Lärbro utflyktsguideA B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö |
||||
LärbroAlla vägbeskrivning till alla utflyktsmål utgår från kyrkan.Från hamnen / flygplatsen FöretagFöretag i LärbroSockenlänkarGotlands största portalFornfynd Lärbro Kyrkans kontaktuppgifter AktiviteterAktiviteter kartaAktiviteter databas Dagens evenemang Bra att vetaApotekBankomat Bibliotek Gymnastikhallar Köpcentra Lasarett Polis Rastplatser Samhälle Skola Systembolag Vårdcentraler NyheterRadio GotlandAftonbladet Dagens Nyheter Expressen Svenska Dagbladet Fler guiderAlla andra socknarFöretagsguider Gamla systemet |
Langård i RoneNere på kanten av Langård i Rone en regnig och blåsig novemberdag 2005 ser jag seglen på Black Pearl försvinna över horisonten alldeles vid kanten av Getorskär.
Det är en underbar plats att promenera, och man har gjort en hyfsad stig så att också folk med handikapp på ett enkelt sätt skall kunna få del av en liten plätt av Gotlands natur. Det är nämligen för sorgligt stenigt där, och det är inte svårt att förstå vad de har byggt det majestätiska Uggarde rojr av, som ligger alldeles lite längre söderut. Vid stigens ände återfinns en rastplats med några bänkar att avnjuta den medhavda fikakorgen. Och vi skall väl också säga att fågelskådare har stor möjlighet att tillfredsställa sitt lystmäte vid Ålans hav och Getorskär. Här lite information från Länsstyrelsen. Vi skall fundera lite på namnen, ty det är konstiga namn allihop: Rone, Langård och Getorskär. Riktigt vad Rone egentligen betyder förefaller osäkert, det har i vart fall ingenting med den brottsliga verksamhet som svenskt uttal i gutniska öron frambringar: Råne, dvs råna. Att lägga till med båten i Rånehamn låter som ett ganska korkat tilltag. Rånehamn är väl hemmahamn för Black Pearl kan tänka. Ortnamnsforskaren Ingemar Olsson säger att det är frestande att förklara sockennamnet Rone med tillhjälp av det fornisländska Hraun, som betyder stenhop, stengrund eller något åt det hållet, men hamnar då i svårigheter med att det i så fall borde stavas Raune, som vi ungefärligen säger, och inte ha "utvecklats" till Rone; au i svenskan blir tydligen o när det har "utvecklats". Det känns lite konstigt att fornisländskan åberopas titt som oftast av språkforskare. Men det beror väl på att man räknar med att språket var ungefär likadant över hela Norden, fast undertecknad kan inte låta bli att säga att det hade bott folk i Rone några tusen år före Island koloniserades av vitingar. Det känns lite grann som att forskarna söker förklaringar på ord på samma sätt som om vi skulle förklara uttryck i fornegyptiskan med tillhjälp av dagens rikssvenska. På riktigt finns det alltså inget teoretisk hinder att islänningarna hade lärt sig ordet när de besökte Rone (jag tror till och med att de gör det i sina medeltida sagor). Och på därstående karta ser jag att lantmätarna plättat ut Langård på den lilla holmen trots att jag promenerat över en strand så full av stenbumlingar att man får ont i ryggen bara av att se det. I namnet så är förstås delen Lang = lång, dvs Långård skulle en normalstavad svensk säga, såframt den inte går i skolan för då skulle den säga Lång-ård (det är alltså inte någon gård där ungarna sitter och spelar tillsammans). Ett område som kallas "ård" eller "örd", som de säger norröver på Gotland, är helt enkelt ett område proppfullt av stenbumlingar. "Langård" betyder alltså ett långt område översållat med stenbumlingar, och borde rimligtvis stavas Langgård (Langg-ård alltså: g:et skall höras). Namnet Getorskär låter så konstigt så jag inte kan tro att det är ett gutniskt (gotländskt) namn. Jag har ingen aning om vad det kan tänkas betyda. Man kan ju gissa att det egentligen heter Gajtårdskär (fast skär säger vi egentligen inte), dvs getternas skär (getskär) vid ården eller möjligen att det bara kallas Gajt (get, se gaitbucken) därför att betet är för magert vid ården för något annat än getter. Men det är ju bara gissningar, och på vilka vägar det i så fall kan tänkas ha blivit ändrat till Getorskär är inte gott att veta. Men är det Gajtård som avses så stavas det garanterat inte Getor, den saken är klar, sen får samtliga språkexperter i Sverige ha vilka utvecklade åsikter de vill. Ingemar Olsson, ortnamnsforskaren, säger att Getor anno 1614 stavades Gethur (Geþur månne?) och att det kanske kommer från "gätare", som sägs betyda åker- eller markvaktare; han säger också att ordet "gätare" är till "gäta", som betyder "vakta en åker" så han kan ha hittat på ordet gätare själv, jag har inte slagit upp det i Gotländsk ordbok. Ordet låter helskumt, jätare eller gätare, finns det verkligen ett sånt i gutniskan? Vi skall avsluta med att säga att det är de vackra villorna i Ronehamn du ser i bakgrunden på fotot ovan. Langård är väl värt ett besök. /text och foto Bernt Enderborg |
|
||
131 588 023 sen 9/2-2010 | Copyright © 2024 Buffert 4, tel 0498-27 88 50 |