Försvarstornet i Norrlanda

Omkring år 1200 uppfördes tornet på Norrlanda kyrka enligt Johhny Roosval och Henrik Alm, Sveriges kyrkor, Konstinventarium, Kyrkorna i Lina och Halla ting, s 145 (sidhänvisningar nedan = denna källa). Det höga långhuset byggdes ca 1330 och dagens kor är från ombyggnaden 1260. Det har emellertid funnits en romansk kyrka av sten tidigare på platsen, som påbörjades omkring 1140, kärnkyrkan i litteraturen; tornet byggdes till denna kyrka.

Tornet var ursprungligen ett försvarstorn men 1260 påbyggdes det till ett vanligt klocktorn, s 112, rösten murades upp och ett tak av något slag lades på.

Vi ska kika lite på detta torn liksom vi har kikat på några andra kyrkor, t ex Tornet på Dalhem kyrka och Daniel i lejongropen på Ala kyrka, där vi visar att de har varit försvarstorn, och vad gäller Ala kyrka så nämns ett och annat som kan vara anledning till att försvarstornen byggdes.

Nota bene

Gotland var i sin helhet organiserat då tornet byggdes. Gutalagen nedtecknades omkring 1220, varför man kan anta att försvarstornen inte bara var hugskott av socknarna utan faktiskt ingick i försvarsorganisationen för hela Gotland. På sidan om Kastaler och organisation ger vi exempel på varför jag antar att försvarets utveckling gått hand i hand med samhällets organisering.



Rundfönstret/hjulföntstret anses vara senare, kring 1250; tornet har byggts om några gånger. Det är orgeln längst ner på bilden och överst ser du delar av ett tältvalv.



Ovanför hjulfönstret och det av sten slagna tältvalvet finns en portliknande glugg (lilla fönstret är ljusinsläpp), "erinrande om hissöppningar i medeltida magasinsgavlar", s 124, varför man kan anta att det är just jämt vad det har varit, ett magasin - tiondet delades i tre delar: 1/3 till kyrkan, 1/3 till prästen och 1/3 till de fattiga, se Tiondeladan i Hablingbo, som måste förvaras på ett säkert sätt, jfr Sundre kastal.

Längre fram i tiden använde man det nedre tornrummet som sädesmagasin.



Nästa våning, tornets klockrum, var tornets sista då det först uppfördes. Det avslutades med krenelering, försvarsplatån, där de huggna hörnstenarna på bilden slutar, som var helt öppen. Och det fanns därtill en skyttebalkong. Roosval säger på s 125: "Kreneleringsöppningarna gav tillträde till den skyttebalkong eller hourde, som vilade på de ur bjälkkanalerna utskjutande stöden."

Tornet var alltså ett regelrätt försvarstorn, och hade det stått en bit från kyrkan så hade vi sagt att det är en kastal.



Den sista biten antas vara från nyare tid, kanske 1751, då röstena snoppades, muren byggdes upp till jämnhöjd, ljudgluggarna insattes och tornet avslutades som du kan se på bilden; toppen är från 1910.

Lite till

Roosval spekulerar av olika anledningar om att kärnkyrkan möjligen också har haft ett torn i öst, likt öländska försvarskyrkor, och kanske är det så, men jag tycker att argumenteringen är väl teknisk varför jag nöjer mig med att säga att det på Norrlanda kyrka kanske har funnits ett östtorn.

/text och foto Bernt Enderborg