Användandet av skyddade områden

Gotlands Länsstyrelse har genomfört en runda öppna diskussionsmöten för att sammanställa ett program för den framtida utvecklingen av natur- och kulturturismen på Gotland. De hade ett förslag att diskutera, varför de bjöd in till en diskussionskväll i Roma den 28/11-2007.

Länsstyrelsen, som är statens förlängda arm på Gotland, har ansvaret för de skyddade områden som finns på Gotland. Det är otroliga mängder. Vad vill gutarna men sin natur och kultur och hur kan företag använda skyddade områden? Månne teater i en klosterruin, en besöksplats ovanpå ringmuren eller vadå?

För att försöka göra klart för dig vad det är frågan om och tala om att Länsstyrelsen har bjudit till ordentligt, så skall den lista på skyddade områden som används visas, nämligen:

1 världsarv (Hansestaden Visby)
1 nationalpark (Gotska Sandön)
1 nationalpark under utredning (Bäste träsk)
97 naturreservat
1 kulturreservat (Norrbys i Väte)
29 naturreservat under utredning
1 förslag till kulturreservat (Lojsthaid)
1 komb. natur- och kulturreservat (Fjäle Ala)
360 byggnadsminnen
50.000 fornlämningar/fornlämningsområden
28 naturminnen
174 skogliga biotopsskydd
8 strandskyddsområden utöver det generella strandskyddet
132 områden Natura 2000
2 skydd för landskapsbilden
samt fridlysta djur och växter

Länsstyrelsen som har haft diskussionskvällarna gör det som en följd av att regeringen vill ha en rapport om de här frågorna. Den vision Länsstyrelsen hade för avsikt att tillställa regeringen var:

Om tio år bidrar Gotlands unika natur- och kulturmiljö på ett väsentligt sätt till öns hållbara regionala tillväxt

Undertecknad påpekade att visionen inte var någon vision utan att det som sägs i den redan är fallet. Det går givetvis att förstå varför visionen såg ut som den gjorde, Länsstyrelsen talar om skyddade områden, tillväxt och säsong, men samtidigt är det svårt att inte tycka att t ex ringmuren, sevärdheterna och Gotlands stränder redan väsentligt bidrar. Också flera andra deltagare tyckte att Länsstyrelsen borde ta och "vässa" till det där, och som jag förstod så kommer detta att göras.

Basen i det turistiska utbudet
Arbetsgruppen för det hela hade beställt en omvärldsanalys av Turismens utredningsinstitut (TUI) varav vi fick några citat i den handling som vi hade fått att begrunda före mötet. Förutom det vanliga dravlet som alla gutar kan utantill - turismen viktig, tillväxtområde och annat sånt - så diskuterar TUI de konflikter som ligger i det hela, dvs företag som vill nyttja skyddade områden, Länsstyrelsens (av lagen framtvingade) skydd och markägarens intresse att få betalt för nyttjandet.

Alla svenskar känner till Allemansrätten, dvs att vi kan springa omkring i naturen hur som helst så länge vi inte förstör, att vi får plocka bär och svamp osv; obs fossil. När staten skyddar ett område så sätts Allemansrätten ur spel, Länsstyrelsen är skyldiga att på visst sätt skydda området och markägaren får näppeligen göra vad han vill.

TUI säger i den omtalade analysen bl a att "Gotland har 'rätt' förutsättningar för morgondagens turism i form av dess natur- och kulturarv, atmosfär och 'exotiska' image." De säger också att de "...menar att kulturen och naturen är det som gör Gotland unikt och detta torde vara basen i det turistiska utbudet, att bygga vidare på, både inom privat- och affärsturism".

Ett problem, som också TUI nämner, är att även om en utveckling sker, dvs mer turism tack vare natur- och kulturvärdena, så är det inte hos dessa "produkter och tjänster" som de stora intäkterna hamnar.

Det där vill alltså Länsstyrelsen han ändring på. Givetvis vill Länsstyrelsen att också lite av sådana intäkter återförs för skyddet av de områden det är fråga om, dvs de natur- och kulturvärden som faktiskt drar turism till ön.

Som jag ser det så öppnar Länsstyrelsen möjligheter för entreprenörer att kunna använda de skyddade områdena i större utsträckning än tillförne, dvs utöver sin tillsyn har Länsstyrelsen för avsikt på allvar hjälpa till med att natur- och kulturvärdena kan användas inom rimliga gränser för att företag skall kunna tjäna pengar på det hela och att i detta sammanhang myndigheternas bidragsformer kan nyttjas.

Det förefaller undertecknad vettigt och jag tycker att Länsstyrelsen har gjort ett bra arbete - non sine laude approbatur!

/text och foto Bernt Enderborg