Eskelhem utflyktsguide


A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

Eskelhem

Alla vägbeskrivning till alla utflyktsmål utgår från kyrkan.

Från hamnen / flygplatsen

Företag

Företag i Eskelhem

Sockenlänkar

Gotlands största portal
Eskelhem bygdegård
Eskelhems Dansförening
Fornfynd Eskelhem
Kyrkans kontaktuppgifter

Aktiviteter

Aktiviteter karta
Aktiviteter databas
Dagens evenemang

Bra att veta

Apotek
Bankomat
Bibliotek
Gymnastikhallar
Köpcentra
Lasarett
Polis
Rastplatser
Samhälle
Skola
Systembolag
Vårdcentraler

Nyheter

Radio Gotland
Aftonbladet
Dagens Nyheter
Expressen
Svenska Dagbladet


Fler guider

Alla andra socknar
Företagsguider
Gamla systemet


Johnny Roosval säger på s 219 i Sveriges kyrkor, Konsthistoriskt inventarium, Halla ting, norra delen, Stockholm 1953, varifrån citaten på denna sida kommer, att:

"Ganthem förefaller vid första blicken som byggd under en kort och stilistiskt tämligen homogen byggnadstid. Överkonturen stiger trappstegsvis, från den låga, kullriga absiden till den spetsigt höga spiran. Dessa trappsteg äro även avsatser i tiden..."

Kyrkan är ståtligt, största höjd i förhållande till längd, taken på kor och långhus ovanligt branta, och hon förefaller byggd i ett svep men så är det alltså inte alls. Roosval säger att koret tillkom 1180, långhuset troligen 1210, se Strelow, och att tornet påbörjades samtidigt men uppnådde sin unggotiska höjd på 1230-talet.

Ganthem kyrka, sockellist

Eftersom kyrkan inte står barfota ser du tidens trappsteg på sockellisten. Den högra pilen pekar på korets list, 1100-tal, och den vänstra på långhusets 1200-tal; tornet har likadan som långhuset emedan grunden är samma - rundstav med skråkant kallas sånt.

Passionsfrisen i Ganthem kyrka

Passionsfris, Ganthem kyrka

Passionsfrisen från 1400-talet har aldrig varit överkalkad, och det du ser är originalfärger, mestadels smaragdgrönt och manganbrunt. Bilden ovan visar Judaskyssen och om du kikar efter så ser du ett öra i högerhanden på Jesus, det som den svärdförsedde Petrus högg av en vakt. Frisen är bl a tack vare färgerna en sevärdhet i hela Norden, och vill du se en sådan är Ganthem nog det bästa valet.

Passionsfrisen i Ganthem kyrka

En bild till från frisen; Jesus gisslas heter det i finare kretsar när han fick stryk. Passionsmålningar tillkom för att påven nere i Rom vid den tiden bestämde att man skulle skildra Jesu lidande. Passionen finns avbildad i många gotländska kyrkor, omkring 50 ursprungligen, varför kommunikationerna fungerade som de skulle.

På bilden ser du förresten att Jesus hade delat skägg, alldeles som den kungliga dansken Sven, och så ser det också ut att vara på den bild vi har av honom i Follingbo, där han visas som han såg ut i verkligheten.

Målningar, Ganthem kyrka

Här är en annan målning man lägger märke till i Ganthem. Jesus som världsdomare med ett svärd och en fredslilja i munnen på den mandorlaformade målningen. Längst ner på målningen visas folk som reser sig ur kistorna inför den yttersta domen; Skärselden är något annat, se Lidfrid i Klinte, där italienaren Dante hälsar på.

- Förresten, tycker du att jorden ser platt ut? Se sidan om Världsalltet.

Själavägning i Ganthem kyrka

Det är bedrövligt att man framför målningen av kejsar Henriks själavägning har smällt upp en predikstol; man ser till och med att det verkligen är ett halster som Lasse lägger i fördelarnas vågskål, se Vänd på steken. Jag har inga kunskaper om just målningen i Ganthem men vad gäller själavägningar så har Gotland fantastiska sådana, se den i Vamlingbo.

För övrigt kan nämnas att det finns många ganska stora målningar i kyrkan av olika figurer, lite som Hejdeby kyrka.

Triumfkrucifixet, Ganthem kyrka

Krucifixet är från början av 1200-talet. Det var först gotiken som började spika i fötterna, en spik mellan fötterna är väl en sorts övergångsform kantänka.

Dopfunten i Ganthem kyrka

Dopfunten, skapad av Hegwaldr omkring år 1100, se Stenmästarna, är också den, om än lite sliten, en stor sevärdhet, mestadels scener från Jesu födelsehistoria.

Annat

Altartavlan en kopia från 1901 av ett medeltida retabel (några funderingar vad gäller en av bilderna på altartavlan). Predikstolen är från 1655.

Vikingatida kyrka - spekulationer - och tornet

Gotland är som bekant jordens tätaste ställe på vikingatida silverskatter, och eftersom skattnedläggandet fortsatte också en bit in på 1100-talet hör man alltmer att vikingatiden var längre på Gotland, dvs en bit in på 1100-talet.

Långhus och tornets lägsta del är från 1200-talets början, absid och kor är från slutet av 1100-talet, men dopfunten ovan är äldre än så, kring år 1100 säger Roosval, dvs vikingatida. Hegvald som gjorde funten var en viking, eller i vart fall hans farsa.

Absid, Ganthem kyrka

Kor och absid på bild. Vad hade man den ca 80 år äldre dopfunten till? Och var?

- Just det! Även om ingen har bevisat det än så är det väldigt troligt att det har stått en träkyrka på platsen tidigare. Det är i och för sig ingen märkvärdighet på Gotland, träkyrkor verkar det ha varit relativt gott om, men tänk nu på att den i så fall stod där på vikingatiden.

Tornet på Ganthem kyrka

Absid, Ganthem kyrka

Bilden visar vad du ser om du kommer västerifrån på landsvägen och har passerat de vackra gårdarna ner i dalen. Strålande, det ståtliga tornet sträcker sig mot skyn!

Kom först ihåg att tornet är i förhållande till kyrkans längd ovanligt högt, och om man kikar lite närmare på detta så tycker man sig se att det är påbyggt någon gång under tidens oroliga tramp. Och det verkar stämma ty Roosval säger, sid 226, att "Tornet föreställa vi oss vid detta tillfälle, invigningen 1210, endast påbörjat."

Han säger att tornets byggnadshistoria är ett problem och att det vore naturligt för första etappen att "ett byggnadsavbrott skett sedan klackvåningen fullbordats och att man då avslutat tornets stenmur med vågrätt krön".

Roosval har uträkningar av mått hit och dit för att han vill få tornet att passa in i ett matematiskt schema om hur kyrkorna byggdes, men det torde finnas en enklare lösning. Tidigare har vi nämnt att många kyrkors torn, kanske alla, i själva verket är försvarstorn, se Medeltidens försvarsverk, och vi har hitintills kikat närmare på två kyrkor, se Tornet på Dalhem kyrka och Daniel i lejongropen (där du kan läsa om vad som oroade i tiden, Ala kyrka ligger en långmil från Ganthems).

Två av kyrkorna inom fem km från Ganthems hade i mitten av 1200-talet tvärsäkert försvarstorn, Dalhems, se stycket ovan (man ser förresten Ganthem kyrka från Dalhem, och Dalhems från större delen av Ganthem) och Norrlanda kyrka vars torn är krenelerat (alldeles som Bunge kyrkas förresten men den ligger ju ett stycke iväg).

Det förefaller också vara så att fornborgarna inte längre används (användades) under medeltiden, vilket de gjorde under vikingatiden, och man kan därför gott undra om inte folk i Ganthem helt sonika byggde sig ett försvarstorn.

En liten grej till - kyrktäthet

Gotland är uppbyggd av två gigantiska rev som löper från sydväst till nordöst. Strax under det södra revets norra kant rinner Gothemsån, för alla som känner till den (tre km från kyrkan, ungefär där man kan promenera i Dalhem), och Ganthem kyrka står ovanpå detta rev, alldeles som kyrkorna i Sjonhem, Dalhem, Hörsne, Norrlanda - dessa kyrkor ligger alla ca fem km från Ganthems - och Halla kyrka, som det är tre km till (sex kyrkor inom en halv kvadratmil).

- Var det så det gick till? Sex försvarstorn inom detta lilla område...

/text och foto Bernt Enderborg

Utflykt

Badplatser
Fiskelägen
Fornborgar
Gravfält
Hamnar
Insjöar
Kyrkor
Kämpgravar
Medeltida hus
Museer
Naturres.
Platser
Raukfält
Stenrösen
Skeppssättn.
Ängar
Öar

Ställen

Eskelhem
Fårö
Visby

Annat

Artiklar
Artister
Bildstenar
Fauna
Flora
Geologi
Historia
Maträtter
Mytologi
Målningar
Runor
Sagor
Skulptur
Slipskåror
Årtalshistoria


Sök med ett ord

Visby placera märke

Väg högerklick
Sök gata i Visby


Gotlandsguiden

Behöver du en guide till bussen eller gruppen?

- Kontakta Annika Lindh.

Gotland på mobilen

Nu kan du nå alla utflyktsmål också på en sida som anpassats till mobilsurf, se

www.guteinfo.com/mobil/

Vi utvecklar och förbättrar denna sida oavbrutet.
130 743 028 sen 9/2-2010 | Copyright © 2024 Buffert 4, tel 0498-27 88 50