Lär våra gäster gutamål

Gutamål som av någon anledning inte serveras på restaurang är som bekant gutarnas oefterhärmliga dialekt. Somliga tycker det låter förskräckligt, andra obegripligt medan rätt många tycks tycka att det låter behagligt.

Jag läste på Radio Gotlands hemsida att också Persbrandt har låtit förskaffa sig ett sommarhus på Gotland. Det är bra! Välkommen Persbrandt!

En fråga som emellanåt dyker upp inom turistnäringen är det här med ambassadörer, dvs i detta sammanhang folk som både i tid och otid framhåller nåt som trevligt, bra, omtyckt och jädrans lämpligt, som t ex att besöka Gotland. Men vi kan ju inte ha ambassadörer som springer omkring och tjatar om Gotland, men varför inte göra som svenskarna - vi tvångsmatar folk med vårt språk.

Men inte så att vi tvingar dem att går en kurs i gutamål för att lära sig rappakalja om diftonger, sånt kan folk redan, utan vi smyger in det i dom. Om t ex Persbrandt står och bökar i sin trädgård och vill flytta en stenbumling som inte ingår i hans planer, så lär vi honom att det inte heter sten utan stain. Och sen får grannen nämna den där stain'n i alla sina samtal med honom, t ex " Hur gick det med den där stain'n?" Persbrandt kommer förstås att tröttna på att vi funderar på den där stain'n varenda gång vi möter honom varför det är fara att han småningom t ex säger "jora, stenen mår bra". Då säger vi bara: va? Och tre sekunder senare - jaha, du menar stain'n. Ett tu tre står Persbrandt på någon stor scen eller i TV och säger stain när han borde ha sagt sten.

Och så där håller vi på. När vi har bjudit någon kändis på kaffe så säger han eller hon efter det hela väluppfostrat förstås "Tack för kaffet". Då säger vi: Va? Och tre sekunder senare: "jaha, du menar kaffige". Ett tu tre står kändisarna i salongerna och tackar för kaffige hos folk som säger: Va? "Ja, förstår du, säger kändisen, kaffige betyder kaffet på Gotland.

Här är några ord som kan vara bra att lära folk: stain, daim (låter som godiset Dajm, betyder dem), astuen (grannen), källing (kärestan), böin (byn = Visby), pa seidu (på sida = flytta dig, akta dig). Sistnämnda kunde rent av vara nyttigt att lära våra besökare...

---
Det är herr Rogefeldt på bilden ovan då jag inget kort av herr Persbrandt äger. Om han skickar ett kan jag förresten hjälpa till med den där stain'n.

/text och foto Bernt Enderborg