Nyhamns fiskeläge

Fiskeläget i Nyhamn heter väl inte så för skoj skull. Bodarna känns inte uråldriga som de t ex vid Holmhällar, det är rent av bara två bodar som är äldre än 1930-talet, men låt dig inte luras. Det finns uppgifter som styrker att det fiskades vid Nyhamn på 1600-talet (i en gårdsbeskrivning från Skomakre 1669).

Jag vet inte om de har dragit in ström till fiskeläget, kanske, men däremot vet jag att de som nyttjar bodarna året runt har motsatt sig detta. De säger alltså nej till sådant även om en och annan stockholmare härav "blir vilsen".

Fiskeläget används i dag för fritidsfiske. Gistgardarna står beredda att torka näten.

Gistgard'n är de ställningar som används för att torka näten efter fiske så att gubbarna kan sitta på ljugarbänken i samspråk och laga dem.

Oceangångare kommer inte in i hamnen, men för den som tycker att hamnbassängen är liten kan vi rekommendera en spade och försök att åstadkomma en sådan själv.

Under århundradens gång blir det saker och ting också av relativt små ingrepp. Nu är det väl inte alldeles säkert att bassängen vid Nyhamn är tillkommen på detta sätt, det kan gott vara en maskin som har skyfflat runt på strandkanten, men man kan åka och titta på länningarna (där man drog upp båtarna) vid t ex Tomtbod på andra sidan Gotland om man tror att det är omöjligt.

Söderifrån ser vi båtar uppdragna på strandkanten. Så kan de inte ligga om det blåser upp. Sveriges första regelrätta lagbok, Gutalagen, innehåller i stycke 36 några paragrafer om vård av skepp:

"§ 2. Hittar någon en myndricka utan vård ute på stranden, då skall den som hittar hava den som sin egendom, om den andre ej är så nära, att han hör hans rop, om han har ropat tre gånger.

§ 3. Båt är icke utan vårdnad; äge den den som vill. Om någon tager en annans båt på landningsplats och far med den, då bötar han så som om han hade ridit en annans häst."

Gutalagen är inte tillämplig längre varför böterna förmodligen har stigit kraftigt. Det skall väl sägas att paragraferna ovan handlar om olika sorters båtar. En myndricka är nog en liten flatbottnad båt, flateske, som egentligen inte skall vara vid havet.

Det finns ganska många granitblock av tämlig storlek som ligger liksom kringslängda på Gotland. Fordom var det där en gåta ty Gotlands berggrund innehåller inte granit. Kalkstenshawaii säger ju en del lustigkurrar, något som dock från geologisk utgångspunkt är alldeles riktigt.

De stora stenarna kan inte gärna ha flutit iland ehuru det ser ut så i somliga fall. På sätt och vis kanske man kan säga så i alla fall, för det är inlandsisen/isarna som har släpat hit dessa bumlingar.

Om någon undrar hur man vet att det just är ett granitblock påminner vi om att ordet granit kommer från latinets granula som betyder kornig eller något åt det hållet. En finsk professor vid namn Ragnar Granit fick förresten Nobelpriset 1967 tillsammans med ett par amerikaner för ögats näthinnemekanismer vid färgseende. Och det kan ju vara kul att veta eftersom granit förekommer i olika färger. I Sverige, som mestadels består av granit och gnejs, sägs den rödlätta Bohusgraniten vara mest använd.

Det skall tilläggas att kusten norr om fiskeläget är skön natur. Gott om fossil.

Och här finns Lummelunda vandrarhem.

/text Bernt Enderborg, foto Björn Pettersson