Rumphuggen objektivitet

När man står och kikar på t ex stenskulpturerna på Gammelgarns kyrka (bilden ovan) så tränger det alltid fram en massa konstiga tankar i mitt huvud. Jag vet ju förstås att man skriva att skulpturerna förmodligen är skapta då och då, kanske på uppdrag av den eller den, och att stilen står i överensstämmelse med ditten eller datten och nog importerades från den berömda verkstaden med påhittat namn si eller så.

- Men det är ju fan själv som sitter där. Ser du inte?

Gotlands Turistförening tyckte i förbigående någon gång att det vi skriver skulle vara objektivt. Och ett tag försökte vi koncentrera oss på fakta: sju meter djupt, 1251, snirkelhake och sånt. Men det blir så rumphugget.

I snart 700 år har gammelgänningarna låtit djävulen sitta vid kyrkporten och upplysa om att ondskan städse är närvarande. Jesus sa nämligen i levande livet att djävulen hade makt på jorden (det var när han frestades olaga på ett berg och Jesus bad honom dra åt helvete) och då är man ju tvungen att hitta på att han fjättrades vid något lämpligt tillfälle varför Jesus eller Gud således är den mäktigaste. Det kanske står i Uppenbarelseboken förresten, men jag har aldrig lyckats läsa hela den obegripliga texten - det känns mestadels som att läsa ryska eller grekiska när man inte ens vet vad bokstäverna är för bokstäver.

Stenskulpturerna på Gammelgarns medeltida kyrka liknar fan. Det måste väl vara objektivt? Alla liknar förstås inte denne, bara en och annan, men ändå.

/text och foto Bernt Enderborg