Fardhem utflyktsguideA B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö |
||||
FardhemAlla vägbeskrivning till alla utflyktsmål utgår från kyrkan.Från hamnen / flygplatsen FöretagFöretag i FardhemSockenlänkarGotlands största portalFardhem socken Fornfynd Fardhem Kyrkans kontaktuppgifter AktiviteterAktiviteter kartaAktiviteter databas Dagens evenemang Bra att vetaApotekBankomat Bibliotek Gymnastikhallar Köpcentra Lasarett Polis Rastplatser Samhälle Skola Systembolag Vårdcentraler NyheterRadio GotlandAftonbladet Dagens Nyheter Expressen Svenska Dagbladet Fler guiderAlla andra socknarFöretagsguider Gamla systemet |
22. Om kvinna skändasBilden ovan kommer från Hejde kyrka och hör till en långt senare tid än lagstiftingen.
Förutom brott som misshandel, missfirmelse och dylikt, innehåller Gutalagen bestämmelser om våldtäkt (lagens text visas med fet stil): Af quinna scamVerþr cuna schiemd i scogi, oc til symnjs noyd, eþa annan staþ, þa laiþi mann miþ opi, en han ai vil scam þula, oc fari þengat eptir sum hann far firir.Om en kvinna blir våldtagen i skogen, eller tvingad till samlag, eller på annan plats, så följe mannen med rop, om hon inte vill tåla skammen, och fara efter dit han far. Översättningen ovan (från serien landskapslagar) har "våldtagen i skogen" medan det i lagtexten står "skämd i skogen". Olika former av sexuellt utnyttjande innefattas rimligen i bestämmelsen. Gutalagen fortsätter: þa en nequar hoyrir op hennar, þa ma þan biera hennj ful schiel oc all so sum hann viþr vari oc augum a sagi. Om någon hör hennes rop, då kan denne bära fullt vittnesbörd för henne, som om han själv med ögonen såg det. Det står i lagtexten "sum hann viþr vari", dvs som om han själv var där och med ögonen såg det men det tycks ha fallit bort i översättningen. þa en engin hoyrir op hennar, þa schirscuti han sic þegar vm fyrsta dygr þar sum han til byar cumbr oc segi namn manz, þaira njautr han oc schiela at en þaun duga vilia. Om ingen hör hennes rop, då kungöre hon det för vittnen genast under första dygnet, där hon kommer till en gård, och säga mannens namn. Deras vittnesbörd åtnjuter hon ock, om de vilja duga. þa en han lengr suelir oc kerir ai þa ir þigia best, ifir þan far þa witorþ sum vers Om hon dröjer längre och ej kärar, då är det bäst att tiga därmed. Den får då vitsord, som värjer sig. Under rubriken straffen nedan sägs i lagstiftningen att om hon inte känner våldtäktsmannen eller det har gått längre tid än ett dygn från gärningen, men sen träffar på honom, då kan han värja sig med att tolv män går i god för honom, annars hade han alltså att bevisa att han inte våldtagit henne. Blir kvinnan havande genom våldtäkten, så kan hon i sin tur med att tolv man går i god för henne så att säga kasta tillbaka bevisbördan, vilket betyder att mannen blir fälld trots att tolv man gick i god för honom. BrottetOvanstående är grundbestämmelserna för själva brottet. Någon försök att definiera våldtäkt finns inte utan Gutalagen nöjer sig med att säga att om någon blir "skämd", men vad detta exakt betyder är inte gott att veta. Jämför man dock med de stränga reglerna om ofredande så är det antagligt att det inte krävdes särskilt mycket för att det skulle vara ett brott enligt bestämmelsen. Det finns i vart fall ingen anledning anta att det krävdes fullbordat samlag.BevisproblemetDet största rättsliga problemet för en kvinna som har blivit våldtagen är att bevisa brottet, och på så sätt få åtminstone rättslig upprättelse. Det där kan vi läsa om i tidningen nästan dagligen, där ord står mot ord, för enligt svensk rätt är det kvinnan (åklagaren) som måste bevisa att en våldtäkt har skett. Det är en urgammal princip i den modärna straffrätten, att den som påstår brott också har att bevisa detta.Gutalagen gör tvärtom. Om kvinnan följer mannen med rop och någon hör det, så är den som hörde ropen lika starkt vittne som om han eller hon själv var där och såg det hela. Och inte nog med det, om ingen hör hennes rop så räcker det med att hon talar om det för någon, om hon vet vem våldtäktsmannen är, under det första dygnet efter att hon har blivit våldtagen. Då kan också de bära fullt vittnesbörd för henne, såframt de är vittnesgilla, alltså som om de själva var där och såg våldtäkten. Det kallas omvänd bevisbörda, dvs att mannen måste bevisa att han inte våldtagit kvinnan som inom ett dygn påstår att han har gjort detta. Straffenþa en mandr verþr at slicu sandr oc fylgia schiel cunu, þa bytir hann gutniscri cunu XII marcr silfs. en ogutnjscri cunu fem marcr silfs oc ofrelsi VI oyra penninga. Uerþr firi laggipt cuna gutnisc eþa ogunjsc, þa hafr hann firi gart lifi sinu, eþa loysi sic miþ so miclu vereldi sum cuna ir dyr.Om en man blir funnen skyldig till sådant och finns vittnesbörd för kvinnan, då skall han böta till gotländsk kvinna tolv marker silver, men till icke gutnisk kvinna fem marker silver och till ofri kvinna sex örar penningar. Sker sådant med laggift kvinna, gotländsk eller icke gotländsk, då har han förverkat sitt liv, eller han löse sig med så stor mansbot, som kvinnan gäller. þa en cuna kennjr ai mann oc schirscutar þau sic vm fyrsta dygr siþan hann til byar cumbr oc latz siþan hafa kient mann siþan lengra ir fran gangit, þa vers hann miþ XII manna aiþi. þa en han ier hauandi oc biers a þaim tima sum han scam sina scirscutaþj þa aigi han vitorþ miþ tolf manna aiþi oc vitnum þaim sum han sic schirscutaþi firir. Om kvinnan ej känner mannen och kungör dock för vittnen under första dygnet, sedan hon kommer till en gård, och säger sig sedan hava känt mannen, då längre tid är förliden, då värjer han sig med tolv mäns ed, om hon ej är havande. Om hon är havande och det sker på den tid, sen hon för vittnen kungjorde sin skam, då äge hon vitsord med tolv mäns ed och de vittnen, som hon kungjorde det för. þa en þrel manz gierir slict viþr gutnisca cunu þa vindir ai drotin miþ vereldi vert hann vtan þi at ains at han heldr vili hafa vereldi þan lif hans. Om någons träl gör sådan med gotländsk kvinna, då kan husbonden ej värja honom med mansbot, utom i det fall att hon hellre vill hava mansbot än hans liv. SlutsatserMedeltidskvinnorna hade ett långt bättre skydd av lagstiftningen mot våldtäkter än dagens kvinnor. Och skall man diskutera kvinnosyn, trovärdighet och sånt, så är det lätt att konstatera att kvinnan hade en bra mycket bättre ställning i detta avseende under medeltiden, åtminstone enligt Gutalagen.Det mesta du har hört om kvinnans ställning under medeltiden, sexuellt förtryck och liknande, är rent struntprat. Eller kan du hitta någonstans ovan att bestämmelserna inte gäller då en gift man våldtar sin hustru, står det något om att detta inte gäller trälinnor, eller att trälinnans ägare kunde göra detta ostraffat? Tror du att husbonden kunde sätta på pigorna lite som han ville? - Glöm det! Det skulle faktiskt kunna sägas att ett nej var ett nej under medeltiden, även om Jennie Söderberg lyckats missförstå Gutalagen, se Gutalagens kvinnosyn, där vi också längst ner på sidan talar om vem det var som fick böterna. /text och foto Bernt Enderborg |
|
||
131 197 846 sen 9/2-2010 | Copyright © 2024 Buffert 4, tel 0498-27 88 50 |