Cementas utflyktsguideA B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö |
||||
Cementa ABSkolgatan 6624 22 Slite Tel: 0498-28 10 00 Hemsida Från hamnen / flygplatsen AktiviteterAktiviteter kartaAktiviteter databas Dagens evenemang Bra att vetaApotekBankomat Bibliotek Gymnastikhallar Köpcentra Lasarett Polis Rastplatser Samhälle Skola Systembolag Vårdcentraler NyheterRadio GotlandAftonbladet Dagens Nyheter Expressen Svenska Dagbladet |
Borgen vid HallegårdaBorganläggningen bakom Hallegårda gård strax bredvid Halla kyrka är spännande. Ingen är säker på hur gammal själva borgen är, den kan vara medeltida, ty att det fanns medeltida byggnader kvar ännu på 1800-talet vet man emedan bonden då rev ruinerna totalt och använde stenen till eget behov.
Bilden ovan visar ett litet stycke av de vallgravar som finns kvar. Du kan se lämningarna, de tre vallgravarna, på Google maps; mycket är bortodlat. Anläggningen har förmodligen varit ungefär cirkelrund, som vid Elinghems kyrkoruin, och hade tre gråstensvallar med tillhörande vallgravar. Men när den har byggts är osäkert, medeltiden har föreslagits. Vad gäller den byggnad som revs så är det klart att den var från medeltiden men själva borganläggningen kan vara långt äldre; det har t ex hittats en skafthålsyxa, en stenyxa från stenåldern alltså. Och strax nordöst om borgen undersöktes 1990-1991 ett stort område med boplatsanläggningar. Man fann sammanlagt 175 anläggningar: härdar, stolphål, avfallsgropar och andra naturliga gropar vid en boplatsanläggning. Inuti anläggningarna hittades förutom kol och sot och skörbränd sten, enstaka keramikskärvor, bränd lera i klumpar, ben samt flintavslag. Antal byggnader, konstruktionstyper och funktion av olika byggnader kunde man dock inte avgöra, och inte heller omfattning i tid och rum. Ett och annat metallfynd var av vikingatida karaktär, och i environgerna finns s.k. stensträngar (stainvastar säger vi) som antyder att platsen har varit bebodd ända sen äldre järnåldern, dvs århundradena före Kristi födelse. Stenyxan och flintavslagen kan dock indikera att boplatsanläggningen är långt äldre. Det är förstås lätt anta att sockennamnet Halla kommer från att det har legat en särskilt märkvärdig hall i den stora borgen, där någon omätligt rik handelsman haft sitt tillhåll. Men så är inte fallet, ty sockennamnet kommer från det gamla ordet "hall" som enligt Ingemar Ohlsson i boken Gotländska ortsnamn betyder: klippa, sten, häll. Och det är precis vad som visas på bilden ovan; vägen förbi Halla kyrka, bilden är tagen några hundra meter efter kyrkan på väg mot Roma (får man väl säga fast korsningen där vägen tar slut ligger i Halla). På vänster sida av vägen är djupet på jorden ungefär 40 cm, enligt en bonde jag talade med, han jobbar förresten med sitt hö på bilden ovan, och på höger sida av vägen är jorddjupet 17 meter. Det ligger alltså en klint, eller klintkant, ungefär där vägen går, en klintkant som Högklint eller Sigsarve strand, vilket är kanten på att av de stora rev som går från kust till kust på snedden tvärs över Gotland. Sockennamnet kan vara urgammalt. - Vad kan nu allt detta ha med borgen och dess ålder att göra? Denna bild är tagen strax öster om Roma samhälle och visar ån som alltså flyter i den lilla dalgång som ligger 500 meter väster (höger) om vägen ovan; ån kan vara 4-5 meter bred, men jag vet inte hur mycket den har grävts ur under förra århundradet. Däremot vet jag att ännu år 1800 stod en upptäcktsresande i ett fönster på Roma kungsgård och såg blankvatten, en sjö, just här, se Fiskdammar i Roma. Se också om ortnamnet Roma, där vi påstår att Roma betyder "Strömmen" och att det har fått sitt namn just från vad bilden ovan visar, nämligen ån, samt sidan om Fågelsjön och Birka. Det intressanta med denna å är att den rinner till Gothem på östra kusten, bilden ovan visar hur år i dag ter sig den 12/6-2012 ungefär mitt på Gotland. Vid lite högre vattenstånd kan det inte ha varit något problem att segla direkt från havet till hjärtat av Gotland. Det fanns alltså inget som helst problem med att ha en rejäl handelsplats även för sjöfarande på platsen, vilket också har föreslagits på platsen för dagens Roma kloster, där också gutarnas största ting, Gutnaltinget, fordom hölls. Vi skall också säga att några hundra meter vänster om ån ovan ligger Broa gravfält, som är från äldre järnåldern, dvs århundraden kring Kristi födelse, se också Nordens största gravklot; och när vi ändå håller på så kan vi säga att ytterligare 500 meter österut ligger Munkhuset vid Möllebos, som nog var bakstuga eller så för munkarna i Roma kloster. Nåja. Om en båt eller ett skepp seglade på ån nedanför Hallegårda där borgen ligger så skulle man kunna se det från borgen. Om man ville ha en borg som skydd för t ex ett varulager, som jag föreslår att bl a Burgen i Ljugarn och Kaupungs slott kan ha använts som, se också Bendesborg, så ligger borgen vid Hallegårda på en alldeles utmärkt plats. Det är också en bra plats att försvara sig om fiender hade lyckats segla ända hit in från Gothem. Men då är vi tillbaka till minst vikingatiden, så jag föreslår att själva borgen är åtminstone så gammal. Och om så är fallet samt att man rev de sista byggnaderna på 1800-talet så har platsen varit använd som borg omkring 1.000 år. Lite till Gotland var sen minst vikingatiden indelat i 20 ting (se den påbörjade sidan om Gotlands indelning), varav ett var Halla ting, och det antas här och var att byggnaderna inuti borgen användes som själva tingsstället samt att innehavaren nog var tingsdomare emellanåt. - Så nu hoppas jag ha visat att ett område i en socken som sällan nämns på Gotland, förutom då det gäller Broa gravfält, torde ha en jättespännande historia som ännu väntar på att uppdagas. Under tiden kanske du kan kika på de 55 sidor med fornfynd från Halla som finns på historiska.se. /text och foto Bernt Enderborg |
|