Eskelhem utflyktsguide


A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

Eskelhem

Alla vägbeskrivning till alla utflyktsmål utgår från kyrkan.

Från hamnen / flygplatsen

Företag

Företag i Eskelhem

Sockenlänkar

Gotlands största portal
Eskelhem bygdegård
Eskelhems Dansförening
Fornfynd Eskelhem
Kyrkans kontaktuppgifter

Aktiviteter

Aktiviteter karta
Aktiviteter databas
Dagens evenemang

Bra att veta

Apotek
Bankomat
Bibliotek
Gymnastikhallar
Köpcentra
Lasarett
Polis
Rastplatser
Samhälle
Skola
Systembolag
Vårdcentraler

Nyheter

Radio Gotland
Aftonbladet
Dagens Nyheter
Expressen
Svenska Dagbladet


Fler guider

Alla andra socknar
Företagsguider
Gamla systemet


Vi jobbar ännu med denna text...

När kristendomen kom till Gotland vet vi inte, och inte heller när den första kyrkan byggdes. Men vi borde rimligen kunna ge ett svar på när hela Gotland var kristnat eller, för att uttrycka det mera korrekt, när blev kristendomen Gotlands officiella statsreligion.

Även Gotlands kristnande berörs i Gutasagan, som säger att Gotland var kristnat i sin helhet redan före år 1029 eller 1030.

Läsövning från Gutasagan:
"þaut gutar hainir waru. þau silgdu þair miþ caupmanna scap innan all land baþi cristin oc haiþin. þa saghu caupmenn cristna siþi j cristnum landum þa litu sumir sic þar cristna Oc fyrþu til gutlanz prestj..."

I ovanstående stycke av Gutasagan står mycket som har vållat den svenska forskningen huvudbry, ty där sägs att gutarna under sin hedna tid seglade med köpmannaskap till såväl kristna som hedniska länder varvid somliga lät kristna sig och förde med sig präster hem. Gutasagan påstår alltså att somliga gutar blev kristna utomlands och drog med sig präster hem, vilket inte alls stämmer med det som enligt Yrwing i Gotlands Medeltid är vedertaget av den svenska forskningen, dvs att Olof den Helige med våld kristnade Gotland år 1029 eller 1030.

Gutasagan berättar sen om att några stormän lät kristna sig och byggde den första kyrkan på Gotland, varefter flera kyrkor började uppföras.

Läsövning:
”Siþan gutar sagu crisna manna siþi þa lydu þair guz buþi oc leþra manna kennu tocu þa almennilica wiþr cristindomj miþ sielfs wilia sinum vtan þuang so et engin þuang þaim til cristnur”

Ovanstående stycke säger att efter gutarna hade sett kristna män så lydde de Guds bud och tog allmänt och frivilligt (miþ sielfs wilia) kristendomen, att ingen tvingade dem till detta. Det där är ännu värre, eftersom det förutsätter att det långt före något liknande i Sverige fanns ett forum på Gotland som kunde anta kristendomen allmänt, och dessutom påstås att gutarna hade blivit kristna frivilligt. Rysansvärt.

Den svenska forskningen har i stället bitit sig fast i följande stycke av Gutasagan, som av någon anledning till skillnad från ovanstående betraktas som sann:

”Eptir þet siþan quam helgi olauir kunungr flyandi af nerweigi miþ schipum oc legþis j hamn. þa sum callar acrgarn þar la helgi olaujr lengi. þa for ormica af hainaim oc flairj rikir menn till hanns miþ giefum sium þann ormica gaf hanum tolf weþru miþ andrum clenatum þa gar helghi olauir kunungr hanum atr agin tua bulla oc aina braiþyxi. þa tok ormica wiþr cristindomj eptir helga olafs kennjdomi Oc gierþi sir byna hus j sama steþ sum nu standr acrgarna kirchia þeþan for helghi olauir til ierzlafs j hulmgarþj”

Efter det att gutarna var kristna och man hade börjat bygga kyrkor runt om på ön, säger Gutasagan att Olof den helige kom flyende från Norge. Han kom med flera skepp och lade till länge i den hamn som kallas acrgarn (S:t Olofsholm). Just det där att Olof låg där länge betyder enligt den svenska forskningen att han nog med våld kristnade Gotland och att Gutasagans författare nog har velat dölja detta faktum med att trankilt säga att ”þar la helgi olaujr lengi”.

Stycket säger emellertid att Ormica från Hejnum och flera rika män utbytte vängåvor med Olof den Helige samt att Ormica antog kristendomen efter Olofs lära, varefter Ormica lät bygga ett bönehus på S:t Olofsholm (det brukar sägas att det var Olof den Helige som byggde det där böneshuset, men det går i vart fall inte att utläsa från Gutasagan). Därefter for Olof den helige till sin frände Jaroslav i Holmgård (Novgorod).

/text och foto Bernt Enderborg

Utflykt

Badplatser
Fiskelägen
Fornborgar
Gravfält
Hamnar
Insjöar
Kyrkor
Kämpgravar
Medeltida hus
Museer
Naturres.
Platser
Raukfält
Stenrösen
Skeppssättn.
Ängar
Öar

Ställen

Eskelhem
Fårö
Visby

Annat

Artiklar
Artister
Bildstenar
Fauna
Flora
Geologi
Historia
Maträtter
Mytologi
Målningar
Runor
Sagor
Skulptur
Slipskåror
Årtalshistoria


Sök med ett ord

Visby placera märke

Väg högerklick
Sök gata i Visby


Gotlandsguiden

Behöver du en guide till bussen eller gruppen?

- Kontakta Annika Lindh.

Gotland på mobilen

Nu kan du nå alla utflyktsmål också på en sida som anpassats till mobilsurf, se

www.guteinfo.com/mobil/

Vi utvecklar och förbättrar denna sida oavbrutet.
130 740 044 sen 9/2-2010 | Copyright © 2024 Buffert 4, tel 0498-27 88 50