Motion om att skydda raukarna

Jag läste nyligen i dagspressen att det hade motionerats i Riksdagen om att raukarna skulle skyddas. Fossilsökare ger sig på vackra raukar och knackar sönder dem i jakt på fossil, sägs det.

Bilden ovan är en liten del av stenplatta som nyligen har delats mitt uti efter att ha skvalpat omkring ett par hundra miljoner år eller så. Det är fossil alltihop, proppat. Den låg vid strandkanten tillsammans med miljoners miljoner andra stenplattor, så mycket fossil att varenda människa på jorden kan stoppa fickorna fulla.

Du behöver inte banka sönder någonting. Sätt dig vid en stenstrand och titta bland stenarna en stund. Du kommer att hitta fossil. Eller knalla upp på de högsta områdena på Gotland men kal bergrund, kika dig omkring. Du kommer att hitta fossil. Hela Gotland är så fullt av fossil att det nästan inte går att förstå. Du behöver inte knacka sönder någonting.

Det verkar som att norrmännen har fattat det här, för det kommer årligen skolklasser för att studera geologi. Det finns inget bättre ställe än Gotland. Det är så lätt att se hur Gotland är uppbyggd och det är så lätt att förstå livets envishet och det är så lätt att förstå de ohyggliga tidsavstånd som är mellan oss och fossilen.

Se på stenen ovan. Hela Gotland ser ut så. Det finns ingen som helst anledning att knacka sönder raukar för att hitta fossil. Gör inte sånt!

/text och foto Bernt Enderborg