Kannibaler och slavjägare

Ofta läser man att Gotland är ett annorlunda land. Hur mycket vet du?

Kannibaler
På TV får man ibland se filmer om urbefolkningar här och där, Borneo kanske, där programledaren med dokumentärt allvar i stämman förklarar att de var kannibaler. En av poängerna med sådana program är att man måste mycket långt bort i världen för att hitta riktiga vildar, galningar som äter upp varandra för något mystiskt ändamål.



Visst är solnedgången vid husvagnscampingen vid Tofta strand förförisk och ingjuter tillsammans med havet lugn i besökarna. Men kikar du åt sydväst så syns Stora Karlsö, största ön i ögnasikte, vari man i den 25 meter djupa grottan Stora Förvar har hittat människoben från stenåldern kluvna på längden.

- Kannibaler!

I förbigående skall vi också tala om att några av de som hittats i grottan tillhör de allra äldsta i Sverige. De levde 7.400 år före Kristi födelse. "Inte ens tornet på Stockholm stadshus syntes ovanför vattenytan", som min farbror Bo sa.

Slavjägare
På Gotland har man hittat ofantliga mängder silverskatter från vikingatiden, enorma mängder mynt, och ibland säger man att Gotland är världens skattrikaste land med cirka 80% av allt arabiskt silver i Norden.

- Men vad var det vikingarna sålde för att skapa rikedomarna?

Bl a pälsverk, vapen och slavar, säger forskarna, eftersom det står i ryska krönikor och arabiska reseberättelser från den tiden. Det sägs att vikingarna underkuvade sig folkslagen i Balticum, beskattade dem och därtill tog slavar som såldes till araberna.

Ett annorlunda land
Att ta sig till Gotland tar tre timmar med färjan, en halvtimme med flyg. Vi lovar att inte äta upp eller sälja dig. Tja, förresten, man kan ju inte lova för andra, men jag lovar att åtminstone inte jag kommer att göra något sådant.


Reklamskylt utanför en affär i Visby sommaren 2012.


Ett stånd på Medeltidsveckan 2013.

Välkommen till Gotland!

/text och foto Bernt Enderborg