Gotlands Svets & Smides utflyktsguideA B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö |
||||
Gotlands Svets & Smide ABBox 38, Lingvide620 11 Havdhem Tel: 0498-481020 Hemsida Från hamnen / flygplatsen AktiviteterAktiviteter kartaAktiviteter databas Dagens evenemang Bra att vetaApotekBankomat Bibliotek Gymnastikhallar Köpcentra Lasarett Polis Rastplatser Samhälle Skola Systembolag Vårdcentraler NyheterRadio GotlandAftonbladet Dagens Nyheter Expressen Svenska Dagbladet |
Vall kyrkaKor, absid och tvåskeppigt långhus från 1200-talets början. Det ståtliga galleritornet klart vid slutet av samma århundrade, då sakristian troligen också byggdes. I tornets sydmur finns en liten bönkammare för personer måhända avstängda från kyrkorummet; dörren på tornet. Kyrkan renoverades till det yttre år 2000.
Triumfkrucifix av Bertil Nyström. Märklig dopfunt av "Majestatis" 1100-tal. Mästaren eller verkstaden kallas så därför att favoritmotivet tycks vara Kristus i Majestät, dvs vad du bl a ser på bilden ovan, se stenmästarna. För övrigt så är det Jesu barndomshistoria som avbildas på dopfunten; bebådelsen, Maria hos Elisabeth, födelsen, de tre vise männen och ett par scener till. Dopfunten har förmodligen stått intill en vägg någon gång ty en liten bit är avslipad. På bilden till vänster ser du att Majestatis har lagt in ett snyggt mönster på undersidan av cuppan. Det är bebådelsen som syns längst upp, dvs då ärkeängeln Gabriel låter meddela att Maria skall föda Guds son, vilket står att läsa om i början av Lukasevangeliet. Josef, Jesus' jordiska farsa, trodde tydligen till en början inte alls på det där, ty han får ju genom drömmar reda på hur ligger till, se Stackars Josef. Dopfuntens födelsescen är kanhända rätt beskrivande. Lennart Karlsson, docent i Konstvetenskap, medeltidsspecialist på Statens historiska museum under 20 år, säger i en artikel i Populär Historia den 13 mars 2001 att dopfunten i Vall kyrka är ett belägg för tidig internationalism och att här ges också förklaringen till Josefs depression. "Den uppgivet sömniga ställning" han har (Guteinfo har skrivit lite om drömmaren Josef, se t ex Martebo och Burs där vi kallar honom tänkare) vanligen tolkas med hänvisning till ett par ställen hos evangelisten Matteus). Karlsson säger att enligt apokryferna var Josef till åren kommen, "änkeman och far till flera söner", och var förtrogen med "den process" som är en förutsättning för havandeskap. Den andra drömmen kom två år senare och ledde till flykten till Egypten, se Flykten till Egypten. Karlsson menar nu att dessa båda drömmar "smält samman" i bildkonsten, vilket alltså leder till att Josef framställs förstämd. I portalen på den norra sidan, kellingseidu, har det bland växtsnirklarna skulpturerats tre manshuvuden. Vad det är för figurer det där, är inte gott att veta ty de liknar just inte några heligheter - att det också förekommer helt profana saker på kyrkorna är välbekant, se t ex Spel och dobbel på Källunge kyrka. Porten återfinns i tornet, som färdigställdes i slutet av 1200-talet, och det är någonting som kan vara häftigare än vad man i förstone tänker på. Det är nämligen så att anno 1288 var det inbördeskrig på Gotland, vilket av obekant anledning ofta påstås att Visby vann, se sidan om detta, men detta antagande bygger nog mest på att Magnus Ladulås skulle ha varit en väldigt mäktig svensk kung som också hade nåt att säga till om på Gotland (det hade han inte, se förutom ovanstående t ex 1313 och brevet från rådmännen i Visby där de förklarar att de inte har med Sveriges krig att göra, förutom vid korståg). I kyrkan finns gravstenen över Petrus Harding, som alltså var en av ledarna vid inbördeskriget 1288, och han bör således ha varit med och byggt tornet på kyrkan. Kanhända är den skulpturerade mannen ovan helt sonika Petrus Harding. Kom ihåg att ovanstående om Petrus bara är spekulationer - jag har aldrig lyckats hitta något att läsa om dessa skulpturer (vet du nåt så hör gärna av dig) - men på hans gravsten har hustrun låtit knacka in underliga saker, nämligen: "Här Harding, kallad Petrus, lämnad åt dig, gravhäll. Han var en klippa för sitt folk med sitt sinnes ståndaktighet. Jag beder Kristus att det förfärliga dödsriket ej må skada honom i graven. Amen." Man får känslan av att hustrun, eller de efterlevande, tycker att han nog har förhävt sig på något sätt - och varför skulle det t ex inte vara en skulptur av sig själv på självaste kyrkan? Nu finns det två gubbar till avbildade i porten, men den på bilden ovan ser mest envis ut. Det är nog Petrus. /text och foto Bernt Enderborg |
|