårdcentraler NyheterRadio GotlandAftonbladet Dagens Nyheter Expressen Svenska Dagbladet |
Dikkarehagens röseRöset på bilden återfinns mitt emot det världsberömda gravfältet vid Gålrum i Alskog socken på sydöstra Gotland. I juni 2014 såg jag att Länsstyrelsen hade satt upp en skylt bredvid röset som det står att röset heter Digerrojr - det gör det inte! Här har du information om det riktiga Digerrojr, som ligger halvannan mil från röset i Dikkare.
Foto Björn Pettersson Dikkare rojr till vänster, Gålrum till höger. Det där med ordet "rojr" förresten, det blir ju översatt till svenska "rör" och på vårt mål uttalas det alltså ungefär rojr. Fast vill man nödvändigt utmärka att det är fråga om en diftong så borde man kanske skriva "roir" i stället, men det blir nog inte många klokare av. Carl Gustaf Gottfried Hilfeling som var där sommaren 1797 på uppdrag av en historieintresserad västgöte (storgodsägare Pehr Tham, en stor mecenat) har också antecknat namnet Dikkarve. Så här skriver han för övrigt: "Utom åkern i norr vore även sådane skepp ett stycke från det förra, men innanföre en annan gärdesgård, därvid varest var tät skog, låg ett ofanteligt stenrör kallat Digerrojr. Var 8 à 9 alnar högt, av gråstenar till dubbel storlek av människohuvuden oppstaplat samt en dubbel stenring utomkring lagd med större stenar, varav de fleste visst voro av 4 till 6 mans börda och många större. Rörets vidd var 140 alnar." Översatt i dagens måttenheter så säger Hilfeling att röset nästan är fem meter högt och har en omkrets av 70 meter (aln betyder underarm). Det är från bronsåldern och tillhör ett av 400 storrösen som finns på Gotland där monument från bronsåldern alltså är synnerligen talrika. Skeppssättningarna liknande den ovan på bilden brukar ibland förknippas med den mytomspunna och obehornade vikingatiden. Men det är nog minst 1.000 år fel i tiden, ty skeppssättningarna som är ett gutniskt gravskick var populära på bronsåldern. Det hände dock att man byggde sådana skeppssättningar på svenska fastlandet under vikingatiden, men varför man tar upp ett urgammalt gutnisk gravskick är inte gott att veta, såvitt det inte är gutar som är begravda i dem och man har velat markera att det vilade just jämt i en gute på platsen. Men härom är inte gott att veta något säkert. Det finns förresten några bevarade skeppssättningar i de baltiska staterna också, där gutar från kolonierna därstädes vilar. Skeppssättningen på bilden ligger bara en liten bit från röset, Du missar det inte. Varhelst man befinner sig på Gotland är det lätt för en urbergsboende att konstatera att man är annorstädes. Bilden ovan visar en bergknalle som stack upp ovanför marken vid Dikkare i Alskog. När man betraktar en vanlig svensk granitkobbe eller något liknande (urberget) så försvinner tiden ner i de små eviga kornen, men på våra gutniska berg finns det ju liksom årsringar. Gotland sägs ju emellanåt vara ett annorlunda land, och det är nog sant, till och med vårt urberg är ju annorlunda. - Konkret oändlighet, vad vet jag... /text och foto Bernt Enderborg |
|