Järnålderns organisation och försvar

Järnåldern är sisådär 1.500 år lång - 500 f.Kr. till vikingatidens slut. Intressanta lämningar finns från hela tidsperioden men här ska vi genom en exempelsocken kika på försvar och organisation så att du får ett hum om vad du egentligen ser.

De fem fornborgar sidan handlar om är troligen från århundradena efter Kristi födelse, en är nog äldre, och var i drift fram till vikingatidens slut när Gotland som helhet organiserades.

Vänge socken

Vänge socken ligger tämligen mitt på ön (gul prick), som för väldigt länge sen byggdes upp vid ekvatorn kring två stora korallrev - de löper i nutid från sydväst till nordöst tvärs över hela ön och är väl naturliga gränser för tredingarna (se fjärde bilden på geologisidan). Vänge ligger ungefär mitt på det södra revet, norra och västra delen av socknen är en uråldrig sjö, en skål i revet. Det är omkring två mil till Gotlands kust såväl i väst som i öst, ungefär mittemellan Västergarn och Östergarn.

På 1600-talet skrev Strelow att det var just jämt här som de första bopålarna slogs ner på Gotland (det är nog inte sant men roligt i alla fall). I stora penseldrag består socknen i nutid i öst och söder av skogsmark, resten är jorbruksmark.

Den konsthistoriskt intressanta kyrkan (Bysantios) står mitt i socknen, en km nordväst om fornborg 1 på bilden nedan.

Ovan visas Vänges gränser, ca åtta km från väst till öst och sju km från norr till söder. Namnen utanför gränserna är angränsande socknar, sifforna är fornborgarna.


Kastellet, Tuna i Viklau, nr 3 på kartan. Ser du byggnaden strax innanför vallarna?

Fornborgarna

De fornborgar som visas med en cirkel, inte skalenlig, är alla runda s.k. flatmarksborgar. Det finns emellertid fler fornborgar kring Vänges gränser, t ex nordoståt i Sjonhem socken, nordvästut i Viklau och söderut i Buttle.

En kort beskrivning av fornborgarna på kartan:

1) Arängsbacke kallas fornborgen mitt i Vänge, 65-70 meter i diameter med vall av jord och sten. Vallen är 4-6 meter bred och upp till nästan en meter hög. Det har runnit en å på alla sidor av borgen, kanske kommer sig borgens namn av detta.

2) Vänge slott, bortodlad till stora delar, men har varit 60-70 meter i diameter, 95 meter lång vall, 3-4 meter bred och upp till halvmetern hög. Utanför vallen finns en ett par meter bred vallgrav, några decimeter djup, och inuti borgen finns lämningar av något som kan ha varit en byggnad.


3) Kastellet vid Tuna, en rund borg, 110-120 meter i diameter. Den har tre vallgravar som i nutid är ett par meter breda och halvannan meter djupa. Vallgravarna skiljs med jordvallar som är några meter breda och några decimeter höga. Asterix och Obelix skulle ha trivts här.

4) Guldrupe fornborg, några hundra meter väster om Guldrupe kyrka med sitt torn i originalutförande. Borgen är i det närmaste cirkelrund, 90-105 meter i diameter, med en 3-6 meter bred vall av jord och sten, upp till halvannan meter hög. Utanför vallen finns ett dike, som det kallas emedan det ligger några meter utanför vallen, 1-2 meter brett, upp till en meter djupt.

5) Det är väl inte säkert att nr 5 på kartan ovan är en fornborg men jag vet inte vad det kan vara annars. Det är en nästan cirkelrund stenmur, stensträngsystem säger arkeologer, 475 meter lång, 1-2 meter bred och i nutid några decimeter hög. Den har en bred öppning mot öster där det ligger ovanliga kämpgravar.



Kika på den här sidan så lär du dig lite mer om Ala kyrka.

Kyrkorna och lite avstånd

I dag ligger nästan jämt den medeltida kyrkan ungefär mitt i alla socknar, räknat utifrån medeltidens gårdar, som i flesta fall också är dagens gårdar och som oftast sträcker sina anor tillbaka till romersk järnålder, dvs från Frälsarn till några hundra år före Mohammed, frid vare med honom.

Det antas därför att platsen för sockenkyrkorna i långliga tider varit en samlingsplats för bygdens folk; de nutida sockenterritorierna var färdiga redan på bronsåldern. Och eftersom kyrkornas torn är försvarstorn, se medeltidens försvarsverk, och det bara är i Ala av dessa socknar som det har funnits en kastal, så kan du med egna ögon se när man bytte försvarsorganisation på Gotland; fornborgarna övergavs vanligen i mitten av 1000-talet sägs det.

Avståndet till sockenkyrkorna från några fornborgar.

2) Vänge slott ligger en km sydsydväst om Sjonhem kyrka, tre km norr om Vänge kyrka, tre km nordöst om Viklau kyrka.

3) Kastellet vid Tuna ligger två km väster om Viklau kyrka, tre km sydväst om Atlingbo kyrka, tre km sydöst om Väte kyrka och 3 km norr om Guldrupe kyrka - mycket mer mittemellan kan man inte komma.


5) Burgs slott, eller anläggningen i Buttle. Tre sockengränser möts inuti borgen: Ala, Buttle och Vänge. Det är fyra km till Ala kyrka, fyra km till Buttle kyrka och fem km till Vänge kyrka - mycket mer mittemellan kan man inte heller här komma.

Försvarsorganisationer - spekulationer

Vi ska spekulera lite om hur försvaret ordnats, måhända ända sen bronsåldern. Jag menar att fornborgarna hänger samma med hur pass organiserat Gotland var, dvs ända från bygemenskapen till hela ön. Det blir översiktligt tre olika nivåer av organisation och därmed försvar: bygemenskapen, delar av Gotland och hela Gotland.

1) Första organisationsstadiet

Arängsbacke mitt i socknen är nog äldst av fornborgarna i detta exempel, ty det är inte bara några husgrunder utan där finns också ett bronsåldersröse och på en åkerlapp strax bredvid har man funnit skärvstenshögar, som nog också är bronsålderstida, dvs platsen har varit bebodd 3-4.000 år sisådär. Det är därför antagligt att fornborgen minst är från tiden av Kristi födelse, kanske äldre, och att den varit avsedd till försvar av socknens folk (den ligger ungefär en km söder om kyrkan, och det lilla samhället Bjärges var inte så utbyggt som nu, därtill fanns det två gårdar till i environgerna när det begav sig, Fångers och Mangsarve).

Arängsbacke fanns alltså troligen före de omkringliggande borgarna och var avsedd att försvara bygemenskapen.



2) Andra organisationsstadiet

Några hundra år efter Kristi födelse är det folkrörelser på gång; bilden ovan kommer från en bildsten från 400-talet. Och även om vi gutar har hela flottor från bronsåldern tycks det inte ha kommit folk utifrån för att plundra och härja särskilt mycket på den tiden. Annat tycks det ha blivit några hundra år efter Kristi födelse ty det är då de runda flatmarksborgarna dyker upp, dvs 2, 3, 4 och 5 på kartan ovan. Dessa borgar behöver inte nödvändigt ha varit koordinerade enligt någon organisation, slutsatsen är inte tvingande, men med tanke på att somliga av dem ligger vid sockengränserna och att avståndet till socknarnas centrum, kyrkorna, oftast är väldigt lika förefaller det åtminstone mig vara för många sammanträffanden för att det bara ska ha råkat hampa sig så.

Det tycks alltså som att då folk började röra sig mera i vår del av världen så fann gutarna gott att organisera sig i större enheter. Vi kan nämna att ca 80% av de romerska silverslantarna från den här tiden är funna på Gotland, man bedrev alltså internationell handel, och den fornborg i Viklau som kallas Kastellet och ligger vid Tuna, har ju både ett romersk namn (Kastal) och ligger på en plats med romersk namn (Tuna, från romerska Dunum). Det är förstås omtvistat om Tuna verkligen kommer från det romerska Dunum, som betyder fort, men det ligger verkligen ett fort där av romersk skapnad och därtill måhända resterna av ett forsvarstorn (kastal). Att gutarna kände till romarna och deras försvarsorganisation framgår alltså utan vidare av handeln men också av den romerska bronsmask och mycket annat som hittats på Gotland, vinsilar, glas och annat. Det syns mig därför troligt att såväl namnet Kastellet som Tuna faktiskt har romersk proveniens men, som sagt, det är omtvistat.


Kastalen i Fröjel ovanför den vikingatida hamnen

3) Tredje organisationsstadiet

Nu är vi tillbaka till kyrkorna, och kastalerna. Vi har redan nämnt Ala kyrka ovan men också kyrkor som i När, Bunge och Norrlanda är utan vidare försvarskyrkor, se också sidan om Dalhems kyrktorn, varför man nog kan anta att så gott som alla kyrkor har försvarstorn, se Medeltidens försvarsverk (så när stadsboarna skryter om sin ringmur med över 50 torn så är det "blaha blaha det" för att citera Hasse Alfredsson).

Så här alltså

De tidiga fornborgarna kom till för att socknen, eller byn, behövde försvara sig mot ohängda grannar, eller andra mindre rövarband, och därför byggde man sig en fornborg att försvara sig inifrån, eller så hivade man in värdefulla saker där, kvinnor och barn och sånt och bekrigade angriparna.

Några hundra år efter Kristus blev angriparna flera åt gången, kanske kommande från havet, och då organiserades försvaret i ett system av gemensamma fornborgar för att samla ett större manskap som tågade mot fienden. Det kan vara från den här tiden som sjättingarna kommer, dvs sjättedelar av Gotland (denna krigsorganisation blev sedan en del av hela Gotlands försvar, ännu 1361 är det tal om sjättingar då Valdemar Atterdag anföll Gotland.

Framåt vikingatiden kom emellertid angriparna med så stora härar, som Björn, att man behövde ännu mer folk som gemensamt marscherade mot fienden. Det är då man bygger kastaler och försvarstorn på kyrkorna, och skapar samlingsplatser så att de olika sjättingarna kunde slå sig samman, som t ex vid Ajmunds bro.

Slutord

Vi har tidigare kommit fram till likadana slutsatser, men då inte med en mängd små koordinerade flatmarksborgar utan en jättestor borg på en burg, dvs Tors borg, se Kastaler och organisation. Men det är trots detta bara spekulationer. Du får gärna mejla invändningar.

Om du vill besöka någon av dessa flatmarksborgar så rekommenderar vi Kastellet i Viklau. Den ligger mindre än 500 meter från vägkanten mellan Viklau och Väte. På görliga tider går det nog boskap och betar där: var försiktig! Arängsbacke är också lätt att hitta, men försöker du finna antingen Vänge eller Burgs slott så går du bara vilse. Guldrupe fornborg är också lätt att hitta, men där ser man inte lika bra.

/text och foto Bernt Enderborg