Medeltidens försvarsverk, kyrktorn

Skottgluggarna mot landsvägen på den medeltida kyrkan i När väcker många tankar. De återfinns i den äldsta bevarade delen, tornet, från första halvan av 1200-talet; under golvet finns förresten grundmurar till en 1100-tals kyrka.


Bilden visar den övre delen av tornet på Norrlanda kyrka, som är ett påbyggt krenelerat försvarstorn med himlasökande huv.

Lite bakgrund, historiska försvarsanläggningar

På Gotland har det aldrig funnits någon adel, ett skattefrälse som skulle försörja den regerande kungen med soldater, dvs före Gotland blev svenskt på 1600-talet då Visby, landshövdingar, kalkpatroner och annat sånt utarmade ön ungefär som Riksantikvarieämbetet delar ut fornlämningar i nutid. Någon länsherre som byggde sig själv ett rekorderlig slott att enligt påstående försvara allmogen existerade först i början av 1400-talet då Visborg byggdes.

Det är emellertid inte samma sak som att inget försvar fanns. Gutalagen som nedtecknades i början av 1200-talet stadgar vakthållning, se värnplikt, och för tidigare i historien, se Herrgårdsklint, men också icke att förglömma ungefär 100 fornborgar från järnålderns inledning, kanske ända från stenåldern, se Gothemhammar. Också från medeltiden finns utöver kyrkorna ett och annat kvar. Ringmuren i Visby förstås men också kastaler samt ruiner av medeltida borgar, t ex Vivesholm, Lojsta slott och i Slite, se Kriget med Unionen 1403-1404.

Lite mer om det oroliga 1200-talet finns en bit ner på sidan om Daniel i lejongropen, se under rubrik "Historiska spekulationer - försvarshistoria". Och på sidan om Kastaler och organisation finns ett förslag på hur Gotlands försvar kan utvecklat sig från tiderna kring Kristi födelse till medeltiden slut.


Skottglugg i kyrkogårdsmuren vid Bunge kyrka

C. G. Brunius - kyrktornen är försvarsverk

Konsthistoriken C. G. Brunius, klassisk filolog, arkitekt och konsthistoriker, se Wikipedia, gav 1864 ut en bok vid namn "Gotlands Konsthistoria", Berlingska Boktryckeriet, Lund 1864. Han var omkring 70 år när han påbörjade boken, så han vet vad han talar om, det är ingen brushane, och säger på sidan 90:

"Tornen ha, såsom det påtagligen visar sig, ingalunda uppstått för att inrymma klockor utan för att tjena till försvarsverk. Detta förhållande ådagalägges deraf, att många torn tillkommit, innan klockor brukades på Gotland, och att desamma med sina fasta takhvalf, många gluggar samt stora gallerier voro mycket passande för forntidens sätt att försvara sig mot hastiga anfall."


Krenelerat torn på Bunge kyrka

Kanske var det naturligt att kyrkorna tog över som försvarsverk, men det kanhända också kan påvisa att gutarna gått ifrån taktiken att stänga sig själva inne i en borg och låta fienden bråka utanför till att låsa in det man fann värdefullt i ett mäktigt torn och ägna sig åt gerillakrigsföring, se spekulationerna på sidan om Kastaler och organisation.

I artikeln om varför alla dessa kyrkor byggdes säger jag på andra grunder att ett ord från 1200-talet som anges i vår Krönika som skälet till att de byggdes - maki - nog inte betyder välmak, dvs bekvämlighet, som det brukar översättas utan: makt. Kanske var det så, se sista stycket "Onödigt vetande" på sidan om Dalhem kyrka, men missa inte sidan om tornet på kyrkan.

När du besöker en kyrka

Om du nu besöker en kyrka hoppas jag att du tänker lite annorlunda. Det var inte bara from nitälskan och envis rikedom som byggde kyrkorna, det var också en praktisk sak, och kanske var det därför så många kyrkor byggdes på Gotland.

När du t ex står i tornet i Follingbo kyrka och ser på målningen av hur Jesus såg ut i verkligheten, han som sa att man skulle älska sina fiender, så står du i själva verket i ett försvarstorn. Det visste de bredaxlade killar som hade byggt kyrkan och som satt i nästa avdelning, långhuset, och lyssnade på en präst som i koret omväxlande talade om Jesu kärlek och dundrade om Guds straff.

- De satt tålmodigt, det var inte Gud som bekymrade dem.

/text och foto Bernt Enderborg