SkolreseÄventyrs utflyktsguideA B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö |
||||
Skolreseäventyr Norden ABStrandvägen 72624 62 Fårösund Tel: 0498 - 22 16 94 Hemsida Från hamnen / flygplatsen AktiviteterAktiviteter kartaAktiviteter databas Dagens evenemang Bra att vetaApotekBankomat Bibliotek Gymnastikhallar Köpcentra Lasarett Polis Rastplatser Samhälle Skola Systembolag Vårdcentraler NyheterRadio GotlandAftonbladet Dagens Nyheter Expressen Svenska Dagbladet |
Vi på muren, en gobeläng om 1361På Almedalsbiblioteket i Visby hänger en gobeläng som är gjord efter en målning av Sven X:t Erixson; om honom se Wikipedia. Alla gotlänningar vet vad som visas, ty det sägs om Valdemar Atterdags krig på Gotland 1361 att vid det sista slaget så stod borgarna på muren och såg på medan alltför många av Republiken Gotlands armé blev ihjälslagna utanför de stängda portarna i ringmuren.
- Det är en förfärlig bild! Bildväven är gjord 1963 av Barbro Nilssons ateljéer efter X:ts målning, vilken han förfärdigade 1943 då han gjorde vapenfri beredskapstjänst på Gotland. I en studie, Visby visuellt (här finns en pdf), vid Linköpings Universitet 2009 säger Carina Johansson att Jan Brunius, tidigare chef på Konstmuseet i Visby, tolkat bilden som "en metafor för den svenska neutraliteten under andra världskriget, då Sverige kunde hålla sig utanför, medan andra folk tvingades ut på slagfälten. Likt Visbybornas 'svek', då de gotländska bönderna satte livet till, kunde svenskarna inta betraktarens 'oföretagsamma, roll." Det är emellertid inte alldeles lätt att hålla med Brunius eftersom svenskarna inte heller gjorde särskild mycket för att hjälpa gutarna mot Atterdag, ty det sägs ju ofta i litteraturen att Gotland "tillhörde" Sverige, och då kan man väl tycka att det är lite klent att bara skicka ett brev till borgarna om att dansken var på ingående, se 1361, varför man också kan säga att "svenskarna" stod mer armarna i kors 1361 och såg på när en av deras landsändar massakrerades. Men det skall tilläggas att jag inte själv har läst vad Brunius skriver utan endast via Carina Johanssons studie (där förresten en text från Guteinfo om Fiskargränd omnämns helt kort på sid 208), varför jag egentligen inte kan ta ställning till vad Brunius säger. Målningen är nog tänkt som en metafor för att svenskarna stod med armarna i kors under andra världskriget, och att kriget 1361 är en slags påminnelse om att det bör man inte göra. Men kanhända skall man dra ut det hela lite, ty gobelängen kan ju tjäna som symbol för att vi inte skall låta satans mördare hålla på någonstans, och då är det ju bara att knäppa på tv:n för att kunna konstatera att både du och jag sitter med armarna i kors. Det är en ryslig gobeläng! Det finns mycket man kan fråga om varför borgarna stod på muren och såg på. Hade de något val? Fanns det en överenskommelse med Atterdag? Fanns det en överenskommelse med gutarna? Kanske var det gutarna som hade sagt till borgarna att de inte skulle öppna portarna, t ex för att skydda sitt eget gods och för att Atterdag inte skulle kunna få fäste bakom muren eftersom gutarna då aldrig någonsin skulle kunna vinna kriget. Jag antar på något ställe att det hade gjort varken från eller till om de krigare som fanns i Visby - fanns det förresten sådana i Visby utöver de som vaktade på ringmuren? - hade tagit sig ut för att hjälpa till att vinna över Valdemar Atterdag. Och inte heller tror jag att Visby har varit så fristående från Gutnaltinget som litteraturen gör gällande. Det finns emellertid inte någonting från medeltida källor som säger annat än att borgarna hade stängt sig inne och därmed lät den gutniska armén ta hela smällen. Det är en intressant målning och man kan utifrån den spekulera i evighet, några säkra svar lär vi inte få, om vi inte godtar det uppenbara, se 1362. Vi skall också på denna sida passa på att tacka den danske författaren Martin Petersen, se martinmarius.dk, eftersom han uppmärksammade mig på gobelängen, och därtill vet jag att han 2014 kommer med en bok om 1361 med perspektiv hämtat bl a från gobelängen. Den skall bli spännande att läsa. - Tack Martin! /text och foto Bernt Enderborg |
|