Mix Formplasts utflyktsguideA B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö |
||||
Mix Formplast ABBurs Vesterlaus623 49 Stånga Tel: 0498-48 69 12 Hemsida Från hamnen / flygplatsen AktiviteterAktiviteter kartaAktiviteter databas Dagens evenemang Bra att vetaApotekBankomat Bibliotek Gymnastikhallar Köpcentra Lasarett Polis Rastplatser Samhälle Skola Systembolag Vårdcentraler NyheterRadio GotlandAftonbladet Dagens Nyheter Expressen Svenska Dagbladet |
Kauparve röseDet som man i dag ser av kalkstenröset vid Kauparve i Lärbro är de kvarstående delarna av inre konstruktioner, de täckande stenmassorna är helt borttagna. Det ursprungliga röset hade en diameter av 23 meter och var 2,7 meter högt samt försett med en krater på toppen.
Kauparveröset, liksom övriga arkeologiskt undersökta storrösen, uppvisar en komplicerad byggnads- och användningshistoria som sträcker sig genom i stort sett hela bronsåldern. Röset är sevärt med tanke på den frilagda konstruktionen och smultronen som vi fann den 26 juni 2002 var inte alls i vägen. Det är rätt magra marker just där röset ligger, kalktallskog heter det nog, varför floran är säregen och lysande vacker. Det är alltid värt att promenera på sådana ställen. Arkeologiska undersökningar gjordes 1941 och 1948 samt 1967 då röset totalundersöktes och murarna frilades. Röset har byggts om och förändrats i flera omgångar. Den äldsta delen är det inre kallmurade tornet som har haft en ursprunglig storlek av cirka tre meter. Det är tankeväckande att kika på röset vid Kauparve. Det skulle sannerligen vara intressant att få veta vad som döljer sig under det nära nog dubbelt så stora Uggarde rojr i Rone på sydöstra Gotland. Inne i tornet finns en kallmurad kista som vid de arkeologiska undersökningarna visade sig innehålla obrända människoben och en stor spiralnål av brons. I ett senare skede, förmodligen sedan tornet delvis rasat, gjorde man en inbrytning i tornmuren och byggde en liknande kista på vilken man lade en kraftig täckhäll. Även i denna kista påträffades skelettrester samt delar av ett bronsspänne. Samtidigt med anläggningen av den senare kistan byggdes den yttre muren att tjäna stödmur för inre stenfyllning. I detta skede såg röset ut ungefär som en tårta, raka kanter och välvd inre stenfyllning. Vid den tredje och sista förändringen av röset täcktes hela anläggningen med en mantel av kalksten, som därigenom fick den för rösena karaktäristiska högvälvda formen, och troligen anlades också den lilla kistan av kalkstenshällar omedelbart söder om röset. /text och foto Bernt Enderborg |
|