Grötlingbo utflyktsguideA B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö |
||||
GrötlingboAlla vägbeskrivning till alla utflyktsmål utgår från kyrkan.Från hamnen / flygplatsen FöretagFöretag i GrötlingboSockenlänkarGotlands största portalFornfynd Grötlingbo Grötlingbo Prästgård Kyrkans kontaktuppgifter Suderkvie gård AktiviteterAktiviteter kartaAktiviteter databas Dagens evenemang Bra att vetaApotekBankomat Bibliotek Gymnastikhallar Köpcentra Lasarett Polis Rastplatser Samhälle Skola Systembolag Vårdcentraler NyheterRadio GotlandAftonbladet Dagens Nyheter Expressen Svenska Dagbladet Fler guiderAlla andra socknarFöretagsguider Gamla systemet |
Långhusportalen i Stånga kyrkaCitaten på denna sida kommer från skriftserien Sveriges kyrkor, där Stånga kyrka behandlas av Erland Lagerlöf och Bengt Stolt och finns i bandet Burs ting, Gotland band VI:2, Almqvist & Wiksell Stockholm 1968; sidhänvisningar anges i texten nedan.
--- Något hände på Gotland i mitten av 1300-talet, portalen vittnar om detta. Bilden ovan visar en illa tilltygad vattenkastare på Stånga kyrka, jfr tornet i Lärbro, som inte sitter på sitt torn utan vid Långhusportalen. Först en bild på vad det handlar om, lägg märke till skulpturerna till höger om portalen: "Långhusets södra portal är störst och märkligast, ett av Gotlands förnämsta kyrkliga monument" - och det sägs att vattenkastarna, bild längst upp, det finns en på vardera sida, "förmodligen ursprungligen varit avsedda för tornet" (s 92). Skulpturerna är inte heller tänkta att sitta där, något liknande finns inte någon annanstans på Gotland. Stilen, eller verkstaden, som alltså inte slutförde sitt arbete antas ha varit någon slags byggentreprenör, byggnadshytta brukar det kallas, som tidigare byggt liknande i t ex Norrlanda och Lye kyrkor. Kyrkans byggnadshistoriaEftersom det ligger kristna vikingatida gravar inom det område kyrkan står så antas att en träkyrka har byggts på platsen: "Detta bör ha skett på 1000-talet" (s 122). Därefter har det funnits vad som kallas en kärnkyrka, dvs en liten stenkyrka i rundbågestil, romansk, vars grundmurar har påträffats vid senare tiders restaureringar, och som antas ha byggts under "1200-talets förra hälft" (s 123); det östra partiet av koret är från denna kyrka, resten är rivet.1300-taletI mitten av 1300-talet började det byggas på kyrkan. Den byggnadshytta, entreprenör, som fick uppdraget kallas Egypticus, se Stenmästarna, men:"Något oväntat bör ha inträffat i samband med det stora gotiska nybygget. Särskilt märkbart är detta om man betraktar den stora sydportalen, som i sitt nuvarande skick gör ett egenartat intryck." (s 123). Några exempel: Barnamorden, Herodes finns under putsen, se Norrlanda, en av tre heliga konungar har gått in i väggen, och olika scener sammansatta till en scen. De stora skulpturernaBilden visar den översta gruppen av skulpturer till höger om långhusportalen, som visar vanliga scener från den kyrkliga konsten men är annorlunda ihopsatt. Det antas att man inte hade fått alla skulpturer levererade innan det oväntade inträffade, varför de småningom sattes upp som de gjorde. Till vänster ser du Korsnedtagningen, ett vanligt motiv, men i mitten står en sörjande Johannes, som brukar förekomma i något som kallas kalvariescener, dvs den korsfäste Jesus med sörjande Maria och Johannes nedanför, se t ex triumfkrucifixet i Rone kyrka, och till höger kikar en soldat uppåt.Författarna av skriften om Stånga kyrka säger att det nog inte var tänkt från början att skulpturerna skulle vara sammanfogade som de är och inte heller sitta där de gör. Det finns ett lättare sätt att se att något har hänt: Den översta delen av långhusportalen kallas vimperg - spetsig prydnadsgavel - och den har skarvats på under 1300-talet någon gång för att få plats med den nyuppstånde Jesus, som nog tillhör de storslagna skulpturgrupperna till höger om portalen i stället. Här är hela portalen igen - vimpergen har skarvats på en bit. Historiska funderingarNågot hände i mitten av 1300-talet då byggandet pågick som medförde att det hela inte fullföljdes; skulpturer som sitter bredvid portalen borde ha suttit på tornet, tillsammans med de skulpturer som inte var färdigtillverkade.I bandet om kyrkan sägs: "Om detta avbrott var betingat av penningbrist, mästarens död, krigshandlingar (1361) eller andra orsaker, lär vi aldrig få kännedom om" (s 122). I mitten av 1300-talet slog pesten till, Digerdöden, ett ord som används för första gången i Sveriges historia på en gravsten i Lärbro kyrka. Och när Gotland var försvagat tog hundens like Valdemar Atterdag chansen att invadera Gotland, se Slaget i Mästerby, där sannolikt många från Stånga mördades. Men att kyrkbygget i mitten av 1300-talet inte fullföljdes beror antagligen på en kombination av orsaker: de två rimligaste är Digerdöden och den danska invasionen tio år senare, 1361. När du är på väg in i Stånga kyrka ser du alltså inte bara ett av Gotlands förnämsta kyrkliga monument utan du har också 1300-talet framför ögonen, ett förfärligt århundrade då det gick utför med Gotland. ---- Lite tillFörutom att långhusportalen är ett av Gotlands "förnämsta" kyrkliga monument så hänger Gutealnen på den, inuti finns en fantastisk dopfunt från 1100-talet (från den romanska kyrkan) och triumfkrucifixet, ringkorset, se Guiden, är väldigt smakfullt (första bilden, 1200-tal). Och att vattenkastarna, översta bilden, slogs sönder kanske berodde på att de såg ut som den i Lokrume.Det finns en sida som talar om vad som visas på de felaktigt ihopsatta högrelieferna. /text och foto Bernt Enderborg |
|
||
130 529 885 sen 9/2-2010 | Copyright © 2024 Buffert 4, tel 0498-27 88 50 |