Halla utflyktsguideA B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö |
||||
HallaAlla vägbeskrivning till alla utflyktsmål utgår från kyrkan.Från hamnen / flygplatsen FöretagFöretag i HallaSockenlänkarGotlands största portalFornfynd Halla Kyrkans kontaktuppgifter AktiviteterAktiviteter kartaAktiviteter databas Dagens evenemang Bra att vetaApotekBankomat Bibliotek Gymnastikhallar Köpcentra Lasarett Polis Rastplatser Samhälle Skola Systembolag Vårdcentraler NyheterRadio GotlandAftonbladet Dagens Nyheter Expressen Svenska Dagbladet Fler guiderAlla andra socknarFöretagsguider Gamla systemet |
HerrgårdsklintDet ovanliga med fornborgen på Herrgårdsklint är att ruiner av sju sammanbyggda byggnader finns kvar, som kämpgravar ungefär, och det är kanhända rent av anledningen till att fornborgen fått sitt namn: Herrgårdsklint.
Mot väst, norr och öst finns 10-15 meter höga bergskanter, varför ingen tar sig in där i onödan, och mot söder finns en mur, bilden ovan, minst ett par meter hög. Tre av husgrunderna är utgrävda, daterade till romersk järnålder och folkvandringstid. Till skillnad från Ismanstorp på Öland, en annan fornborg i Sverige med bebyggelse inom borgområdet men där inga fynd gjorts, har man hittat några järnfynd, massor av krukskärvor, 500-600 hundra i varje hus, och väldiga mängder djurben. Mårten Stenberger gissar i Boken om Gotland, Centraltryckeriet Esselte, Stockholm 1945, s 93, att borgen har byggts under folkvandringstid; han skötte som docent utgrävningen. Vi vet alltså säkert att det satt folk i dessa hus långt före vikingatiden och kalasade på kött och vad kvinnorna hade stoppat i krukorna. Förmodligen pågick vaktandet genom århundradena ända fram till medeltiden, Gutalagen nedtecknad i början av 1200-talet stadgar: "Vakt skall envar hålla, som är tjugo år gammal. Och han skall hålla sig med vapen och svara för alla utskylder och gälda vaktpenningar i påskveckan." Stenberger säger att husen ingalunda är uppförda för åretruntboende utan uttrycker det som att de använts till beredskap, men det kan väl rimligen antas att det hölls vakt på Herrgårdsklint under seglingssäsong. Och på andra sidan av samma socken, som är en utskjutande udde, finns en fornborg, Grogarnsberget, som kan se norrut över havet ända upp till S:t Olofsholm, där Olof den helige gick i land 1029; gutarna hade nog sett norrmännen länge innan de steg iland. Man kan se havet från Herrgårdsklint. Har det funnits palissader ovanpå muren har det också funnits torn, som du kan se på Torsburgen (fotot längst ner), så bör de som befann sig i borgen ha kunna spana över havet mellan Sysne udd och Ljugarn där Burgen tog vid söderut. Det kan inte ha varit några problem för en vårdkase att kommunicera med Burgen och kanske så långt som till Walbierg i Lau eller Nöiu i När; för dem som gillar Beowulf så kallas den högsta backen på Nöiu (Nyen) för Örnkull. Här har du ingången till borgen genom muren, ruinerna syns en bit bort. Det är en hyfsat stor fornborg. Den alltid läsvärde Erik Nylén säger i boken Arkeologi på Gotland, Barry Press förlag, Visby 1979, s 181, att: "Då bronsåldern övergår i järnålder, vilket inte sker med det första järnet utan med en ny formvärld under ett förhållandevis långt skede som i Norden infaller under den förromerska järnålder mitt i 200-talet f.Kr., tycks en viktig teknisk förändring äga rum. Skeppen får nu en storlek och konstruktion som möjliggör transporter av många män över vida vatten, och kustfart ersättes delvis med havs- och sjöfart." Här ser du från borgens norra klintkant (stup) in mot muren i söder. Vi vet att omkring 80% i hela Sverige av de romerska silverdenarerna från århundradena e.Kr. är funna på Gotland, och ännu något århundrade senare dyker de första bildstenarna upp med stora skepp som folk ror. Det är nog inte förrän på Vendeltiden, alldeles efter folkvandringarna (Guteinfo kallar detta Kolonisationstid - se Vendeltiden på Gotland) som segel börjar visa sig på bildstenarnas skepp. Och det kan inte gärna ha varit några ovana seglare som började kolonisera kusterna kring det Baltiska havet på 600-talet, se Gutarnas kolonier (det finns några bildstensskepp på den sidan), varför man nog kan anta att gutarna hade farit runt på Östersjön många hundra år innan de anlade kolonier. Det skall också tilläggas att det finns en skeppssättning i Estland redan på bronsåldern som antas vara gotländsk, så hur länge gutarna har varit sjöfarande är inte gott att veta. Länge. Flygfoto Björn Pettersson. Du ser fornborgen från öster, från havets håll, ingången genom muren är lätt att se. Fornborgen ligger på den norra udden av Herrgårdsklint, muren i söder och omkring tio meter hög bergkant omger resten - inte alldeles enkelt att slå sig in. Men det är väl troligt att fornborgen är avsedd för spaning över havet, och kom det någon fientlig här begav sig nog vaktstyrkan till den gigantiska Tors borg någon kilometer bort. För att komma till Herrgårdsklint får du åka några kilometer på en sån här väg, använd inte en bil med för låg frigång, bilden är tagen vid parkeringen. Å andra sidan är det en makalös fornlämning, och den smala ingången till borgen från parkeringen på bilden ovan är spännande - ett och annat troll kan tänkas bo i environgerna. Besök HerrgårdsklintHerrgårdsklint är ett utomordentligt exempel på konkret historia från Kristi födelse ända fram till vikingatiden. Men kom gärna ihåg att jag kallar Vendeltiden, cirka 550 till år 800 e.Kr., för Kolonisationstid eftersom denna tid på Gotland är bra mycket häftigare än allting som hittats i Vendel, se Vendeltiden på Gotland och Gutarnas kolonier.Det var folk som satt i dessa hus som var med om att kolonisera de östra och södra Östersjökusterna, det var de som byggde upp vikingatiden och det var de som låg bakom den frid som nämns i inledningen till Visby stadslag: "...när folk av mångahanda tungmål församlade sig på Gotland, man då svor den frid, att var och en skulle hela landet omkring ha stranden, åtta famnar inpå landet, vore där åker eller äng, på det var och en sitt gods dess bättre måtte berga, och komme någon att under samma land ligga för ankar, skulle även han vara under samma frid." /text och foto Bernt Enderborg |
|
||
130 592 631 sen 9/2-2010 | Copyright © 2024 Buffert 4, tel 0498-27 88 50 |