Salomes hand

Från dopfunten i Halla medeltida kyrka finns många underbara saker att berätta. Den är gjord av Hegvald i början av 1100-talet - han kom med något nytt och eget inom den kyrkliga konsten, i hela världen.



På den första bilden bör du ha sett att det var ovanligt gott om folk på plats vid Jesu födelse. Förutom Maria, Jesus, Josef, oxen och åsnan, alldeles ovanför den liggande bebisen, finns två personer till.

Ovan har Josef skalats bort, kvar är Maria, Jesus och två kvinnor. Den kvinna som står upp har vi inget namn på men enligt den ortodoxa tron är det en barnmorska, jordemor låter kanske mer tidsenligt, och hon förekommer på ortodoxa ikoner. Det ska väl tilläggas att på grekiska målningar står det emellanåt Emea ovanför henne, läser jag på engelska Wikipedia, något som i västerlandet ibland har antagits vara hennes namn. Så är det inte, det betyder barnmorska.



Salome, så hette hon, och hon förekommer i ett apokryfiskt evangelium skrivet av James; lite oklart vem han var, James är det engelska namnet, Roosval hänvisar till Proto-Evangelium Jacobi. Nåja. Barnmorskan träffade Salome vid grottan och sa till henne att hon hade sett nåt helt nytt, nämligen en jungfru som fött barn. Salome ville inte tro på detta utan "handgriplig undersökning", säger Roosval i Sveriges kyrkor, Konsthistoriskt inventarium, Halla ting, Stockholm 1952, s 282.

Hon straffades genom att handen brann upp. Hon ångrade sig och bad bl a att få slippa bli ett exempel för Israels folk för denna sin svaga tro, och lite annat sånt, varför en Herrens ängel dök upp och sa att Gud hade förbarmat sig och att hon skulle föra sin hand nära baby J. Och det är precis vad du ser jungfru Maria göra på bilden ovan, hon för Salomes hand nära Jesus varvid den omedelbart helades.

Lite överkurs om ortodoxi

Såväl barnmorskan som Salome finns inom den ortodoxa ikonografin. Och det är intressant eftersom vi haft anledning att beröra den ortodoxa tron förut, och då på tal om de berömda målningarna i Garde kyrka som grekiska mästare utfört, Boris och Gleb, som alltså är byzantinsk konst. Och eftersom Hegvald, en av de större stenmästarna på Gotland, verksam redan i slutet av 1000-talet, tycks ha känt till byzantinsk konst kanske Gotland har influerats mer av den ryska och grekiska ortodoxin än vad man tror, se Byzantios och ortodoxi, kanske kom kristendomen därifrån, se En av våra kyrkor, och som bekant hade gutarna bl a en kyrka i Novgorod på 1000-talet.

- Hm...

/text och foto Bernt Enderborg