Cementas utflyktsguideA B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö |
||||
Cementa ABSkolgatan 6624 22 Slite Tel: 0498-28 10 00 Hemsida Från hamnen / flygplatsen AktiviteterAktiviteter kartaAktiviteter databas Dagens evenemang Bra att vetaApotekBankomat Bibliotek Gymnastikhallar Köpcentra Lasarett Polis Rastplatser Samhälle Skola Systembolag Vårdcentraler NyheterRadio GotlandAftonbladet Dagens Nyheter Expressen Svenska Dagbladet |
Disroir, disrojrPå gränsen mellan Vänge och Buttle, ute i skogen på så gott som hällmark ligger ett bronsåldersröse vid namn Disroir (eller Disrojr om man inte är noga med diftonger).
Röset är 18 meter i diameter och nästan 3 meter högt, läste jag på Britta Gräsmans hemsida, där hon sa att det också finns två mindre rösen och fem stensättningar på plats. Alla rösen ser ut att vara plundrade, kanske är det gravhällar du ser på bilden. På fotot ser du ett litet röse mitt i bilden men också att hällen kikar fram ur årtusendena här och där; det ligger två rösen till i skogskanten rakt fram. Det är ett ordentligt jobb bronsåldersfolket gjort, om det nu inte är äldre än så. Det ligger nämligen rätt konstigt till, vanligast förekommer de stora stenrösen, över 300 st, längs med de dåtida kusterna, eller i närheten av dem. Disroir ligger ungefär mitt på Gotland, ute i skogen, varför man med gotländska mått utan vidare kan säga att det ligger långt från all nutida bebyggelse. Visst är det lätt att tänka sig att det var ett bra ställe att hålla till på under bronsåldern, bra mycket mera vatten överallt och Lindhammarsmyr ligger inte långt borta, där finns fortfarande lite vatten, inte Brogårdsmyr heller (dåtida insjö), det fanns t ex sköldpaddor på Gotland när det begav sig, men det är fortfarande relativt långt till kusten. Ett annat röse är det som ligger längs vägen mellan Hejde och Lojsta. Gemensamt för dessa rösen är att det ligger ungefärligen mitt på det stora rev som går på snedden tvärs över Gotland, Gotlands grundvalar, se en bit ner på sidan om Geologi (det södra revet). - Undrar varför dessa rösen ligger där de gör. /text och foto Bernt Enderborg |
|