Lummelundagrottans utflyktsguideA B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö |
||||
Lummelundagrottan ABLummelunds Bruk621 71 Visby Tel: 0498-27 30 90 Hemsida Från hamnen / flygplatsen AktiviteterAktiviteter kartaAktiviteter databas Dagens evenemang Bra att vetaApotekBankomat Bibliotek Gymnastikhallar Köpcentra Lasarett Polis Rastplatser Samhälle Skola Systembolag Vårdcentraler NyheterRadio GotlandAftonbladet Dagens Nyheter Expressen Svenska Dagbladet |
Dalhem kyrkaExteriört är Dalhem kyrka en av Gotlands största och ståtligaste landskyrkor. Kor och långhus är från 1200-talet, då även tornet påbörjades, vars övre våningar, portalen och det stora västfönstret tillkom under 1300-talet. Tidigare fanns här en romansk kyrka troligen med absid.
Väster och öster om kyrkan finns ett medeltida minneskors, se t ex Hans Kroks kors. De medeltida kalkmålningarna framkom huvudsakligen vid restaurering under ledning av A.H. Hägg 1899-1914, men mycket ha nyskapats efter vad som påstås vara medeltida förebilder. Altartavla, processionskrucifix och korbänk 1300-tal. Dopfunt 1200-tal. Predikstol och biskopsstol 1600-tal. Dalhem kyrka är en av de kyrkor som omkring år 1900 gjordes om rejält inuti för att passa vad man ansåg vara gotik, men i kyrkan härskar detta sekelskifte även om ett och annat finns kvar av medeltiden. Exteriört är det en av Gotlands största och ståtligaste landskyrkor och den gamla tiden, restaurerad och romantiserad, håller i stämningen och skapar glädje och tankar. Fast med lite eftertanke blir man väldigt kluven till det hela, t ex: vad gör S:t Eric i en gotländsk kyrka? Är inte han svearnas helgon? Och ovan har du en målning från 1900-talets början som sägs visa Ansgar biträdd av Wittmar predikande kristendom i Birka inför konung Björn och svearna. Efter ett tag i kyrkan känner man sig nästan lurad. Jag kan dock inte ta gift på att S:t Eric eller Ansgar inte finns i någon annan kyrka, men jag har inte sett det än och man frågar sig vad dessa figurer har i våra helgedomar att göra. Det är inte vår historia. I Gusem 5, 2014 får man dock svar på somliga frågor vad gäller målningarna i kyrkan. De har kritiserats såväl av Roosval som av Hildebrand, den senare i Nordisk familjebok, men Hägg besvarade kritiken med att målningarna var nya och termen restaurering därför inte adekvat (se Gusem, s 171). Den som komponerade och utförde målningen av Ansgar i Birka hette emellertid Carl Wilhelm Pettersson, barnfödd vid Halor i Rone, och i det sägs att anledningen till detta var att då kyrkan renoverades, och omdanades, så gjordes det hela till en nationell angelägenhet. Målningen av Ansgar kan därför tydas som ett tack till den stora gruppen bidragsgivare som inte var gutar. Allt är dock inte annorlunda, lite finns kvar, t ex glasmålningar (se glasmästarna). I norra körfönstret finns en ruta från omkring 1240, resten är kompletteringar. Judaskyssen ovan är original. Kanske kan det vara bra att känna till att i det spetstiga gavelröstet på kyrkans västsida så finns en ängel som håller vakt över dalummarna; du ser den om du kikar efter. Vilken ängel det är vet jag inte. Vi kommer att presentera mera av konsten från denna kyrka men det får bli på egna sidor. Vill du se medeltida konst så är detta fel kyrka. Dunbodi, någon kilometer år Hörsne till, är däremot besökansvärd. Onödigt vetande På informationstavlan utanför står att det är en av de mäktigaste kyrkorna på landsbygden. Och det där är en kul formulering, ty i Gutasagan som nedtecknades i början av 1200-talet behandlas frågan om varför det har byggts så många kyrkor på Gotland (vi har inget bättre svar i dag, se Kristendomen). I den översättning vi har publicerat här på Guteinfo, sägs att "man byggde sig kyrkor till större bekvämlighet", och i originalet sägs: "thy et menn gierthu sir kirchiur at mairu maki". Det är ordet "maki" som har översatts till bekvämlighet. Helt ovetenskapligt frågar man sig dock om det inte borde ha stått makt i stället. Och det är därför jag tycker att formuleringen på informationstavlan utanför kyrkan är bra - "en av de mäktigaste kyrkorna". /text och foto Bernt Enderborg |
|