Tänkaren i Norrlanda

Alldeles som i Martebo och Lye sitter det en tänkare på kyrkan i Norrlanda och ser ut att grunna över saker och ting. Den anonymmästare som skapat skulpturen kallas Egypticus, se Stenmästarna, och det i den första hälften av 1300-talet.

Ovidkommande tankar
Eftersom samtliga kyrkportaler som dessa "tänkare" kommer ifrån visar Jesu barndomshistoria, dvs bebådelsen, de tre vise männen, födelsen, barnamorden osv. så har jag antagit att det är Josef, Jesus' farsa, som sitter där och drömmer uppenbarelser, dvs att han skulle ta på sig faderskapet, se Stackars Josef, och därtill fly till Egypti land emedan Herodes tänkte mörda ungar, se Barnamorden, det aset.

Men jag tycker inte att det ser ut som att Josef sover på skulpturerna utan att han sitter och tänker, jfr skulpturen av Auguste Rodin: tänkaren. Och för skoj skull har jag lagt till lite annorlunda tankar på våra sidor om "tänkarna", dvs skulpturerna i Martebo och Lye, se ovan. På Martebos sida säger jag att Big bang inte svarar på någonting alls och på Lyes sida påstår jag att inte någon faktiskt vill veta, kunna bevisa, att Gud finns.

På denna sida skall jag påstå att jorden visst ligger i centrum och att jag håller med Shakespeare. Säkert har du läst att Kopernikus på 1500-talet inte ens vågade lägga fram sina teorier om att jorden inte alls var i centrum av vårt planetsystem. Den medeltida geocentriska modellen, som Kopernikus motbevisade, menade att jorden låg i centrum av allting och att detta på något sätt innebar att mänskligheten var det viktigaste för Gud. Om Kopernikus motbevisade detta så var ju inte vi viktigast, och av någon anledning sägs detta ibland vara ett "hårt slag" för kristendomen.

Nuförtin är vi emellertid så långt komna med stjärnkikande att experter inom detta område hävdar att rymden är oändlig. Åt vilket håll vi än kikar på natthimlen så ser vi oändligheten. Stämmer detta så är det i så fall lika långt åt alla håll, varvid jorden nödvändigt ligger i centrum av allting. Eller hur? Och skalar vi ner det till den människa som betraktar oändligheten åt alla håll och kanter så är förstås denne i centrum, dvs du.

Just du är alltså i centrum av Universum, och därtill om vi tänker evolution så är du det bästa som Universum har åstadkommit. Och det är nog därför som Shakespeare nämner just dig, se Vi släpper dig icke!

Ps. Somliga tror att skulpturer bara är till för att se på. Har du hört på maken? Ds.

/text och foto Bernt Enderborg