Hellvi utflyktsguide


A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

Hellvi

Alla vägbeskrivning till alla utflyktsmål utgår från kyrkan.

Från hamnen / flygplatsen

Företag

Företag i Hellvi

Sockenlänkar

Gotlands största portal
Exkursion Kyllaj
Fornfynd Hellvi
Kyrkans kontaktuppgifter

Aktiviteter

Aktiviteter karta
Aktiviteter databas
Dagens evenemang

Bra att veta

Apotek
Bankomat
Bibliotek
Gymnastikhallar
Köpcentra
Lasarett
Polis
Rastplatser
Samhälle
Skola
Systembolag
Vårdcentraler

Nyheter

Radio Gotland
Aftonbladet
Dagens Nyheter
Expressen
Svenska Dagbladet


Fler guider

Alla andra socknar
Företagsguider
Gamla systemet


När man kör mellan Etelhem och Buttle så står där längs vägkanten en sten alldeles bredvid en vanlig milsten. Det är inte förrän man stannar och kikar efter som man får reda på saker och ting.



Stenen har ett årtal antecknat på sig, anno 1776 står det. "Reste stenen denna 1776" står det nog. Vid en närmare undersökning visar det sig att det alls inte är någon milsten eller något liknande.

Vi frågade om någon av våra besökare visste nåt. Så här sa Göte Olsson: "Tänk så många gånger jag själv passerat den stenen, och funderat vad det är för special. Tack vare att jag kollade din sida och fick min sökinstinkt, så hittade jag (tror jag) förklaringen."

På fornsök hittade Göte förklaringen och hade vänligheten att tala om det för oss - Tack Göte!

På ett inskannat pappersark finns uppgifterna, ett utdrag ur Fornminnesinventeringen för Etelhem socken, här en en länk. Häradsstenen står nog i socknen Buttle, på gården Altajmes ägor (som numer tillhör Nordkalk om jag minns rätt), men det uttrycks lite annorlunda ty det sägs att stenen står: "75 m N om sockengränsen Buttle-Etelhem". Etelhem ligger emellertid söder om Buttle, varför man 75 meter norr om sockengränsen Buttle-Etelhem antagligen befinner sig i Buttle; det hela är emellertid klart om man vet att gården Altajme (Gammalhem?) finns i Buttle socken (den tidigare världsmästaren i varpa, Stefan Lithberg, är för övrigt uppvuxen där).

Se emellertid kommentaren av Jan Utas nedan.



På den 1,65 meter höga överdelen står, tror jag:

"Då Gen. Ejsu Övr Comm och Riddaren av Kongl: Svärdsord. Herr CO Segebadn vår landshövding bilade tvisten häradena emellan så restes stenen dena år 1776".

Vad tvisten gällde vet jag inte i skrivande stund. Och vad "Gen. Ejsu" kan tänkas betyda, om jag läst rätt, vet jag inte. Jan Utas har gett oss svaret. Jag har läst fel, det står inte "Gen. Ejsu" utan "GEN LIEU" på stenen, se kommentaren nedan.



På baksidan av stenen står: "Stånde ära och tro och landets råmärke". Såvitt går att begripa så har landshövdningen på Gotland mellan 1765 och 1787 Carl Otto von Segebaden bestämt var gränsen mellan södra och norra häradet skulle gå. Och den som kikar efter på stenen ser att det på södra sidan står: Södra härandet, och på den norra sida: Norra häradet.



Det är så här häradsstenen ser ut när du kommer svischande i 80 km/tim från Buttlehållet, och ett svichs i 80 km/tim senare är du alltså i den socken där knölar bor, dvs Etelhem.

Till sist skall vi tacka Göte Olsson för den utomordentliga informationen: Tack Göte! Jätteroligt och bra att du tog reda på allt och hörde av dig till oss.

Också Kenneth Nygren har hört av sig och sagt att det var häradsstenen mellan norra och södra häradet - det sa alltid hans föräldrar. Tack Kenneth! Din föräldrar hade alldeles rätt.

Överkurs
Att jag kallar folk i Etelhem för knölar beror inte på folk i sig utan på att en ortnamnsforskare har hittat på detta. Denne, Ingemar Olsson, har nämligen förknippat ordet Etelhem med det gotländska "aitlar" (vi uttalar sockennamnet ungefär så: Aitelhaim), och "aitlar" kallar vi små knölar, t ex i kött. Ortnamnsforskaren har lyckats få reda på att jorden i Etelhem på sina ställen är översållad av fossil, små stenar som vi kallar kattskallar, och tänker sig därför att Etelhem fått namn efter just detta.

- "Knölhem" eller "Knölinge" kanske, nja, det behöver du inte tro på.

Att Gotland delades i två häraden är helt ett fastlandssvenskt påhitt. Den ursprungliga indelningen torde vara tredjedelar, se mer om detta på sidan om Gotlands forntida territoriella indelning. Jag håller ännu på att arbeta med informationen på den sidan, ty det finns så förbaskat olika åsikter bland forskarna.

/text och foto Bernt Enderborg

Utflykt

Badplatser
Fiskelägen
Fornborgar
Gravfält
Hamnar
Insjöar
Kyrkor
Kämpgravar
Medeltida hus
Museer
Naturres.
Platser
Raukfält
Stenrösen
Skeppssättn.
Ängar
Öar

Ställen

Hellvi
Fårö
Visby

Annat

Artiklar
Artister
Bildstenar
Fauna
Flora
Geologi
Historia
Maträtter
Mytologi
Målningar
Runor
Sagor
Skulptur
Slipskåror
Årtalshistoria


Sök med ett ord

Visby placera märke

Väg högerklick
Sök gata i Visby


Gotlandsguiden

Behöver du en guide till bussen eller gruppen?

- Kontakta Annika Lindh.

Gotland på mobilen

Nu kan du nå alla utflyktsmål också på en sida som anpassats till mobilsurf, se

www.guteinfo.com/mobil/

Vi utvecklar och förbättrar denna sida oavbrutet.
129 820 609 sen 9/2-2010 | Copyright © 2024 Buffert 4, tel 0498-27 88 50