Djaupdöi fiskeläge

Också Djaupdöi (Djaupdy på svenska skyltar och kartor) ligger lättåtkomligt på Hammaren i När, dvs den udde som sticker ut en bit i sjön mellan Lausvik och Austaveik.



Djaupdöi har den kraftigaste hamnanläggningen av de tre fiskelägena på udden, dvs Nabbu, Gardbostrand och Djaupdöi, och det beror kanhända på att fisket blomstrade upp en aning under Andra världskriget. Albert Eskeröd säger i sin bok "Gotländska stränder", Rydahls Boktryckeri AB, Stockholm 1962, på sidan 209 att år 1940 fanns det 6 yrkesfiskare, 7 binäringsfiskare, 6 däckade motorbåtar och 240 laxnät. Och på sidan om När, som är ett sockennamn, sägs att det har funnits ett salteri för export av strömming till Tyskland.



Mitt i fiskeläget står en uttjänad båt och längtar vågor. Och man kan måhända hålla med Eskeröd när han i ovannämnda bok på sidan 205 säger:

"De gamla strandbruken håller således på att försvinna, här som överallt. De flesta möter en långsam död i skönhet eller invaderas och förändras till oigenkännlighet av sommarfolk - av upplänningar eller stadsbor, som egentligen inte alls vet, vad ett gotländskt strandbruk är."



Bilden är tagen från infarten söderifrån, där man inte får köra in med bil utan det går en liten väg alldeles bakom fiskeläget om du vill vidare norrut på Hammaren.



Ett foto från sydöst som visar hur bodarna ligger i sin klunga strax ovanför hamnen, vars inlopp är omkring 20 meter och vid pass 100 meter vid stranden, där tre träbryggor finns att förtöja båtarna.



Bland plastleksakerna mellan bodarna ser man här och var också påminnelser från gångna tider, inte särskilt mycket men i alla fall.



Djaupdöi är givetvis vackert, en skönhet, men vi rekommenderar i alla fall att du stannar till vid Gardbostrand eller Nabbu om du vill njuta kaffekorgen eller kanhända känna lite mera av äldre tider.

Överkurs

Namnet på fiskeläget "Djaupdöi" stavas på vägskyltar "Djaupdy" vilket är en underlig blandning, men Språk- och fornminnesinstitutet (SOFI) säger att det ibland tar hänsyn till dialekter men i förekommande fall bara för den första delen av ordet, se HelaGotland. Och det står ju alldeles i överensstämmelse med att svenskarna (fastlänningar) sen 1600-talet och Hakvin Spegels dagar vill förringa vår kultur och trycka in den påhittade svenska historien i skallen på ungarna, dvs om Gustav Vasa, hjältekonungar och sånt.

Missförstå mig inte nu, gutar är svenskar och vi älskar Sverige lika mycket som alla andra, men vi kan utan vidare påstå att det är fastlänningar som talar dialekt, allra helst som vårt språk faktiskt har en längre historia och därtill är det första skriftsystemet för hela den germanska stammen från Gotland, se Underbara Gotland - språket. Men sådana argument är väl egentligen inte något särskilt att ta hänsyn till, men man kan gott undra över varför också våra vackra ortnamn skall förvrängas. Kan det tänkas att någon lättare hittar till Djaupdy än Djaupdöi?

Men det finns förmildrande omständigheter, ty det här med diftonger är konstiga grejer, se Diftonger, gutamål, gotländska, där Djaupdy används som exempel. Nåja. De argument från myndigheterna som framförs i artikeln från Hela Gotland är helt enkelt fel och lätta att bemöta, däremot vet jag förstås inte helt säkert att reportern förstod allting rätt.

Som rubrik på denna sida har vi som synes satt det korrekta namnet men om någon söker på "Djaupdy" så visas en länk till denna sida.

/text och foto Bernt Enderborg