Naturnäras utflyktsguideA B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö |
||||
NaturnäraVisbyvägen 5 Roma622 54 Romakloster Tel: 0498 - 48 45 78 Hemsida Från hamnen / flygplatsen AktiviteterAktiviteter kartaAktiviteter databas Dagens evenemang Bra att vetaApotekBankomat Bibliotek Gymnastikhallar Köpcentra Lasarett Polis Rastplatser Samhälle Skola Systembolag Vårdcentraler NyheterRadio GotlandAftonbladet Dagens Nyheter Expressen Svenska Dagbladet |
Största målningen - kejsar Henriks själavägningI Vamlingbo kyrka återfinns sen mitten av 1200-talet den till måtten största enskilda, medeltida bildframställningen i Sverige - Kejsar Henriks själavägning. Vi har inte måtten för tillfället. Stor. Kejsar Henrik föddes 973, han blev tysk konung 1002 och romersk kejsare 1014. Det var han som byggde domen i Basel, grundade biskopsdömet i Bamberg och där uppförde Stefanskyrkan och klosterkyrkan Michelsberg. På bilden ovan ligger han på dödsbädden och lider själsliga kval, ty det sägs att han hade misstänkt sin hustru Kunigunda för otrohet varför han provade detta med en gudsdom (gudsdomar = ordalier på lärt språk): hon fick gå barfota över glödande plogbillar, något som hon emellertid lyckades med. Kejsar Henriks själskval för detta obefogade tilltag försökte han stilla genom att på dödsbädden skänka en stor guldkalk till Laurentiusklostret i Merseburg, vilket visas på bilden ovan. Alldeles efter döden blir man vägd av ärkeängeln Mikael, som utöver att nedkämpa drakar (se t ex Burs kyrka) också hinner med att hantera vågen. Synder och annat i den ena vågskålen, och jag tror att något av det som ligger där skall föreställa plogbillar. I den andra vågskålen sitter kejsar Henrik med sina goda gärningar. Det hade gått åt helvete för honom om inte S:t Laurentius, som ju avlivades genom stekning på halster, i sista stund kommit och lagt i den där guldkalken. I förbigående kan vi nämna att S:t Laurentius brännskador syns i Anga kyrka och att där lägger han inte i guldkalken i vågskålen utan halstret. Djävulens gullgrytaDet är djävulen på bilden ovan, som rider på något otyg och försöker tynga mer syndernas vågskål. I det fornsvenska legendariet, säger Bengt G. Söderberg i boken Historia kring Gotland, Wahlström & Widstrand 1963 (varifrån uppgifterna till denna sida kommer), står det bl a: "Kejsar Henrik hade givit en stor kalk av guld till Sankt Laurentius kyrka, så att han lyftes upp med dessa guldöron. Och den kalken kallade djävulen gullgrytan".Ärkeängel Mikaels gravEnligt en tradition av okänd ålder, säger ovannämnda Söderberg, så vallfärdades det till Vamlingbo kyrka att besöka den helige Mikaels grav; ännu så sent som 1658 förekom det offer (personligen tycker jag att man inte bör räkna in 1600-talet eftersom kyrkan var skvatt galen vid denna tid, häxbränning och sånt, men det står å andra sidan i klartext i Moseböckerna att man inte skall låta en trollkvinna leva).Hur som helst så har folk vallfärdat till Vamlingbo och inför denna väldiga målning lämnat ett offer av något slag. Konstintresserat folk vallfärdar säkert dit än, fast di är väl snåla på själva offrandet kan tänka. Söderberg säger förresten med tanke på målningens storhet att "det är inte att undra på" att folk trodde att Mikael hade sin hemvist i kyrkan, men lite tidigare säger han dock att "en ärkeängel kan ju inte gärna ligga begraven någonstans". Det är rätt roligt skrivet om man tänker på det ty han menar ju att den enfaldiga hopen trodde detta men att han själv begriper bättre (det går inte att begripa nåt om det himmelska). Om själva målerietDet finns en framställning i världen av kejsar Henrik i vågskålen som är äldre än den i Vamlingbo, nämligen den i Rom, i förhallen på San Lorenzo fuori le mura. Söderberg säger: "Inte utan förvåning måste vi alltså konstatera att de äldsta och flesta (bortsett från fresken i San Lorenzo) bilderna av Henriks själavägning finns på Gotland, och utan tvivel är väggmålningen i Vamlingbo upphovet till sviten av gotländska själavägningar".Söderberg påstår det vanliga, nämligen att allting kommer utifrån till Gotland. Han kallar målningens upphovsman för Mikaelsmästaren och är övertygad om att denne hade sin konstnärliga miljö i de visbyitiska glasmålarnas verkstad (upphovet till denna kallas ibland vitrarier och sägs komma från Tyskland). Om själva ärkeängeln säger han att den är inte svår att karaktärisera: "det är den västtyska, kanske särskilt i Sachsen-Thüringen under bysantiskt inflytande utbildade måleristil som man brukar kalla den 'knittriga' eller, i dess mera extrema utformning, den 'explosiva' stilen, kännetecknad av tvärbrutna, frasiga veck och liksom av vinden lyfta, utfladdrande spetsiga dräktflikar". Kejsar Henriks själavägning i Vamlingbo är bara den värd en resa till Gotland, men det finns också själavägningar att se i flera kyrkor, sök själavägning. Det är målningarna i dessa kyrkor som alltså Söderberg menar vara efterkommande till den i Vamlingbo. Flest i världen. Välkommen till Vamlingbo! Ps. Mer om Vamlingbo, klicka på den gröna kartan. Ds. /text och foto Bernt Enderborg |
|