Levide utflyktsguide


A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

Levide

Alla vägbeskrivning till alla utflyktsmål utgår från kyrkan.

Från hamnen / flygplatsen

Företag

Företag i Levide

Sockenlänkar

Gotlands största portal
Exkursion Mallgårds källmyr
Fornfynd Levide
Kyrkans kontaktuppgifter

Aktiviteter

Aktiviteter karta
Aktiviteter databas
Dagens evenemang

Bra att veta

Apotek
Bankomat
Bibliotek
Gymnastikhallar
Köpcentra
Lasarett
Polis
Rastplatser
Samhälle
Skola
Systembolag
Vårdcentraler

Nyheter

Radio Gotland
Aftonbladet
Dagens Nyheter
Expressen
Svenska Dagbladet


Fler guider

Alla andra socknar
Företagsguider
Gamla systemet


Någon gång mellan år 400 och 600 e.Kr. satt någon vid Austers i Hangvar och funderade över motiv på den bildsten han ämnade skapa. Förutom ovanstående händelse så finns där några spiraler i ett runt fält och under detta en skepp av något slag.

De första ord Erik Nylén säger i boken Bildstenar om ovanstående bild är: "Sångerna om Sigurd drakdödaren eller 'Fafnesbane'..." och drar till med att dessa äventyr tillhörde de populäraste i den fornnordiska diktningen för att 15 rader längre ner säga att "Drakdödandet är inget vanligt motiv i den verkligt tidiga nordiska sägenfloran".

Kunskapen om Fafnesbane kommer från Island, där äventyren berättas i flera Eddasånger och i Volsungasagan, som är från början av 1300-talet. Bildstenen kan alltså vara nästan 1.000 år äldre, vilket får Nylén att spekulera kring möjligheten att bilden ovan skapades blott en mansålder efter att de verkliga händelserna inträffade (hunnerinvasionen).

För omkring 1.500 år sen satt alltså någon, tycks Nylén påstå, vid Austers i Hangvar och funderade över världshändelser och hunner medan han knackade till en hyfsad gravsten till någon.

- Naj, fan, dei kan jag int tro pa...

Det kan lika gärna vara Beowulf som ju också hittar en drakskatt i en grotta. Eller är det en symbolisk framställning av svält? Ett monster som går fram och skördar där det kan. Eller är det virvelströmmarna i sundet mellan havsvidundren Scylla och Karybdis från Odyssén som avbildas i mitten på stenen, längst ner är ett skepp, och att gravinnevånaren visserligen lyckas undvika Karybdis men därför råkade ut för Scylla? Eller kan det vara det hemska odjur som hemsökte kung Hrodger i Danmark som Beowulf tog av daga?

Eller föreställer bilden ovan ingenting av det som har nämnts. Det kanske fanns en gutnisk kultur som inte är beroende av någon annan. Det kanske fanns en kultur som inte är i behov av jämförelser med nästan 1.000 yngre skrifter från Island eller nästan 1.000 år äldre sagor från Grekland.

Såna läckra bildstenar som den ovan varifrån bilden kommer finns händelsevis bara på Gotland. Några liknande är inte kända på Island, några från Gotland exporterade exemplar finns dock på Öland och svenska fastlandet, men för övrigt är bildstenarna något gutniskt som inte förekommer på andra håll i världen. Det är den enda bevarande forntidskonsten i Sverige.

- Snälla, förminska inte vår gutniska kultur genom att dra in de i och för sig helt fantastiska isländska sagorna i den. Det finns inget som helst stöd för att det är riktigt att göra. Och på något sätt så tror jag att folk ser att det är ett sorts odjur, kanske en drake, som ansätter en man på bilden ovan. Det är inte ens nödvändigt att han heter Sigurd.

/text och foto Bernt Enderborg

Utflykt

Badplatser
Fiskelägen
Fornborgar
Gravfält
Hamnar
Insjöar
Kyrkor
Kämpgravar
Medeltida hus
Museer
Naturres.
Platser
Raukfält
Stenrösen
Skeppssättn.
Ängar
Öar

Ställen

Levide
Fårö
Visby

Annat

Artiklar
Artister
Bildstenar
Fauna
Flora
Geologi
Historia
Maträtter
Mytologi
Målningar
Runor
Sagor
Skulptur
Slipskåror
Årtalshistoria


Sök med ett ord

Visby placera märke

Väg högerklick
Sök gata i Visby


Gotlandsguiden

Behöver du en guide till bussen eller gruppen?

- Kontakta Annika Lindh.

Gotland på mobilen

Nu kan du nå alla utflyktsmål också på en sida som anpassats till mobilsurf, se

www.guteinfo.com/mobil/

Vi utvecklar och förbättrar denna sida oavbrutet.
128 590 332 sen 9/2-2010 | Copyright © 2024 Buffert 4, tel 0498-27 88 50