Eskelhem utflyktsguideA B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö |
||||
EskelhemAlla vägbeskrivning till alla utflyktsmål utgår från kyrkan.Från hamnen / flygplatsen FöretagFöretag i EskelhemSockenlänkarGotlands största portalEskelhem bygdegård Eskelhems Dansförening Fornfynd Eskelhem Kyrkans kontaktuppgifter AktiviteterAktiviteter kartaAktiviteter databas Dagens evenemang Bra att vetaApotekBankomat Bibliotek Gymnastikhallar Köpcentra Lasarett Polis Rastplatser Samhälle Skola Systembolag Vårdcentraler NyheterRadio GotlandAftonbladet Dagens Nyheter Expressen Svenska Dagbladet Fler guiderAlla andra socknarFöretagsguider Gamla systemet |
Gutniska stenkors på Isle of ManVi har förut sagt att gutarna under vikingatiden inte endast gjorde affärer österut och på detta sätt gjorde Gotland till världens skattrikaste ställe, se Detalj från ett vikingaskepp. Nu skall vi tala om något annat du förmodligen inte visste.
Har du varit runt lite på Gotland så har du alldeles säkert sett att det står ringkors här och var, som det ovan på bild, Jacobs minnessten i Guldrupe. Men visste du att det på ön Man, som ligger mittemellan England och Irland, är alla vikingatida stenkors gjorda av en gute. I Fornvännen skrev Elias Wessén en översikt av "Nordiska folkstammar och folknamn" (pdf), där det bl a diskuteras om folkstammarna göter och gutar. Wessén skriver: "Att mansnamnet Gautr betyder 'en man från Gautland, en göt' är givetvis självklart. Men kan det också betyda 'en man från Gotland, en gute'? Eller en got?" Riktigt varför Gautr självklart skulle betyda "en göt" är svårt att begripa. Wessén fortsätter: "Gotlänningarnas handel har redan under vikingatiden sträckt sig långt västerut. Prof. Alexander Bugge har särskilt framhållit likheterna mellan de gotländska bildstenarna och runkorsen på ön Man. »Allene på Gotland findes der noget tilsvarende.» Runristaren, som har utfört åtminstone de äldsta och de flesta av runkorsen på Man heter Gautr Björnsson. På ett av dem har han efter minnesorden gjort ett tillägg: »Gautr gjorde detta (kors) och alla på Man.» »Til Man er vel Gaut eller hans Slaegt kommet i Folge med Maend fra Gotland, hvor der alt for hans Tid fandtes Stene prydede med Billeder af AEsers og Sagnheltes Liv. Er dette den rette Tydning af Gauts Navn, kan vi förstå, at han var den förste, som på Man reiste Kors i irsk Smag, prydede med Billeder fra nordiske Gude- og Heltesagn og forsynede med Indskrifter i den fra Ost-Sverige stammende Kortkvisttype af Runeraekken. Vi kan da også lettere förstå, at Motiver på de manske og suderoiske Billdstene synes at stamme fra Gotland." Det sägs också i Fornvännen att: "I engelska tullrullor från medeltiden förekommer Gaut enligt vad Bugge uppger, som beteckning för gotlänning, gotlandsfarare och skepp som seglar på Gotland. »Sproglig skulde det vel naermest betegne 'fra Götaland, götisk', men herom kan der af saglige grunde neppe vaere tale . . . Gaut som mandsnavn betegner da, at vedkommende har drevet handel på Gotland, og som skibsnavn, at skibet har gået i stadig fart på Gotland.» Och på ett annat ställe framhåller Bugge: »Der må også på en endnu uopklaret Made vaere Förbindelse mellem Folkenavene Gauter og Goter. Skibe, som fra Gotland (Gutarnes Land) omkr. 1300 seilede til Norge og England, kaldes nemlig Gaut (ikke Gut). De Band, som bandt Nordboer og Ostgermaner sammen, var således endnu ikke brudt.» Här kan du kika på Gaut's Cross, som alltså en gute förfärdigat nån gång på 900-talet (klicka på bilderna för förstoring). Det är lätt att känna igen runorna (översatta) och det skall väl också uppmärksammas att Gaut som uppenbarligen var kristen redan på 900-talet har gjort inte bara detta kors utan alla kors på Isle of Man. /text och foto Bernt Enderborg |
|
||
130 739 447 sen 9/2-2010 | Copyright © 2024 Buffert 4, tel 0498-27 88 50 |