Domarlunden

Domarlunden är belägen på Litorinavallen på ett sund som man endast anar (Lärbro är en stor socken som sträcker sig tvärsan över Gotland med Vägumevik i öst och Kappelshamn i väst, fordom möttes vikarna här).

Lekarehedsröset – 3.5 meter högt och 34 meter i diameter - ligger ungefär 100 meter väster om Domarlunden tillhör äldre bronsåldern. Vid själva Domarlunden finns sex skeppssättningar, samtliga undersökta och daterade till yngre bronsåldern. Det kan nämnas att Gotlands enda hällristning ligger cirka 400 meter söder om Domarlunden, men den är nog övertäckt för att förhindra skador.



När Domarlunden avtorvades kom en hop andra gravar fram, som av fynden att döma daterades från bronsålder till järnålder – 99 anläggningar har undersökts, såväl skelettgravar som gravar med brända ben.



Av de sex skeppssättningar ligger fem gråstensskepp reling vid reling. De är som sagt undersökta och man har hittat sånt som bygelnålar, skålnålar, svanhalsnålar, bälteringar, fibulor och keramik. En vikingatid silverskatt hittades 1974 i en av gravarna: 131 mynt, två armringar, del av en flätad halsring och en silverten upprullad till en spiral.



Gravfältet är delat av en gårdsanläggning som uppfördes under 1800-talets slut. Stensättningar och mindre rösen samt resta stenar visar tillsammans med gravfynden att gravarna lagts från äldre bronsålder fram till romersk järnålder.

Lajkarhhajd

När Du står på vägen och tittar på Domarlunden ligger Lajkarhajd bakom ryggen. Enligt en tilltagsen tolkning av Gutesagan som nedtecknades på 1200-talet kristnades gutarna av den norske kungen Olov den helige, som besökte Gotland i början av 1000-talet. Metoderna var enligt en sägen allt annat än fredliga. Vid Lajkarhajd, tvärs över vägen vid Domarlunden, stod ett slag, men före slaget så knäböjde kung Olov på ett sten varvid hans armbågar och knän gjorde avtryck i stenen. Stenen med skålgropar finns, den påstås vara en offersten, och kallas för "Sangelstenen", se S:t Olof kristnade inte Gotland, en bit ner på sidan.

Lajkarhajd bör väl betyda något sådant som Lekarehed, och lek betyder ju emellanåt bråk i det förgånga som t ex i Håtuna lek. Det finns kämpgravar på heden.

/text och foto Bernt Enderborg