Klintehamn utflyktsguideA B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö |
||||
KlintehamnFrån hamnen / flygplatsenFöretagFöretag i närhetenAktiviteterAktiviteter kartaAktiviteter databas Dagens evenemang NyheterRadio GotlandAftonbladet Dagens Nyheter Expressen Svenska Dagbladet Fler guiderAlla andra socknarFöretagsguider |
Underkastelse, ledungsflottaOm Gutasagan är en krönika (som gutarna själva säger på 1400-talet), dvs att saker och ting kommer i tur och ordning, så händer bl a i tur och ordning följande:
1) Många försökte inta Gotland 2) Gutarna ingick i stadgad rätt med "wiþr suia kunung" 3) Gutarna går frivilligt under "suia kunung" För alla dem som uppenbarligen tycker att Gotland måste ha "tillhört" Sverige så säger alltså Gutasagan i klartext att så var fallet. Såvitt mig bekant finns inga som helst oklarheter på denna punkt, det är just ingen som anser något annat. Tydligen besvärlig historia De enda uppgifterna som finns om hur det gick till då gutarna gick under Svea konung tycks dock närmast reta slag på väldigt många. Till och med erkända historiker talar om Gotlands underkastelse eller införlivande, trots att grunder för detta saknas. Såvitt jag kan begripa vill man att svearna med krigsmakt skall ha intagit Gotland, som därigenom tvingats underkasta sig svea konung. De argument som används är allihop tolkningar av Gutasagan, helst om att Gotland var ett skyddsland. Ett fristående argument som man ibland ser är att Gutasagan genomsyras av gutarnas önskan att vara självständiga, vilket används som ett indirekt bevis för att så inte var fallet. Men vid närmare eftertanke så liknar detta inte ens ett argument, bara prat och förhoppningar. Vad innebar det att gutarna gick under svea konung Det är här problemen uppstår. Man hittar inga konungsliga rättigheter i Gutalagen, den skatt gutarna betalade var löjligt låg, några kungsgårdar och dylikt fanns inte förrän Visborgs slott i början av 1400-talet (och då kallar sig Erik av Pommern för gutarnas konung på de mynt han slår) och gutarna inordnar sig ingalunda i kungens sjöstridsmakt, som man ibland läser, utan de går med på att följa kungen på korståg. Visbyrådet 1353 Visbyrådet förklarar i ett brev till Lübeck 1353 att det inte hade med den svenska kungens krig att göra, förutom då han måste föra krigshär mot hedna folk då staden skulle bistå med ett skepp kallat snäcka, säger Yrwing i sin bok Gotlands Medeltid. Visbyrådet åberopar alltså bestämmelsen i Gutasagan, den statsrättsliga överenskommelsen mellan Gotland och svearna, om sina skyldigheter i Ledungsflottan, dvs Republiken Gotlands överenskommelse (ingalunda något självstyrande Visby). Att gutarna var med i Ledungsflottan, som förklaras vara svearnas sjöstridsmakt, används nämligen som argument för gutarnas totala underkastelse under svearna. Problemet är bara att gutarna inte var det. De hade gått med på att fara i korståg tillsammans med svearna, bl a såvitt de hade lust och det blåste - se bestämmelsen i Gutasagan (se under Ledung) och något underordnande i/av svearnas krigsmakt är det inte alls fråga om. Sju snäckor Gotland skulle ställa upp med sju snäckor, mindre krigsfartyg, till svearnas korståg såframt gutarnas villkor var uppfyllda och de inte hellre ville ge svearna en slant. Nu skall vi påminna om att 2/3 av allt silver i Sverige från vikingatiden har hittats på Gotland och att Visby var den största och mäktigaste staden i Östersjöområdet under medeltiden. Sju snäckor från Gotland till ledungsflottan i korståg är förstås bara rent strunt och mera symbolisk än något annat. - Vad tror du? /text och foto Bernt Enderborg |
|
||
130 541 743 sidor sen 9/2-2010 | Copyright © 2024 Buffert 4, tel 0498-27 88 50 |