Hellvi utflyktsguideA B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö |
||||
HellviAlla vägbeskrivning till alla utflyktsmål utgår från kyrkan.Från hamnen / flygplatsen FöretagFöretag i HellviSockenlänkarGotlands största portalExkursion Kyllaj Fornfynd Hellvi Kyrkans kontaktuppgifter AktiviteterAktiviteter kartaAktiviteter databas Dagens evenemang Bra att vetaApotekBankomat Bibliotek Gymnastikhallar Köpcentra Lasarett Polis Rastplatser Samhälle Skola Systembolag Vårdcentraler NyheterRadio GotlandAftonbladet Dagens Nyheter Expressen Svenska Dagbladet Fler guiderAlla andra socknarFöretagsguider Gamla systemet |
MariaprocessionenI dagens domkyrka S:ta Maria finns som sig bör en staty av Maria med barnet. I urkunderna sägs, såvitt jag begriper, att S:ta Maria var tyskarnas kyrka. Den är delvis uppförd av gästande tyskar, använd som kyrka av gästande och bofasta tyskar och har väl säkert fungerat som både det ena och det andra genom historien. Det vanliga var annars att tyskarna byggde ett kapell till S:ta Gertrud - det finns en sådan ruin alldeles bredvid dagens domkyrka. Statyn ovan är en kopia.
Visbyfranciskanernas årsbok från tiden ifråga berättar i 1800-talsdräkt bl a att: "1278; på samma år har varit stort krig på Gotland mellan Visby borgare och landsbönder, de hafva slagits inbördes i april månad på tredje söndagen efter påsk, och hafva borgarna segrat, till minne af hvilken seger en procession skett kring staden med den välsignade jungfruns bild, och slutligen hafva de blifvit förlikte genom konungen herr Magnus, och det har blifvit borgarena tillåtet att omgifva staden med murar." Denna passus brukar ibland tas för att borgarna vann hela inbördeskriget men för envar som kan läsa så är det ju inte vad det står. Så här ser originalet ut. Statyn är från 1200-talets förra hälft, dvs snart nog 800 år gammal. Anledningen till att borgare och bönder råkade i luven 1288 förefaller oklar. Fram till dess så hade staden Visby stått under den Gutniska republikens allting, Gutnaltinget, men efter det så är det oklart om "bönder" var inblandade i stadens politiska liv. Det förefaller mig antagligt att inbördeskriget rörde sådana frågor i stället för, som det oftast sägs, konkurrens om marknaderna, ty bönderna, farmännen, gjorde goda affären fram till mitten av 1300-talet vilket besökare av Gotlands nästan 100 kyrkor/katedraler kan förvissa sig om på nolltid. Franciskanernas årsbok sa ju att "slutligen hafva de blifvit förlikte genom konungen herr Magnus". I historieböckerna påstås oftast att Magnus Eriksson "ingrep" och återställde lugnet. I själva verket var han bara en förlikningsman vilken som helst, ungefär som den tyske Henrik Lejonet vilket står att läsa i inledningen av Visby stadslag. Sant är dock att staden Visby blev tvungna att skriva ett förnedrande underkastelsebrev för att få del av de handelsprivilegier som "bönderna" hade ordnat. De som inte kan tänka sig ovanstående tankar får fundera lite över hurdan Visbys ställning hade blivit om staden inte hade underkastat sig Sverige ("bönderna" hade långt tidigare frivilligt gått under Svea konung för handelns skull). I förbigående påminner vi också om Röcklinge backe och året 1313 då "bönderna" slog den svenske kungen och hans armé sönder och samman. Hur som helst, statyn ovan bars runt i procession i Visby för att fira en seger över bönderna 1288. Det har Medeltidsveckan inte vågat sig på än. /text och foto Bernt Enderborg |
|
||
129 820 798 sen 9/2-2010 | Copyright © 2024 Buffert 4, tel 0498-27 88 50 |