Klinte utflyktsguideA B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö |
||||
KlinteAlla vägbeskrivning till alla utflyktsmål utgår från kyrkan.Från hamnen / flygplatsen FöretagFöretag i KlinteSockenlänkarGotlands största portalFornfynd Klinte Kyrkans kontaktuppgifter AktiviteterAktiviteter kartaAktiviteter databas Dagens evenemang Bra att vetaApotekBankomat Bibliotek Gymnastikhallar Köpcentra Lasarett Polis Rastplatser Samhälle Skola Systembolag Vårdcentraler NyheterRadio GotlandAftonbladet Dagens Nyheter Expressen Svenska Dagbladet Fler guiderAlla andra socknarFöretagsguider Gamla systemet |
S:ta Gertrud ruinEn av Visbys yngre kapellruiner är S:ta Gertrud, som byggdes på 1400-talet för att helga en abedissa från 600-talet. Det märkliga med kyrkan, säger Yrwing i sin bok Gotlands Medeltid, är att den inte nämns i det medeltida källmaterialet. Att ha fått in S:ta Gertrud i den nutida digra litteraturen om Visby är Strelows fel, en 1600-talsförfattare, säger Yrwing och citerar: ”Aff Denis Lauritzon Guth., boendis I Norland, som haffuer mange kircket I landet forbedred, er S. Gertruds kircke i Vissby bygd”.
Strelow meddelar alltså att Dennis Larsson från Norland byggde kyrkan och därtill att detta skulle ha skett anno 1167. Jag har läst på sina håll att Strelow menar Norrland med detta, men så är inte fallet. Han menar Norrlanda, en socken på östra Gotland, vilket framgår om man läser någon sida till av Strelow från ovan citerade stycke. Dennis Larsson var alltså från Norrlanda, ingenting annat. Foto från gatan strax bredvid S:t Nicolai 1935 företog E. Bohrn utgrävningar i ruinen. Som syns på bilden längst upp så hade den ett rektangulärt långhus med rundade innerhörn i öster. Förutom västportalen som finns kvar, mera om den under nästa bild, har det funnits en portal mot norr, som har lett till ett hus som legat norr om ruinen (vänster på bilden), delar av det huset kom i dagen vid grävningarna. Anledningen till att kyrkan in nämns i medeltida urkunder beror på att ruinen inte har varit någon självständig kyrka, säger Yrwing, utan ett senmedeltida kapell, sannolikt bekostat av Ivar Axelsson, herre på Visborgs slott, och hans maka Magdalena Bonde. Det enda man ser direkt från gatan är ovanstående port, men den är å andra sidan desto intressantare. S:ta Gertrud själv står i mitten på portens tympanon och håller abbedissastaven i vänster hand och en kyrka i den högra. Man vet att Ivar Axelsson, länsinnehavaren på Visborgs slott, vid olika tillfällen gjort utbetalningar till ett "sostreklostret" (förmodligen ett kloster som låg vägg i vägg med kapellruinen som i dag kallas S:ta Gertrud), bl a "för Margareta, min frues lille pige". Om du vill veta hur Ivar Axelssons och Magdalena Bondes vapen såg ut så är det bara att kika på sidorna om S:ta Gertrud ty de är avbildade båda två, och Yrwing menar att det är de båda som har bekostat uppförandet av kapellet. S:ta Gertrud, abbedissa i det belgiska klostret Nivelles på 600-talet, är trädgårdsmästarnas och resenärernas skyddshelgon. Hon har vidare hand om de dödas själar den första natten, hon drar försorg om de fattiga och hon skänker dessutom skydd mot råttor. Alf Henriksson säger i sin Alla årets dagar att särskilt populär tycks S:ta Gertrud ha varit i Tyskland, ty varhelst tyskar färdades i utlandet ställde de sig under hennes hägn och byggde kapell åt henne: ”Det är därför ingen slump att Tyska kyrkan i Stockholm är helgad åt S:ta Gertrud”. Domkyrkan i Visby, som påstås ha varit tyskarnas kyrka, borde alltså ha namn efter S:ta Gertrud, men det har S:ta Maria alltså inte. Nutida katoliker tycks, säger Alf Henriksson, intressera sig mera för Gertrud av Helfta, som levde på 1200-talet och hade en mängd uppenbarelser som hon skrev ner, ”en litterärt begåvad mystica vars favorittema är kärleken till Jesu hjärta”. /text och foto Bernt Enderborg |
|
||
130 998 185 sen 9/2-2010 | Copyright © 2024 Buffert 4, tel 0498-27 88 50 |