Garda utflyktsguide


A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

Garda

Alla vägbeskrivning till alla utflyktsmål utgår från kyrkan.

Från hamnen / flygplatsen

Företag

Företag i Garda

Sockenlänkar

Gotlands största portal
Fornfynd Garda
Garde Bygdegård
Kyrkans kontaktuppgifter
Missionskyrkan i Garde

Aktiviteter

Aktiviteter karta
Aktiviteter databas
Dagens evenemang

Bra att veta

Apotek
Bankomat
Bibliotek
Gymnastikhallar
Köpcentra
Lasarett
Polis
Rastplatser
Samhälle
Skola
Systembolag
Vårdcentraler

Nyheter

Radio Gotland
Aftonbladet
Dagens Nyheter
Expressen
Svenska Dagbladet


Fler guider

Alla andra socknar
Företagsguider
Gamla systemet


Ur Gutasagan

Siþan gutar sagu crisna manna siþi þa lydu þair guz buþi oc leþra manna kennu tocu þa almennilica wiþr cristindomj miþ sielfs wilia sinum vtan þuang so et engin þuang þaim til cristnur .... Siþan en menn orþu almennilica cristnjr þa gierþis kirchia annur alandi j atlinga bo han war fyrstj j miþalþriþiungi ... Siþan warþ þriþi gar a landi j farþaim j sunnarnasta þriþiungi af þaim briscaþus kirchiur allar j gutlandi þy et menn gierþu sir kirchiur at mairu maki

Den vanliga översättningen

Sedan gutarna sett kristna mäns seder, lyssnade de till Guds bud och lärda mäns undervisning och tog enhälligt emot kristendomen av egen fri vilja och utan tvång, så att ingen tvang dem till att bli kristna. Sedermera då kristendomen vunnit allmänt erkännande byggdes den andra kyrkan på Gutland i Atlingbo. Det var den första i mellersta tredingen. Sedan byggdes den tredje kyrkan i på Gutland i Fardhem i södra tredingen. Därefter växte kyrkor upp överallt på Gutland, allteftersom man byggde sig kyrkor till större bekvämlighet.

Hur kristendomen kom till Gotland

Hur kristendomen kom till Gotland finns att läsa i texten om Marias altare i Elinghem. Det finns också en samlingssida om Gotlands kristnande med länkar till andra sidor där det hela behandlas.

Ibland hävdas av folk med huvudet inne i rumpan att S:t Olov kristnade Gotland, ty Strelow säger detta i sin krönika 1633. Ett av skälen är den tredelning med asylkyrkor som återfinns i Gutalagen med de märkliga reglerna om mandråp, denna tredelning sägs komma från norsk rätt. Att tredelning kommer från Norsk rätt är helt enkelt fel, se S:t Olof kristnade inte Gotland.

Mairu maki

Orden "mairu maki" översätts till "större bekvämlighet" och därmed sägs att gutarna byggde sina närmare 100 kyrkor för att få kortare resväg till kyrkan.

Det där vet jag inte om jag tror på. Varje kyrka på Gotland är påkostad - ombyggd några gånger och fylld med dyrbar konst i långa banor, och allt detta för att slippa måhända en halvtimme till fots eller hästrygg, en timme som värst - det är inte längre mellan kyrkorna.

Man undrar jag om inte ordet "maki" kanhända borde översättas till "makt" ibland, som informationstavlans författare råka skriva om Dalhem kyrka, se alldeles särskilt om Tornet på Dalhem kyrka. Vidare är det bra att känna till lite om Medeltidens borgar.

/text och foto Bernt Enderborg

Utflykt

Badplatser
Fiskelägen
Fornborgar
Gravfält
Hamnar
Insjöar
Kyrkor
Kämpgravar
Medeltida hus
Museer
Naturres.
Platser
Raukfält
Stenrösen
Skeppssättn.
Ängar
Öar

Ställen

Garda
Fårö
Visby

Annat

Artiklar
Artister
Bildstenar
Fauna
Flora
Geologi
Historia
Maträtter
Mytologi
Målningar
Runor
Sagor
Skulptur
Slipskåror
Årtalshistoria


Sök med ett ord

Visby placera märke

Väg högerklick
Sök gata i Visby


Gotlandsguiden

Behöver du en guide till bussen eller gruppen?

- Kontakta Annika Lindh.

Gotland på mobilen

Nu kan du nå alla utflyktsmål också på en sida som anpassats till mobilsurf, se

www.guteinfo.com/mobil/

Vi utvecklar och förbättrar denna sida oavbrutet.
131 218 025 sen 9/2-2010 | Copyright © 2024 Buffert 4, tel 0498-27 88 50