Eskelhem utflyktsguideA B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö |
||||
EskelhemAlla vägbeskrivning till alla utflyktsmål utgår från kyrkan.Från hamnen / flygplatsen FöretagFöretag i EskelhemSockenlänkarGotlands största portalEskelhem bygdegård Eskelhems Dansförening Fornfynd Eskelhem Kyrkans kontaktuppgifter AktiviteterAktiviteter kartaAktiviteter databas Dagens evenemang Bra att vetaApotekBankomat Bibliotek Gymnastikhallar Köpcentra Lasarett Polis Rastplatser Samhälle Skola Systembolag Vårdcentraler NyheterRadio GotlandAftonbladet Dagens Nyheter Expressen Svenska Dagbladet Fler guiderAlla andra socknarFöretagsguider Gamla systemet |
Fårö kyrkaUt- och ombyggnad till korsform 1858, då Fårö var en stor församling, förändrade kyrkans medeltida utseende; långhusmurar och torn till viss del medeltida.
Altartavlan är från anno 1740, lite mer om den nedan. Orgeln vart byggd för Väddö kyrka och köptes av församlingen 1875. Av särskilt intresse de båda så kallade kutatavlorna (säljägare på drivande isflak). Den större 1618 och den mindre 1767. Ombyggnaden 1858G. S. Hedlund säger i Sveriges kyrkor, s 5, att Fårö kyrka "innesluter medeltida material i torn och långhus, men är eljest huvudsakligen tillkommen 1858."1800-talet var ett dåligt århundrade sett från bevarandet av medeltida arkitektur. Hundratals kyrkor på fastlandet revs och byggdes om till vad som ibland kallas ladukyrkor - ett stort, rent och kalt rum som fylldes med religiösa utensilier. Gotland drabbades inte lika mycket av detta raseri utan man brukar härvid nämna två kyrkor som påverkades, nämligen Fårö och Eksta kyrkor. Fårö kyrka på 1600-talet, del av Kutatavlan Före ombyggnaden var den kanske en försvarskyrka, ty möjligen hade kyrkan två försvarstorn. Och då passar den ju lite bättre in i resonemanget om fortifikationer, se Medeltidens borgar. Hedlund säger emellertid, källa ovan i texten, att det är osäkert det där med två torn, ett i väst, som på många kyrkor, men också ett i öst, och tillägger att: "Det vore en för Gotland enastående typ - en kyrka med ett torn vid vardera gaveln, likt Ölands klövsadelkyrkor." Förmodligen kände Hedlund inte till att samma sak, ett torn i vardera ände, antas också Norrlanda kyrka ha haft. Och varje Visbyälskare vet att S:ta Maria i Visby har tre torn, ett i väst och två i öst, men domkyrkan i Visby såväl som ruiner därstädes är dock tysk arkitektur, inte gotländsk. Här är en bild rakt från väster. Kyrkan restaurerades 2001 så den lyser grant nejderna kring. Den har ovanlig planform men är väldigt vacker, ehuru inte så där dekorerad vid portarna och dylikt. Och hon är större än vad man först tror, rymlig. Dopfunten är från 1300-talet och processionskrucifixet från omkring 1400. Dopfunten är rätt sliten. Kikar man efter så ser man att den liksom i många andra kyrkor har utsmyckning på sidorna, men det är svårt att se vad. Experterna säger bara att den är av slipad kalksten och har en ovanlig form. Altartavlan har ett kulhål ty en ilsk fåröbo hade för avsikt att förpassa prästen till de sälla jaktmarkerna vid något tillfälle, men han sägs inte ha lyckats. Det igensatta hålet under lärjungens stol är nog inte original, se nedan under kuriosa, utan den altartavla som var i bruk vid händelsen är flyttad till Hallshuk kapell. Foto Ronnie Lundin Det här är altartavlan i Hallshuk kapell - Guteinfo har fått bilden av Ronnie Lundin och vi tackar så fint vi kan! Kulhålet lär synas på baksidan, mer om detta nedan under Kuriosa. Nedanför kyrkan åt norr till står två bevarade gravstenar lutade mot en liten byggnad. Den ena har en bård med medeltida runor och den andra har något konstigt märke inristad på sig, kanske något bomärke, gårdsmärke eller dylikt (ser ut som en vapensköld). Runorna säger (G 334 M): kuþ [: na]þ[i : lafran]z[ar : si]a[l ok : nikulas : hans : b]ro[þ]urs[unr : lit : mik :] kira : botu[lfr : sum : kirkiu : bygdi : h]an : kirþi : mik : gesus : kristus : naþi : alum [kristnum : sialum : sum : hiar : huilas : amen] Översatt står det att "Gud nåde Lafranzar själ och Nikulas, hans brorson lät göra mig. Botulfr som byggde kyrkan han gjorde mig. Jesus Kristus nåde alla kristna själar som här vilar. Amen." På bilden ovan kan du läsa "kirþi : mik : gesus : kristus" om du tar och kikar efter. Det finns få uppgifter om vem som har byggt alla kyrkor på Gotland under medeltiden. Forskarna laborerar med namn på olika verkstäder så att vanligt folk glömmer bort att det var helt vanliga förfäder som släpade och stretade samman såväl byggnader som inredning. Botulrf, som enligt ristningen byggde kyrkan, var säkert en fåröbo, vilken som helst. En bevarad gravsten i tornet som även den har runor säger (G 336 †M): [÷ guþ : firi:lati us : orar : sintir : su sedi : petar: mura:masþiri] Översatt står där märkligt nog: "Gud, förlåt oss våra synder - så sa Petar murarmästare". Visst undrar man vad Petar kan tänkas ha menat med detta? Men eftersom runraden inte kan läsas i sin helhet får du inte tänka illa om Petar. Han var alldeles säkert lika noggrann som alla andra murare. Det där med runor verkar förresten vara rätt vanligt i Gotlands nästan 100 medeltida kyrkor. Vill man se runor i en kyrka så är kanske en tur till Lye kyrka på södra Gotland att rekommendera, där har de klottrat överallt. Hakparenteserna i runtexten ovan betyder att runorna har kompletterats med läsningar från tidigare århundraden då det inte går att läsa dem fullständigt i dag. Kutatavlan som hänger i kyrkan med en glasvägg framför sig är beskådansvärd, ty den hugfäster minnet av en vådlig färd 1603, se mer om Kutatavlan. Historia - kyrkans tillkomsttidNils Lithberg säger i Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium, Rute setting, Stockholm 1935, s 3, att "skälen för kyrkans sena tillkomst" och har satts till 1324 därför att en visitationslista ("utgiven av Schröder-Weström 1848") antecknar detta årtal.Det är det senaste årtalet vi har för en gotländsk kyrka och "det enda efter år 1300". Nåja, Strelow, som möjligen hade tillgång till originalhandlingar som förlorades i en brand i Vall prästgård på 1600-talet, anger 1166 som kyrkans tillkomstår, se Kyrkornas ålder på Gotland. Lithberg säger att visitationslistan självklart är tillkommen senare än kyrkan, att Fårö hade Bunge kyrka som sin sockenkyrka till en början, se om "Brudens sko" nedan, och att möjligen var "Fårö från början endast en kapellförsamling", Lithberg, s 4, och att årtalet 1324 nog handlar om att Fårö fick en egen sockenpräst. Guteinfo påminner om S:t Oles kyrka vid Gamle hamn, att det på Norsholmen finns något som kallas gamla kyrkorgården, som har en ringformad mur, samt att det lär ha funnits ett kapell vid Lauterhorns hamn. Lite kuriosaMinnestavlan Vi har tidigare berättat om hur dåvarande kyrkvärd Herbert 'Kärren' Olsson förhindrade att de antikvariska myndigheterna flyttade ut en tavla från kyrkorummet, se Tavlan flyttas icke! Bruden sko Det kanske, jag är inte helt säker, förvaras en sko i Bunge kyrka från en drunknad brud. Lithberg, se källa ovan, berättar om "en i bygden gängse sägen" angående Fårö kyrkas sena tillkomst, 1300-talet, beror bl a på att Fåröborna som sockenkyrka hade Bunges dito på andra sidan sundet; de är ju alla sjöfarare och har säkert likt folk i Slitetrakten bräckt blod. Emellertid skulle ett bröllop stå, och när brudföljet var på väg över sundet skedde olyckan och alla drunknade. Fåröborna tyckte att nu kunde vara nog och byggde sig en egen kyrka. Christian Österdahl Sune Lundin berättar också en annorlunda sak på en Facebookgrupp som heter Fårö - gårdar, släkten, kultur och histora, och innehåller lite av varje om Fårö. Sune säger att längst fram i Fårö kyrka, till höger under altartavlan finns ett litet kors där det står Christian Österdahl. Detta beror på "att ynglingen Christian från Rute, var med på en bärgning av ett fartyg på Salvorev, där han drunknade den 26 juni 1857, och begravdes på Fårö kyrkogård den 22 juli. Han var den siste som begravdes norr om kyrkan innan byggraset togs igång med utvidgningen av kyrkan. I och med bygget kom hans grav och många andra gravar att hamna under kyrkgolvet. Eftersom han var den siste att begravas där så lät man hans kors få finnas inne i kyrkan." Vi har fått lov av Sune Lundin att publicera detta och tackar så fint vi kan: tack Sune! Altartavlan Ronnie Lundin, bror till Sune, säger att en annan sak som kan komplettera sidan är att det finns en "sann" historia om kulhålet i altartavlan. Altartavlan från 1601 finns i Hallshuks kapell. Men där finns inget kulhål heller så sägnen haltar lite. Men i slutet på 1960-talet renoverades Fårö kyrka av bl a Erik Ohlsson, Korumpu. Han fick höra berättelsen och ska då ha borrat ett hål i altartavlan, fått en gamma kula av Erik Hammarström och stoppat in den där. Om det finns något "kulhål" vet jag inte, men Erik var en klurig gubbe så det skulle inte förvåna mig om han kommit på en sån idé. Men Ronnie forskade dock vidare och meddelade: "Nu har jag pratat med prästen och vet var kulhålet som Erik Ohlsson borrade finns. Det sitter nere till höger under en lärjunges stol. Och hon sa också att det finns ett kulhål i altartavlan i Hallshuks kapell, men det ser man nästan bara från baksidan." Erik Ohlssons kulhål visas ovan, och vi har också ovan lagt in en bild av Ronnie på altartavlan i Hallshuks kapell, baksidan av tavlan visas dock inte. Vi tackar Ronnie så fint vi kan för bilden och denna historia: tack Ronnie! Och till sist ska sägas att Fårö församling har lite mer uppgifter om kyrkan. /text och foto Bernt Enderborg |
|
||
130 735 045 sen 9/2-2010 | Copyright © 2024 Buffert 4, tel 0498-27 88 50 |