Hablingbo utflyktsguideA B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö |
||||
HablingboAlla vägbeskrivning till alla utflyktsmål utgår från kyrkan.Från hamnen / flygplatsen FöretagFöretag i HablingboSockenlänkarGotlands största portalFornfynd Hablingbo AktiviteterAktiviteter kartaAktiviteter databas Dagens evenemang Bra att vetaApotekBankomat Bibliotek Gymnastikhallar Köpcentra Lasarett Polis Rastplatser Samhälle Skola Systembolag Vårdcentraler NyheterRadio GotlandAftonbladet Dagens Nyheter Expressen Svenska Dagbladet Fler guiderAlla andra socknarFöretagsguider Gamla systemet |
En kalkugn från 1200-taletPå andra sidan myren från Norrlanda kyrka sett sticker ett tämligen lågt rev fram i skogen och där ligger en kalkugn från 1200-talet, dold i skogen och svår att hitta. Det är resterna av denna kalkugn du ser på bilden ovan.
Det antas att kalkugnen har använts till kyrkan, vars torn är från början av 1200-talet och som byggdes till en 1100-talskyrka. Det sägs i litteraturen att kalkugnen är från 1200-talet, men det kan nog ifrågasättas med ett århundrade eller så. Man ser här och var hur folk har brutit sten i skogen. Det finns säkert små kalkbrott i environgerna, men då Lars-Ulle Gadefors visade mig kalkugnen hann jag inte upptäcka några större sådana, sådana som vår tid är vana att se, t ex ett av Cementas eller dem vid Smöjen (sök på kalkbrott för fler). En ett spadtag djup grop av ungefär två meters diameter vari staplas kalksten så att man kan bränna inuti, som i en ugn, se den tredje bilden på sidan om Kalk och kalksten. Högen täcktes med jord, sen eldades det ett par dygn varefter erfaret folk av lågornas färg ovanpå kunde avgöra om det hela var färdigbränt. Det måste finnas minst ett par hundra år äldre kalkugnar på Gotland, men det är inte gott att hitta sådana. Många kyrkor har murrester från 1100-talet bevarade, Garde har till och med delar av ett tak, och kastalen i Lärbro sägs vara ända från 1000-talet, se sidan om kyrkan, dvs vikingatiden. Som alla vet var det romarna som uppfann betong och gjutning, kanhända en av anledningarna till deras stora framgångar. Och i förbigående skall tilläggas att 80% av alla romerska silvermynt från århundradena efter Kristus som hittats i Sverige är funna på Gotland. Det är alltså klart att gutarna tidigt hade kontakt med romarna, förmodligen också tjänstgjorde i deras arméer, se t ex bronsmasken och vad man hittat i Stavars hus och i Gamle hamn på Fårö, och kanske också spelemannen i Halla. Emellertid finns det på Gotland fortfarande kvar nästan 2.000 husgrunder, som är från århundradena efter Kristus och som kallas kämpgravar, och de utvisar med all önskvärd tydlighet att gutarna inte använde någon sorts betong redan vid den tiden, utan det är kallmur och staplade stenar alltihop. Men det tycks dock mig underligt om åtminstone inte någon gute förundrade sig över romarnas byggnadskonst och tog reda på hur det gick till det där. Det här är Lars-Ulle Gadefors i Norrlanda. Han hade vänligheten att visa mig runt i Norrlanda några timmar den 24 juli 2015; fler artiklar om Norrlanda kommer. - Tack Lars-Ulle! /text och foto Bernt Enderborg |
|
||
130 746 198 sen 9/2-2010 | Copyright © 2024 Buffert 4, tel 0498-27 88 50 |