Katthammarsvik utflyktsguideA B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö |
||||
KatthammarsvikFrån hamnen / flygplatsenFöretagFöretag i närhetenAktiviteterAktiviteter kartaAktiviteter databas Dagens evenemang NyheterRadio GotlandAftonbladet Dagens Nyheter Expressen Svenska Dagbladet Fler guiderAlla andra socknarFöretagsguider |
Ulla HauUlla Hau är en 144 hektar stor sandhög på nordvästra Fårö. En förskräcklig massa sand. Fordom vad Ulla Hau en rullande sanddyn, dvs den tog sig framåt med tillhjälp av vind och ödelade allt i sin väg, som en vandrande öken. Det kan inte ha funnits möjlighet för växter att rota sig och sandstormar bör ofta ha gjort hart när halva norra Fårö till ett otrevligt område.
Foto Björn Pettersson Fårös nordöstra del består ju av Avanäset, som i sin tur nästan uteslutande består av sand, och där ligger den mäktiga, hästskoformade sanddynen Ulla Hau med öppning norrut. Sanden har antagit sitt nuvarande läge efter nordliga vindar, som flyttade dynen allt längre söderut; vandringen påbörjades under 1700-talet men stoppades en bit in på 1900-talet. En herre vid namn Marcus Larsson tog det emellertid som sin livsuppgift att binda flygsanden, som väl annars hade fortsatt att rulla fram som en ödeläggare. Hans son, Werner Larsson, har rest en vacker sten till åminnelse av detta på sin egen 100-årsdag. Vi skänker Marcus Larsson en vacker tanke! Vid Ulla Haus södra ände finns det en parkeringsplats. Antalet besökare till den enorma dynen varje år är stort, och på grund av det har igenväxningen stannat kvar i ett tidigt stadium. Besökarnas fottramp ger inte växtligheten tillräckligt fäste. Under högsommaren blommar det rikligt med blåmonke inom dynen. Flockfibblan och dess gula blommor börjar dyka upp framåt slutet av juli eller i början av augusti. I skogen växer de på Gotland eljest sällsynta orkidéerna knärot och spindelblomster. Det finns inte många fåglar vid Ulla Hau, fågellivet begränsar sig för det mesta till några svartmesar. Men inom reservatet finns emellertid något så intressant som myrlejon, vilka med tillhjälp av sand "skjuter" ner sitt utvalda offer i ett för tillfället iordningställt hål där det medelst kraftiga bett tas av daga och äts upp. En av våra förträffliga läsare har kollat upp ovanstående dramatiska skrivning och frågat en biolog om det verkligen är sant det där med "skjuter". Så här svarade biologen: "Myrlejonlarverna lever som rovdjur i sand. De kastar undan sanden så att det bildas en trattformig fallgrop, i vars botten de sedan ligger och väntar på att små insekter (oftast myror) skall ramla ner. När offren fallit ner griper och suger de ur dessa med de kraftiga, ihåliga käkarna." - Här kan du se en film på Youtube där ett myrlejon skjuter ner sitt offer. Det finns två promenadslingor att följa, följ dem! Lägg märke till den sandbindade vegetationen, t ex sandrör eller marmalm, sandstarr och borsttåtel. Gulblommande flockfibbla och den blå monken är andra exempel i sandynernas artfattiga miljö. Åk till Ulla Hau och begrunda en stund vad en öken kan vara för något. Det är ju inte torrt som i Sahara på Fårö, men sanden är så fin att vi kallar den flygsand och den följer så gärna med vinden så, tonvis. Myrlejonen hittar du under de små groparna i sanden. Var rädd om dem, men för övrigt är det tillåtet att mata lejon på Gotland. Foto Björn Pettersson En och annan tycker att Ulla Hau är ett konstigt namn och undrar vad det betyder. "Hau" betyder förstås höjd eller hög men varför Ulla? Ingemar Olsson säger i Gotländska ortnamn (ISBN 91-85716-73-1) att den fornnordiska guden Ull kan uteslutas som namngivare eftersom dynen uppstod under 1700-talet. Han påstår av obekant anledning att människonamnet Ulla är svårt att passa in även om det finns en sägen om gumman Ulla som blivit begravd under sanden, men det sägs vara en typiskt förklaringssägen skapad ur ortnamnet. Vidare talar han om att det på en karta står Rulla Hau men att det nog bara är trams (fast med andra ord) och han stannar vid att förleden skall vara Ull. Namnet Ulla Hau betyder i så fall 'ulldynen', dvs ett namn som syftar dels på sandens mjukhet och rörlighet och dels på färgen. Har du någon bättre förklaring så mejla den gärna för jag tycker att ullhögen verkar konstigt. Det borde vara svårt att tänka på t ex lammull när vinden ligger på och man får sand i näsan. Det finns en låt av Anders F Rönnblom: /text och foto Bernt Enderborg |
|
||
130 712 018 sidor sen 9/2-2010 | Copyright © 2024 Buffert 4, tel 0498-27 88 50 |