Visby under medeltiden

Vid 1100-talets mitt blev Visby en allt viktigare anhalt för handeln då en förändring inträdde i Östersjöområdets kommers. Gutarna var sedan länge ett av de ledande handelsfolken framförallt genom kontakterna i österled. Man hade slutit frihandelsavtal med bl a tyskar, danskar, ryssar och svear.

Gotland hade också permanenta handelsstationer på andra platser, bl a i Novrogod, varför det var naturligt att tyskar och ryssar byggde motsvarande i Visby. Danskar, tyskar och ryssar slog sig omsider ner i allt större antal och påverkade stadsbilden. En av de avgörande faktorerna för utvecklingen av Visby som handelsplats var den naturliga hamn som låg i nuvarande Almedalen.

Läget vid hamnen var naturligtvis särskilt attraktivt. Det skulle vara enkelt att ta emot och skeppa varor. Husen byggdes i parallella rader från hamnen och uppåt efter en tidigare kvartersindelning.-split-Trähusen ersattes av stenhus, trappgavelhusen byggdes mycket höga, valv slogs över gränderna och intilliggande tomter slogs ihop två och två. Innanför hamnen fylldes stranden ut och Strandgatan, denna tids huvudgata, anlades med tillhörande torg och rådhus.

När den gamla stadskärnan mellan Hästgatan och Skogränd inte räckte till, bebyggdes omgivningarna mer oreglerat. De vattensjuka markerna dränerades och kyrkor, kloster och gilleshus, bostäder och lokaler uppfördes.

Tyskt inflytande blir småningom stort och sätter kanske prägel på Visby. De första kyrkorna börjar byggas i sten på 1100-talet. I början av 1200-talet var Visby den mest betydelsefulla handelsstaden i hela Östersjöområdet och myllrade av folkliv - köpmän, munkar, gycklare, hantverkare. Skrammel på gator och gränder, slamrande verkstäder, ringande kyrkor och processioner som skrider fram i sakta mak. Allt det där är lätt att föreställa sig då man går i Visby, allrahelst under Medeltidsveckan.

/text Bernt Enderborg, illustration Lotta Ingelse